numero 12, febrero 2006

22
1 F e b r e r o 2 0 0 6 3 S h e v a t 5 7 6 6 A n y o : 1 N u m e r o : 1 2 El Amaneser i Yo Simon GERON/ Sydney, Australia

Upload: sephardic-centerist-sefarad-arastirma

Post on 26-Jun-2015

177 views

Category:

Documents


10 download

TRANSCRIPT

Eskonmunchoorgulyoketerminamoseldodjennumerodemuestrakeridapub-likasion ElAmaneser.Elmezkevieneva-mos a tener muestro primer kumpleanyos.Kero rengrasiar a amigos de todas las par-tesdelmundokepartajaronkonmozotrossus eskritas, poemas, kuentos, reseftas dekomidas, artikolos de grande valor, rekuer-dos,etsets.VimoskeJudiosdispersadospor las kuatro partes del mundo tienen losmizmos sentimientos de nostaljia, los miz-mos rekuerdos de una vida ermoza en Tur-kiyaielmizmodezeodemanteneripre-servarmuestralinguake,apokoapoko,kon tantas eskritas ya no es mas "la linguade los nonos"! Los nonos i las nonas no av-lavan i no eskrivian sovre los sujetos ke seeskriven en El Amaneser.Es tambien nesesario ke sepan los lekto-res del mundo entero ke muestro ekipo ba-ziko es muy internasional: tenemos a Chris-tine Lochow Drke deAlmanyakemosesk-rive transliterasiones del Rashi i mos embi-yatodoslosbiervosiletrasdelapajinadeRashi; tenemos a Roz Kohen Drohobyczer delosEstadosUnidoskemosembiyasusre-kuerdosamalomasimportanteeskemosazetodaslasilustrasionesparaeskritaskenotienenfotografias,imolasazeenundia; tenemos a Gad Nassi de Israel ke lavo-ra de alma i de korason para el adelantami-ento de muestra publikasion kon sus inves-tigasiones istorikas i sus artikolos valorozos;i tambien no vos olvidesh ke semos dos akien Estambol, la kerida Gler Orgun, ke tienela organizasion entera del periodiko, i yo ketengolasupervisiondetodo,imispajinasderepotajesets.Estoeselekipobaziko,ma tenemos tambien otro ekipo de eskrito-res bazikos ke tienen la responsabilidad desus propias pajinas en kada mez: Klara Pe-rahya(Estambol),ChristineLochow Drke(Frankfort),MoeGrosman(Estambol),Ye-huda Hatsvi (Tel Aviv), Esti Saul (Estambol),CoyaDelevi(Estambol),Naim Gleryz (Es-tambol).Rengrasiamosatodosporsuses-fuersosisuskooperasionkordialparaazerdeElAmaneser unperiodikodealtakali-dad, meldado kon fasilidad por todos ke ko-nosenelJudeo-Espanyol,mizmoporloselevos ke se estan ambezando la lingua.Alvermoselmezkevieneenmuestrokumpleanyos,iavlandodekumpleanyoskeremossuetaranyosmunchosibuenoskonmunchasaludialegriyaamuestroke-rido Elie Perahya ke nasio el 14 de Febrero,eldiadelosenamorados.Kesusaludlepermetadepartajarkonmozotrossusavi-duria fenomenal para munchos mas anyos. 12 MEZES KON EL AMANESERKarenGERSONARHON /[email protected] los tiempos de mi Papu5DaleChihuly78-10El kanton de las raizesEliaKarmonaEl diya de losenamoradosNaim GLERYZMoe GROSMANEsti SAUL14 K erida G uler,OyresivilaanvelopkekonteniyaElAmaneser,mekontentimuncho.Almeldarlomeemosiona,puedoreiroyorar.Mimamavinoabivirkonmikuandomipadremurio,dosanyosdespueskemekaziiestuvokonmosotroskajitrentaanyos,astakenosdesho. Miijamedeziya:"Mama.eskriveloskuentoskemoskontavalaavuela para ke no se pierdan, ansi lo tendremos rejistrado."Eya medize:"Eskrivelodelpalikoodeakelotro." Iansimevoesforsandopara kompletarlo i siempre kedan palavras ke uzamos en kaza. Ellavorodevosotrosesparaenorguyeseritodalakomu-nidaddeveestaragradesida. Munchasgrasias. Esto perkurando de azer konoser El Amaneser kon mis konosidos.MunchosSaludosEsther ACRICHE/[email protected],EspanyaA presiada K aren,En la sivdad de Barcelona en Espanya, mos re-unimosdosvezesalmezparaavlar en muestra kerida lingua, el presiado La-dino.MeldamostekstosenLadino,kantamosromansasiazemoskomen-tarios...Yoestoenamoradadeestaermozalin-gua.Agounesforsoparakesigabivaentremo-sotrosamaesmuydifisil.Vos kero felisitar por vuestra revista ke es ma-raviyoza.HaberesbuenosketengamosielDiokemoskudiemunchosanyos.UnabrasoNellyCURIEL/BarcelonaDEL LEKTOR 111FFFeeebbbrrreeerrrooo 222000000666333 SSShhheeevvvaaattt555777666666AAAnnnyyyooo::: 111NNNuuummmeeerrrooo::: 111222RAIZES RAIZES11 h El Amaneser i YoAhkebonitoesmeldarElAmaneser,Enunpuntodondelalinguaestparadesapareser.Supitodespuesdetantosanyos,enelotroladodelmundo,Sientounanostaljiaiunapretoenelfondo.Meveoenmissuenyoskonamigos,konosidosiparientes,EnlossitiosdelaantiguaEstambol,dondeviviaantes.Estosrekuerdoskedangravadosporsiempreenmikavesa.Despuesde44anyossepierdetodaesperansa.Bivoenunmundomuyestranyo,leshosdemipatriaImividanoeslokeesperavaikeria.Yegandoamis70,bushkomisraizes.Regretodenopodervermiskeridosdeantes.ElAmanesermemostratodolokeeperdido,SaliendodeEstamboljoveniregresandoviejo.Nunkatornaratraseltiempopasado.Enelfindelkuentoessurekuerdokemeked.BivaElAmaneser,bivanlosesfuersosparaarebivir nuestralingua,BivalaKomunidadSefaradita!Simon GERON/ Sydney, Australia Eskonmunchoorgulyoketerminamoseldodjennumerodemuestrakeridapub-likasion ElAmaneser.Elmezkevieneva-mos a tener muestro primer kumpleanyos.Kero rengrasiar a amigos de todas las par-tesdelmundokepartajaronkonmozotrossus eskritas, poemas, kuentos, reseftas dekomidas, artikolos de grande valor, rekuer-dos,etsets.VimoskeJudiosdispersadospor las kuatro partes del mundo tienen losmizmos sentimientos de nostaljia, los miz-mos rekuerdos de una vida ermoza en Tur-kiyaielmizmodezeodemanteneripre-servarmuestralinguake,apokoapoko,kon tantas eskritas ya no es mas "la linguade los nonos"! Los nonos i las nonas no av-lavan i no eskrivian sovre los sujetos ke seeskriven en El Amaneser.Es tambien nesesario ke sepan los lekto-res del mundo entero ke muestro ekipo ba-ziko es muy internasional: tenemos a Chris-tine Lochow Drke deAlmanyakemosesk-rive transliterasiones del Rashi i mos embi-yatodoslosbiervosiletrasdelapajinadeRashi; tenemos a Roz Kohen Drohobyczer delosEstadosUnidoskemosembiyasusre-kuerdosamalomasimportanteeskemosazetodaslasilustrasionesparaeskritaskenotienenfotografias,imolasazeenundia; tenemos a Gad Nassi de Israel ke lavo-ra de alma i de korason para el adelantami-ento de muestra publikasion kon sus inves-tigasiones istorikas i sus artikolos valorozos;i tambien no vos olvidesh ke semos dos akien Estambol, la kerida Gler Orgun, ke tienela organizasion entera del periodiko, i yo ketengolasupervisiondetodo,imispajinasderepotajesets.Estoeselekipobaziko,ma tenemos tambien otro ekipo de eskrito-res bazikos ke tienen la responsabilidad desus propias pajinas en kada mez: Klara Pe-rahya(Estambol),ChristineLochow Drke(Frankfort),MoeGrosman(Estambol),Ye-huda Hatsvi (Tel Aviv), Esti Saul (Estambol),CoyaDelevi(Estambol),Naim Gleryz (Es-tambol).Rengrasiamosatodosporsuses-fuersosisuskooperasionkordialparaazerdeElAmaneser unperiodikodealtakali-dad, meldado kon fasilidad por todos ke ko-nosenelJudeo-Espanyol,mizmoporloselevos ke se estan ambezando la lingua.Alvermoselmezkevieneenmuestrokumpleanyos,iavlandodekumpleanyoskeremossuetaranyosmunchosibuenoskonmunchasaludialegriyaamuestroke-rido Elie Perahya ke nasio el 14 de Febrero,eldiadelosenamorados.Kesusaludlepermetadepartajarkonmozotrossusavi-duria fenomenal para munchos mas anyos. 12 MEZES KON EL AMANESERKarenGERSONARHON /[email protected] los tiempos de mi Papu5DaleChihuly78-10El kanton de las raizesEliaKarmonaEl diya de losenamoradosNaim GLERYZMoe GROSMANEsti SAUL14 K erida G uler,OyresivilaanvelopkekonteniyaElAmaneser,mekontentimuncho.Almeldarlomeemosiona,puedoreiroyorar.Mimamavinoabivirkonmikuandomipadremurio,dosanyosdespueskemekaziiestuvokonmosotroskajitrentaanyos,astakenosdesho. Miijamedeziya:"Mama.eskriveloskuentoskemoskontavalaavuela para ke no se pierdan, ansi lo tendremos rejistrado."Eya medize:"Eskrivelodelpalikoodeakelotro." Iansimevoesforsandopara kompletarlo i siempre kedan palavras ke uzamos en kaza. Ellavorodevosotrosesparaenorguyeseritodalakomu-nidaddeveestaragradesida. Munchasgrasias. Esto perkurando de azer konoser El Amaneser kon mis konosidos.MunchosSaludosEsther ACRICHE/[email protected],EspanyaA presiada K aren,En la sivdad de Barcelona en Espanya, mos re-unimosdosvezesalmezparaavlar en muestra kerida lingua, el presiado La-dino.MeldamostekstosenLadino,kantamosromansasiazemoskomen-tarios...Yoestoenamoradadeestaermozalin-gua.Agounesforsoparakesigabivaentremo-sotrosamaesmuydifisil.Vos kero felisitar por vuestra revista ke es ma-raviyoza.HaberesbuenosketengamosielDiokemoskudiemunchosanyos.UnabrasoNellyCURIEL/BarcelonaDEL LEKTOR 111FFFeeebbbrrreeerrrooo 222000000666333 SSShhheeevvvaaattt555777666666AAAnnnyyyooo::: 111NNNuuummmeeerrrooo::: 111222RAIZES RAIZES11 h El Amaneser i YoAhkebonitoesmeldarElAmaneser,Enunpuntodondelalinguaestparadesapareser.Supitodespuesdetantosanyos,enelotroladodelmundo,Sientounanostaljiaiunapretoenelfondo.Meveoenmissuenyoskonamigos,konosidosiparientes,EnlossitiosdelaantiguaEstambol,dondeviviaantes.Estosrekuerdoskedangravadosporsiempreenmikavesa.Despuesde44anyossepierdetodaesperansa.Bivoenunmundomuyestranyo,leshosdemipatriaImividanoeslokeesperavaikeria.Yegandoamis70,bushkomisraizes.Regretodenopodervermiskeridosdeantes.ElAmanesermemostratodolokeeperdido,SaliendodeEstamboljoveniregresandoviejo.Nunkatornaratraseltiempopasado.Enelfindelkuentoessurekuerdokemeked.BivaElAmaneser,bivanlosesfuersosparaarebivir nuestralingua,BivalaKomunidadSefaradita!Simon GERON/ Sydney, Australia Eskonmunchoorgulyoketerminamoseldodjennumerodemuestrakeridapub-likasion ElAmaneser.Elmezkevieneva-mos a tener muestro primer kumpleanyos.Kero rengrasiar a amigos de todas las par-tesdelmundokepartajaronkonmozotrossus eskritas, poemas, kuentos, reseftas dekomidas, artikolos de grande valor, rekuer-dos,etsets.VimoskeJudiosdispersadospor las kuatro partes del mundo tienen losmizmos sentimientos de nostaljia, los miz-mos rekuerdos de una vida ermoza en Tur-kiyaielmizmodezeodemanteneripre-servarmuestralinguake,apokoapoko,kon tantas eskritas ya no es mas "la linguade los nonos"! Los nonos i las nonas no av-lavan i no eskrivian sovre los sujetos ke seeskriven en El Amaneser.Es tambien nesesario ke sepan los lekto-res del mundo entero ke muestro ekipo ba-ziko es muy internasional: tenemos a Chris-tine Lochow Drke deAlmanyakemosesk-rive transliterasiones del Rashi i mos embi-yatodoslosbiervosiletrasdelapajinadeRashi; tenemos a Roz Kohen Drohobyczer delosEstadosUnidoskemosembiyasusre-kuerdosamalomasimportanteeskemosazetodaslasilustrasionesparaeskritaskenotienenfotografias,imolasazeenundia; tenemos a Gad Nassi de Israel ke lavo-ra de alma i de korason para el adelantami-ento de muestra publikasion kon sus inves-tigasiones istorikas i sus artikolos valorozos;i tambien no vos olvidesh ke semos dos akien Estambol, la kerida Gler Orgun, ke tienela organizasion entera del periodiko, i yo ketengolasupervisiondetodo,imispajinasderepotajesets.Estoeselekipobaziko,ma tenemos tambien otro ekipo de eskrito-res bazikos ke tienen la responsabilidad desus propias pajinas en kada mez: Klara Pe-rahya(Estambol),ChristineLochow Drke(Frankfort),MoeGrosman(Estambol),Ye-huda Hatsvi (Tel Aviv), Esti Saul (Estambol),CoyaDelevi(Estambol),Naim Gleryz (Es-tambol).Rengrasiamosatodosporsuses-fuersosisuskooperasionkordialparaazerdeElAmaneser unperiodikodealtakali-dad, meldado kon fasilidad por todos ke ko-nosenelJudeo-Espanyol,mizmoporloselevos ke se estan ambezando la lingua.Alvermoselmezkevieneenmuestrokumpleanyos,iavlandodekumpleanyoskeremossuetaranyosmunchosibuenoskonmunchasaludialegriyaamuestroke-rido Elie Perahya ke nasio el 14 de Febrero,eldiadelosenamorados.Kesusaludlepermetadepartajarkonmozotrossusavi-duria fenomenal para munchos mas anyos. 12 MEZES KON EL AMANESERKarenGERSONARHON /[email protected] los tiempos de mi Papu5DaleChihuly78-10El kanton de las raizesEliaKarmonaEl diya de losenamoradosNaim GLERYZMoe GROSMANEsti SAUL14 K erida G uler,OyresivilaanvelopkekonteniyaElAmaneser,mekontentimuncho.Almeldarlomeemosiona,puedoreiroyorar.Mimamavinoabivirkonmikuandomipadremurio,dosanyosdespueskemekaziiestuvokonmosotroskajitrentaanyos,astakenosdesho. Miijamedeziya:"Mama.eskriveloskuentoskemoskontavalaavuela para ke no se pierdan, ansi lo tendremos rejistrado."Eya medize:"Eskrivelodelpalikoodeakelotro." Iansimevoesforsandopara kompletarlo i siempre kedan palavras ke uzamos en kaza. Ellavorodevosotrosesparaenorguyeseritodalakomu-nidaddeveestaragradesida. Munchasgrasias. Esto perkurando de azer konoser El Amaneser kon mis konosidos.MunchosSaludosEsther ACRICHE/[email protected],EspanyaA presiada K aren,En la sivdad de Barcelona en Espanya, mos re-unimosdosvezesalmezparaavlar en muestra kerida lingua, el presiado La-dino.MeldamostekstosenLadino,kantamosromansasiazemoskomen-tarios...Yoestoenamoradadeestaermozalin-gua.Agounesforsoparakesigabivaentremo-sotrosamaesmuydifisil.Vos kero felisitar por vuestra revista ke es ma-raviyoza.HaberesbuenosketengamosielDiokemoskudiemunchosanyos.UnabrasoNellyCURIEL/BarcelonaDEL LEKTOR 111FFFeeebbbr rreeerrrooo 2220 00000666333 SSShhheeevvvaaattt5 557 77666666AAAnnny yyooo::: 111NNNuuummmeeerrrooo::: 1112 22RAIZES RAIZES11 h El Amaneser i YoAhkebonitoesmeldarElAmaneser,Enunpuntodondelalinguaestparadesapareser.Supitodespuesdetantosanyos,enelotroladodelmundo,Sientounanostaljiaiunapretoenelfondo.Meveoenmissuenyoskonamigos,konosidosiparientes,EnlossitiosdelaantiguaEstambol,dondeviviaantes.Estosrekuerdoskedangravadosporsiempreenmikavesa.Despuesde44anyossepierdetodaesperansa.Bivoenunmundomuyestranyo,leshosdemipatriaImividanoeslokeesperavaikeria.Yegandoamis70,bushkomisraizes.Regretodenopodervermiskeridosdeantes.ElAmanesermemostratodolokeeperdido,SaliendodeEstamboljoveniregresandoviejo.Nunkatornaratraseltiempopasado.Enelfindelkuentoessurekuerdokemeked.BivaElAmaneser,bivanlosesfuersosparaarebivir nuestralingua,BivalaKomunidadSefaradita!Simon GERON/ Sydney, Australia Komovoloprometimoselmezpasado,damoslapendolaamuestroermanoMoiseRahmani,fundadordelataninteresanteipresyozaRevistaLOSMU-ESTROS,kemosdaensueskritalalargaistoryadelakreasyonnosolodesugazetamaigualmentedesusityodeWEBidesuemisyonsemanalenlaRadyoJudaika,komotambyenlafundasyondelIns-titutoSefardiEvropeo,elkualayudomunchoaazerakseptarelJudeo-EspanyolielYiddishkomolinguasEvropeasnonterritoryales.AnsipokoapokoserealizaramuestroproyektodekompletarundosyekonsakradoalaPrensaSe-fardiensuesforsodemanteneriespandirelpatri-monyokulturalkemosdesharonmuestrospadres. Desyemprelaprensasefardifuefruktuoza, ma despues la sangrorya de laShoahiladezaparisyondenombrozoslokutores,elJudeo-Espanyolempesoadezapareser poko a poko.La mas partede las komunidades sefardies avian sidomortalmenteferidaslosreskapadosdeviantodofraguarpordemuevoilamansevessaviapokodesupasado.Lajenerasyondesusparyentes,muestrospadresimadresomuestrosavuelosketenian komo lingua de kada dia el Yidisho le Djudezmo, avian sido asasinados.Elmansevosefaradaktualesver-guensozodenatura,pudiko,elnoseentregafasilmente,elnosavekomuni-kar, el desha este echo a sus paryentes,loskualossyervendemedyodetrans-misyon entre las jenerasyones... una vezeyos mankos, ken tomara esta karga?Kuando, ay mas de kinze anyos, fun-di la gazeta LOS MUESTROS, el primerperiodiko kultural multilengue, non-poli-tikoienteramenteindependyente,nomeimajinavakeelrespondiaalasperodetantaspersonasikeotrossigyeranmi egzempyo.Porsegurouvoenelpasadootrosdjornales.En1990datadelakreas-yon de "LOS MUESTROS", muestro es-timavlekonermanoel"SALOM"deEs-tambolpublikavakuatroojasenmuestralindalingua,maeleralaga-zetadelakomunidaddeTurkiai"LaLuzdeIsrael" delafamiyaBUENOdeIsraelegzistiaainda...Porseguroteniamosi(grasyasalDyo)tenemossyempreAKYERUSHA-LAYIM,muestragrandeermanaIsrael-yana de lakuala me ambezi tanto.Oy semos unos kuantos ke tenemosunaodiensainternasyonalimunchasrevistaskomunitaryaspublikan,gras-yasamuestrolavoro,artikolosenJu-deo-Espanyol:"LaLuz"deSeattle,"keHaber" deMiami,"LavoixSpharadedeMontreal","ErensiaSefaradi" demuestroamigoAlbertdeVidasenelConnecticut, "Lashon" de los Angeles iotras revistas de las Amerikas Sentral iLatina,MaguendeVaracas. Alempesijoaviapensadoazerunachika gazeta ke iva servir de atadura entrelosdesendyentesdelasladeRodhes(deandeminonapaternaleraorijinaryaideandeeranmisprimeroslektores)ilaskomunidades Judias de Bruxelles, de CapeTownidelKongo.Midezeoeradekrearuna "djuderia" virtual entre los Rodeslis es-parzidos sovre los sinko kontinentes.Desdeelsegundonumero,miesko-po ayego a un punto muy alto; senti alo-ra el menester de ir mas aya ke Rhodes,elchikoYerushalayimkomoloyama-van,derekojerlatotalidaddelJudaiz-moSefardi,porempesarSalonika,Es-tambol, Izmir, los Balkanes i repetandounafrazedeHenriMechoulandeestasmaraviyozas vitrinas del mundo sefardi,keson:"Livorno","Hamburg","Vyena".NosepuediatambyenolvidarestossentrosdelJudaizmokeeranlospayi-zesdelaAfrikadelNorte,elAyifto,laSiriya ande los ekspulsados de Espanyadel anyo 1492 se avian avrigado i andesedesveloparon,asimilandosenalaskomunidades egzistyentes.EnpokotyempolagazetaLosMuestros se revelo komo un instrumen-to nesesaryo i indispensavle i devino unode los manaderos de esta kultura.Ala okazyon de muestro kinzen ani-versaryo,izimoselbilansodemuestraaktividad.Elrezultadoeselsigyente:Masdekinyentosartikolospublikados,tratandodemuestrofolklorkomodemuestra istorya, de muestra lingua komodeladeskuvyertadekomunidadesdes-konosidaskoneskritorestalSilviaAnto-nucci i Haim Zafrani.Desdekatorzeanyoslafotografiadeunasinagogasefardiadornalakachadelagazeta. La proksima, si kere el Dyo, sera kon-sakradaaLivorno,omenajebyenmere-sido a esta sivdad i a esta komunidad.En1993fuifundadordelInstitutoSefardi Evropeo, una asosyasyon sin bu-tomateryalketeniakomoeskopo"laprezervasyonilatransmisyondemues-traerensyaetnika,mezolaeskriturya,loslivros,elvizualielaudio".Realizi-mostresdokumentaryosentantokeamatores a la bushkida de komunidadesdel Yemen ande personalmente me ren-dienelanyo1991,endjuntoskondosamigos del Crif Fansez, Sabine RoitmaniRogerPinto,parademandaralasoto-ridadesYemenitaskeakordenlale-sensyadesirkolarlibrementealosJudyos,aparejimosunSederenSaraje-vo,sivdadkesetopavaentonsesenes-tado de gerra sivil. Ansi en 1993 eramosdyezpersonasdeEvropaien1994undokumentaryoentitolado:"Rhodes,unpedasodemuestramemorya",elkualservyo de tema a un livro ke fue publika-do en 2000. Realizi tambyen aproksimativamentedyezentrevistaskonsefaradeskebivenen Beljika. Tengo aktualmente kaji syenoras de enrejistramyento ke sirvyeron debazaamislivros:"Rhodes","ShalomBwana,laSagadelosJudyosdelKon-go" i "los Judyos del Sol", istoryas de se-faradim de Beljika, sin olvidar "el Egzod-yo Olvidado de los Judyos de los PayizesArabos",elkualkontaeldramaokulta-do, olvidado, raramente mensyonado delosrefujyadosorijinaryosdespayizesarabos.(Syertasdeestasentrevistasfueron echas en Judeo-Espanyol.) En1998elInstitutoSefardifueinterpeladoporel"BurEvropeoparalasLinguasminoritaryas"demandan-dountekstoeskritoenJudeo-Espan-yolparaunperiodikokerekojiyaeskritasenlinguaspokoespandidaskomo"elWallon","elRomancho","elLatinoSuis","elGallique".Era por la primera vez ke este bur seinteresavaaunalinguaJudia.Adjusti-mos tambyen el "Yidish". En el korso demuestras diskusyones, reushimos aob-tener de este Bur, ke el Parlamento Ev-ropeo rekonoska el "Judeo-Espanyol" i el"Yidish" komolinguasEvropeasnon-ter-ritoryales. Izimos esta demanda al Parla-mentoEvropeoaBruxellesel1Agosto1998konelayudodemuestromaestroHaim-VidalSephihaparaelJudeo-Es-panyolidemuestroamigoNathanWeinstock para el Yidish. En 1999, por kavza de difikultades fi-nansyeras,eradifisilparamidemante-nerlagazeta i eledifisyoandese topavaelInstituto;vendimosentonseslafraguaafin de konsakrarmos a la gazeta i alsit-yo de Web. La biblioteka del Instituto, ri-kadekaji6000volumesfueofresidaalDepartamentodeEstudyosJudyosdelaUniversidad Libre de Bruxelles. Las ovrasenJudeo-EspanyoliEspanyolfueronof-residasalInstitutoCervantes,elkualnoteniaDepartamentoJudyoiloslivrosenItalyano al Sentro Kultural Italyano. Estasdos Institusyones avryeron ansi un espas-yo konsernando el Judaizmo.En el anyo 2002, en kolaborasyon konelInstitutoCervantesdeBruxelles,organi-zimos un Festival de Kultura Judia i asumi-mos la partida Sefardi kompuesta de "Kon-ferensyas","Mezasredondas","Konsertos".Esta partida reprezentava mas de la mitaddel programa total. Esta manifestasyon fuerepetidadosvezesipuedeserotrasvezesmas en otros Institutos Cervantes Evropeos. Ay de esto 13 anyos, konsyente del po-tensyal ke reprezenta el Internet, i konfien-te en su desvelopamyento, el Instituto Se-fardi Evropeo desvelopo unsentro web tri-lingualwww.sefarad.orgEL PONTE 2 1 Febrero 2006Klara PERAHYA/EstambolUna Gazeta, Un Sityo de WEB, Una Emisyon de Radyo son Lugares de Enkontro - Mose Rahmani

paj. 12Mose Rahmani en la Konferensia de Livorno LAS TRADISYONES 31 Febrero 2006El mez de Shevat esta markado enlaastrolojiyaJudiyakomo"Mazaldekuvo/kuva". Esto es segun dize en lasbendisyones(Bamidbar24,7):"Kor-rera aguas de sus kuvos". En Eretz-Yisrael, i en los paizes dela mar Mediterranea, ayinda ay abun-dansya de luvyas en este mez. Aun keansi,lafyestadeTu-biShevatenelkinzedelmez,esunafyestakeindi-ka el empesijo de la primavera.Tu-biShevatenmuestratradis-yonesRosh-aShana(PrinsipyodelAnyo) de los arvoles.Los arvoles, en este diya, se djuz-gan "Kyen bivira i kyen enfloresera".En el Talmud mos kontan por undebateentremuestrosHahamimkuandoeskekayeelRoshaShanadelosarvolesidelasfrutas.AlfinsedesidyokeseraenelkinzedelShevat(inoalprimodelmez),ku-andolanaturaempesaaespertarsede la dormisina del invyerno.Aun ke ya fue nombrado en el Tal-mud, el Tu-biShevat komo fyesta aleg-reempeso,parese,antesnomasde1300 anyos. Ma es solo en el siglo XVIkeseestabilizoenladiasporaelmi-nag (kostumbre) de komer en este di-ya frutas por memorar los tyempos (keavenirvan)kuandoelpuevlodeYis-rael bivira en paz, kada uno "debashode su parra i debasho de su igera".LosSefaradimkonosenalTu-biShevat komo "la ashure" o "la fyes-tadelasfrutas".Lanochedeestafyesta es selebrada kon grande aleg-riyaalderredordemezasyenasdefrutas buenas. Muchas de las komp-lasdelasfrutasyaseolvidarondelpuevlo, ma kedaron ayinda las Bera-hotsovrelasfrutasilaalegriyakenunka se terminara. Yehuda HATSVI /Tel [email protected] EL MEZ DE SHEVAT

H 1kucharadesupadearinaH 3gemasdeguevosepararlosblankosH 3/4kupaasukargranuladoH Kashkarasrayadasdeunaportokal(narandja)H 1/4lt.sumodeportokal(narandja)H unpokodesalH 1bananaMesklar las 3 gemas de guevo kon la ari-naielsumodenarandja.Adjustarmedyakupa de asukar i las kashkaras de narandjarayadas. Buyir en mesklando byen kontinu-almenteastakeespeseakomounakrema.Desharkeseyele.Batir los 3 blankos de guevo kon la sal ielrestodeasukar.Adjustarpokoapokoalakremayelada.Met erpedasikosdebananaenelfon-dode4chanakit as. Kuvrirkonlamus.Serviryelado.Kontribusyondeahika ERTAN /EstanbolTradusidoporGler [email protected] G izado MusdePortoklAy unadichaenDjudeo-Espanyolbiensavidaienotralinguas,poregzemploenEbreodizen:"LaKirotYesh Oznayim" Las Paredes Tienen Orejas.KeridosLektores,akivosvakontarunrelatochikodel anyo 1945:EnlasivdaddeBursa,enelSentrodelMerkado,enfrentedeKozaHankeeselmerkadodelassedas,aviya una botika de dos pisos. En estas botikas vendi-yanmanifakturadoskunyados.Enelprimerpiso,labotikaaparteniyaalSinyorDavichonachiKohen,asi-gun me akodro i lo konosi bien. Ya era un ombre bienaedado ke no puediya kaminar unos kuantos pasos. Suoto privada era en akeya epoka una "brishka" ke lo ye-vava a la botika i oras de tadre, tornava a su kaza konla mizma "brishka". ("Brishka" es un poko mas chika keun "payton", travado de un kavayo.)En el segundo piso de la botika, se topava su kun-yado Yosef Kohen.Un diya, el Sinyor Davichonachi, asentado a la ent-rada de su botika, estava yamando a los klientes, a los"mushteris",konbozalta,asigunoyemossiempreenlos merkados, ke gritan los vendedores para konvenserke entren a merkar algo. Paso una mujer Turka i entroa la botika del Sinyor Davichonachi. Le disho la mujerke estava bushkando una ropa para kuzir una bluza pa-rasuija.Apuntoleamostrodelasropasketeniyaenla botika. Le diziya: "Mira ropa, es de la Evropa." Lo kele estava amostrando, no le estava plaziendo.ElSinyorDavichonachieraunombredekomersode la epoka de los Otomanos. Tanto le avlo i le rogo alamujer,noparvinoakonverserla.Lamujeren"no"entro,en"no" salio.Alkavoledisho:"Arivatenemosuna sigunda botika. Ke suve ariva por favor i ayi puedeser topara lo ke le gusta."La mujer empeso a suvir los eskalones. Apenas su-vio dos o tres eskalones, el Sinyor Davichonachi le ec-ho un grito a su kunyado: "Yosef, enkashasela!".Supito la mujer se abolto kon ravia i le disho al Sin-yorDavichonachi:"Noteestasaverguensando,ijodeun tal, ijo de un kual? Si no eras un ombre tan viejo, teechava afuera de tu botika!"Davichonachi ya se iva murir del sar. Se le tomo laboka i no pudo responder.ElSinyorYosefKohen,sintiendolosgritos,abashoparaveripreguntarlokepasava.Latomoa la mujer kon buenas: "Sinyora, tengo una pregun-ta."DishoelSinyorYosefKohen."DeondesaveelDjudeo-Espanyol?"Lerespondiolamujer:"YosoSelanikliya.Morientre los Djudios. Mis Sinyores, akavidavos en vuestraspalavras, ke las paredes tienen orejas."Notisia del eskritor: Este relato me lo konto el ijo deYosef Kohen, ke era mi amigo.Avram BEHAR/Yerushalayim^Ilustrasyon:RozKohenDROHOBYCZER LLL LLaaa aasss ss PPP PPaaa aarrr rr eee eeddd ddeee eesss ss TTT TTiii iieee eennn nneee eennn nnOOO OOrrr rr eee eejjj jj aaa aasss ssUN REKUERDO SiertoskuentosesmovienteskeserekontandepadresaijosenmediodenuestroskorelijionariosdeBosna,despertaronenmi,ayndadezdemichikaedad,eldezeodekonosersiestosrekontajesprovi-enendeunmanaderoverdaderoisienkonseguensase pueden dar a la puvlikasion. Yo ize grandes esfuer-sos muchas bushkidas i, grasias a los dokumentos kepudeprokurarme,sovretodounomuy emportanteenla lingua turka, parvini a la konkluzion ke muchos delos kuentos ke se transmiten de djenerasion en djene-rasion son bazados sovre la verdad. Yo tuve la okaziontambiendeestudiardosviejospinkasimkesetopanel uno en la biblioteka del kolelut i el otro en poder deSi.YosefAbrahamAshkenaziparnasdelahevrake-doshadeSarayevo,ondetopiuntrezorodepasajesenteresanteskekor[r]espondenaalgunosdelosre-kontajes en kuestion. Es ansi ke me desidi komponerun ovraje ke, en falta de uno otro kompuesto de algu-na persona de mas kompetensia, pueda ser publikadokomo "Istoria de los Judios de Bosna".No es mi intension de meterme al rango de losselebresistorianosnimenosmesientokapableparaesto,maesporkumplirundeverkeotrosnolokumplieron,opuedeserlokumplieronidespa-reseriaenelkorsodelosanyosobienakavzadelos akontesimientos dezastruozos ke tuvieron lugarenmediodenuestroskorelijionarios.Yodezeariakeloskesesientenkompetentesiempatronan,oseprokuraranalgunosotrosdoku-mentossovreestesujeto,sesiervandemiovraje,afin de komponer uno otro mas enrikesido i perte-nesienteaserentitulado"IstoriadelosJudiosdeBosna"entodosraportos.Otramente uno o mas muchas kritikas serian bienvenidas i ayudarian a despertar la konsiensia de akel-yos ke empatronan manuskritos relativos a este sujetoi ke por neglijensia (deskuidado) o a o poka buena vo-luntad no pensaron aynda kitarlos a la luz.Mankandataseindikasionespresizassovrelave-nidadelosprimerosJudiosenestaprovinsia,madealgunas inskripsiones de siertas masavot del bet-ake-varot, se puede konoser ke en esta sivdad tuvieron tu-radoJudiosSefaradimmasde350anyos,keesdeltiempo o poko mas despues del governamiento de Ga-zi Husref Beg todavia es muy siguro en tiempo del go-vernadorHadimAliBeg(1541-5311)moraronJudi-os en la Bosna, sigun lo deklarare mas adelante. EntonseslosJudioseranpokosenestosluga-res i algunos tenian familyas en Saloniko, onde el-yos ritornavan al aserkamiento de las grandes fies-tasrelijiozasendeshandoasusempiegadoskekuidavanasusentereses.En siertos dokumentos i en los pinkasim ke nombri-mos mas ar[r]iva, se meldan firmas i sitasiones de raba-nimansikeunasalkunyaskenoegzistenmasennuestros dias en esta provinsia. Ayi topamos datas de on-de vinieron siertos rabanim i tokante a los ovrajes litera-rios de algunos de elyos, sigun se deklarara mas tarde.Komoseveedellivro(manuskrito)kepudipro-kurarmedelaviejabibliotekaturka,losJudioskevinieron a Sarayevo en el tiempo del governador Ha-dimAliBeg(958kuentamohamedanai1341delKristoeran30o40personas.Elyosmoravanalprinsipio en los hanes de la sivdad i se okupavan enmerkar i transportar siveras a la Evropa i parte de el-yosazianechodemanufaktura.Elyosestavanenbuenasrelasioneskonlosbegespatronesdeter[r]enos i bivian kon los sivdadinos.El puevlo mohamedano en djeneral bivia de los re-venidosdelaagrikulturailoskristianosseokupavankon todo modo de profesion (ofisios), solo la parte masaristokratikaazianegosiosdepelas(kueros),sa-mar[r]as i semejantes. Los Judios fueron adelantado ensus echos i kon la estima ke se ganaron enmedio de losmohamedanesobtuvieronlalibertaddepasarelkon-findelaprovinsiaportransportarropasdelaAustria.Entanto se entiende ke no eran establesidos definitiva-mente en la Bosna asta el anyo 1584 ke es el tiempodel governador Gazi Hasan Pasha originario de Hertze-govina, el kual defendio a los Judios de kontinuar susnegosios en deklarandoles ke si keren azer echos en es-ta tier[r]a, deven establesersen kon sus familyas i resi-vir las leyes i los uzos del paiz. Los Israelitas no pudien-doresivirestakondisioniespantandosendelfanatis-mobarbarokereynavaenlamasadelpuevlofueronforsadosdeabandonarsusechosideretravarsendeestas partes. Sigun se vee sinyalado del bash aga Fey-ziBeg,enelditomanuskrito,unapartedeJudiossefueron entonses para Raguza i otra parte para Ungaria.Una parte de los Judios ke se fueron a la Ungaria,keentonsesestavasotolapodestaniadelgoviernootoman,embiavaneneltiempodelasrekoltasasusempiegados,konrekomendasionesdelgoviernodeKanijaparaelmuteslim(komandante)delaBosna,por rekavdar algo de loke tenian de kovrar de algunosmoradores de esta provinsia. Ma dezde el anyo 1586(1003arabe)endelantemuchosretravavandeviniride entre los pokos ke vinian, algunos se okupavan dechikos lavoros i moravan en los hanes. Kontinuara...Transliteradopor: ChristineH.LOCHOWDRKE/[email protected] LA BOZ DEL PASADO 4 1 Febrero 2006LaIstoriadelosJudiosdeBosna(1)KompuestadeMosheRafaelAtias(ZekiEfendi)LaAlvorada,Saray,Mayo1901,Nos.16+17

Ham Ribi Avraam Aaron Kapon

^KalViejo-KorteziyadeEliezerPapo,Israel^ ^SarayevoSementeryo Mipapuvinoenelanyo1900aIzmirdeOdesa.Kurtotiempodes-puesseinstaloenIstanbul.Elteni-yaunafamiyamuygrande.KensefuealEjiptoideayiemigroalaFransia.KensefuealaAmerika.MisprimoskebivenenIsraelmetienendichounoskuantosanyosantes ke el ermano de mi papu estaaindaenvidaiestabiviendoenIs-rael.Munchosemigranteskomomifamiya de la vanda de mi madre i mipadre, en fuyendo de los pogromes,arivaronalaTurkiya.IsiemprelaTurkiyaaresivyoalosJudioskonsintimientos kalorozos.Kero dizir ke el resivo kalorozo de1492serepetounaskuantasve-zes En el tiempo del Gran RabinodelImperioOtomano RabbiMosheHalevi,debendichamemoria,munchosJudiosfueronabrigados.Voskeriyapasarunanovelikadeakeyos tiempos ArchivesIsraelites Samuelsohn,Istanbul, 03Julio1882. DelmezdeMayoparaaki,kajikada diya estan arivando a IstanbulemigrantesdelaRusiaidelaRu-mania.EstanpensandodeiralaPalestinaiazeragrikultura. Entremientes, mas de 400 fami-yasJudias,porkesonmuyproves,estanasperandoenelbodredelamar,sinkomerisinbeverunsorvode agua. Estavan asentados i espan-didosensimadelatierra.Enfrentede esta vista ke esta trayendo triste-za,losJudiosOtomanos,izieronto-doposivleparapuedertoparunre-medio.Seformokomitesdeayudo.LosJudiospoderozosizieronyama-dasparakesepuedaarekojerayu-dos a estos desdichados. Sr.Breitner,Sr.Schwarz,Sr.HamburgeriSrGrossformaronunkomite,ialosesforsosdeesteko-mite,losdesdichadosnokedaronsinkomerisinbeverunsorvodeagua.Aunos emigrantes los estab-lizaron a kazas i a unos les ayudaronparakesepuedaniraMarsilya,aSalonik i a Andrinopla. La famiya Ka-mondo les aparto a estos emigrantesmunchoslugaresielGranRabinoMosheHaleviindoseaBab-Ali,parvinodetomarayudodelgovernoi lugares para ke se establizen.El GovernoOtomano no esta sa-liendo kontra del refujyo Judio. Maestmetiendokondisiones.KerekelosemigrantestomenelsuditoOtomano.Nokalekeachetenlaproteksiondeafuera.AfueradelaPalestinasepuedenestablizaran-de dezeyan. El Sultan Otomano es-taprontoadaralosJudiostierrasanchas sin koste (sin ke pagen mo-neda).Eyospuedenlavorarlatier-rakomokeren,azerlaagrikulturakomodezeyanipagarelAshar(dasyo) de sus produksyon despuesdesinkoanyos. Entremientes,ariento de este tiempo no van a te-nerdepagarningundasyo.Vanaestar tambien en la guadria del Go-vernoOtomano.Alo ke mos embezimos, la kon-sesiondelGoverno,keloestamosapresiandomuyprovechozoparalosJudiosemigrantes,fueronto-madas por los delegados de Ruma-nia,losSenyoresMoscouAscheriMayer Weinberg. Est askondisionespresiozasseest avankonosiendosoloparalosJudiosRumanos. Nosesavedeke,en pensando ke un diya losJudiosdelaRusiapuederanau-narsen kon el Char,no puedierongozardeest aokazion. Elprob-lemdeEjipt oest aaret andoelrefujiodelosJudios.Despuesdeestanuvelikakesekontafreskaporakeyosdiyaselmezmo eskritor unos kuantos diyasdespues,eskriveanchosdetalyossovreesteavizo.Istanbul,4Agosto1882.A.Samuelsohnmosestadandounos detalyos largos ke no me abas-ta el lugar ke me apartiene aki Meva ir en saltando entre las linyasElrenomadofilant ropoSirLawrensOliphanttrushoaIstan-buldosdelegadosdelaRumania,dos delegados de la Rusia i un de-legadodelaPalestina.Eldelega-do de la Palestina era Judio i Kon-suldelaInglaterraSr.Amzalak.MaestamosembezandokeelSirLawrens, yamo tambien i otros de-legados.Nodioavizodeesto.Semetyoalavoraraparteaparte.Ipenokenoserankontrentodoslosdelegados.Dekeizoesto?Losdiyasveniderospuedeserkemosvadarlarepuesta.LaaktivitaDelGranRabinoMoshe Halevi, kon unos Judios Se-fardis,realizolaakseptasiondelGoverno.LosdelegadosRumanosSr.AsheriSrWeinbergfueronak-septados tambien i por el Sultan. Iansiseaklarolaskondisionespre-siozasiprovechozasparalosJu-dios Rumanos. Alo ke mos embezi-mos,laistidadelosJudiosRuma-nos ke fue sinyada por munchos, semeldoenelKonsejodeMinistrosOtomanos i fue akseptado. UnministrodishokelaistidakefuedadaporlosJudiosestakonvensiente.LaRumaniaastaelanyo1877estavaentrelasfron-tierasOtomanas.PorestarazonlosJudiosdelaRumaniasondelanasyonalitaOtomana.Estade-fensaizogustaralgoverno.Esta-mospensandokeelGovernoOto-manolesvadarpermisionasusantiguossivdadinos.Iestamospensandokelesvanadartierrasparakepuedanlavorar. Ma estamos embezando kon reg-retokelosdelegadosdespuesketornaronalaRumania,noboltaronpara eskapar sus doveres. Desharonelechoeskapadoenmedio. Si,keridolektor,enlarevista"ArchivesIsraelites"estaeskritoan-sina por el anyo 1882. Por siguro keaymunchaskozasotras.Ma,komolodisheimasariva,ellugarikokeme apartiene ya lo inchi.Si keresh saver, yo teniya intis-yondeeskrivirenestaeskritaunpoko de los Judios antiguos de Iz-mir.Porkemipapudespueskesalyo de la Rusia, se aviya establi-zadoayi.Isiespormuykurtoti-empoelbivyounosdiyasenIz-mir.Eramuymansevo.Porkelossieteijoskelenasieron,nasierontodos en Istanbul. Ma ya era kaza-dokonminona.Porkeiminoni-kaeradaOdesaLa otra nonika era de Tekirdag. Iera Sefaradita. Gan Eden bueno ke tengan i misnonas i mis nonos.EL KANTON DE MOE 54 Enero 2006Moe GROSMAN /[email protected]@@@@@@@@e?@@@@@@@@e?@@h?@@h?@@h?@@h?@@h?@@h?@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@ @@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e @@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@ @@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e @@@@@@@@@@@@@@@@ @@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@?@@?@@?@@?@@?@@?@@ ?@@@@@@@@?@@@@@@@@ ?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@ @@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@ ?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@ @@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@e?@@@@@@@@?e@@@@@@@@@@g@@g@@g@@g@@g@@g@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@^Ilustrasyon:RozKOHENDROHOBYCZER ARTIKOLOS 61 Febrero 2006LinaKohenAlbukrekkekompozolaspoemas"OchentaiSyeteAnyoslokeTengo"esmimadreinasyoenChorluenl897,tresanyosantesdelsigloXX.Mefuemuydifisildeenkontrardoku-mentoskonsernandoChorlu,porkeChorlueraunkazalikosinemportansa.Ienl900moravansola-mente500Djudios.Lokeaydekuriozoeskeyopeni kaji tres anyos para eskrivir este kazaliko.Esgrasyasalaskasetaskedeshomimamakeparvi-neaeskrivirojaskekonstituaronmidoktoradoitambien las letras ke enkontri en "La Alliance Isra-liteUniverselle"enParis,rueLaBruyre. Chorlufueprosperoenlosanyosl900.Esdes-pues ke kon la guerra Bulgara i, en la mizma sema-na,kozakenosetyeneoyido,uvorajifuego,keChorluseeskapo.TodosvinyeronaEstamboloaotroskazalesiempesaronunavidamueva.EntremyentessalyolamodadeiralasAmerikas.Iagora,seyaenmiviajealaAmerikadelSur,seyakuandoviajoalaAmerikadelNorte,enkontroper-sonas de Chorlu ke ya son los inyetos de los vizinosiamigosdeLunika,asigunlayamavanamimamaen Chorlu: Lunika, ija de haRibi Avram Kohen.Chorlunoeraunlugarparapersonaskekeri-yan bivir mijor. Era un kazal kon sus tradisyones,susuzosikostumbres.Lasmujereskedavanenkazaparaparir,mirarasusmaridosiasuskre-aturas,ilosombresenlaplasa,mirandodega-narelmantenimyento.Esto era ansi desde anyos. No se tyene visto keuna mujer lavore o se vaya a una eskola de linguas,sovretodokeesdespuesdel900keempesaronatomar ijikas a las eskolas. I lo mas de eyas ya se en-fasyavanisesaliyandelasklasasparakuzirsenelashugar i kazarsen de chika edad.Entrelosombresaviyarikosiprovesiesnafeskomo uvo syempre.Lo mas de los echos era teks-til,lecheriyasikezeriyas,fyerreriya,vistimyentas,echo de vinos i vinagre i otros. Los proves miravandeganarenvendyendoloketopavan.Aviyatene-kedjis,arenadjis,vendedoresdesestosimizmoaviyaketrayiyanartikolosbaratosdeBulgariyaparavenderenChorlu.Las kazas de los rikos eran de dos etajes, komo ya-mamosoy "dupleks".Losprovesbiviyanlomasenchosas, o se adjuntavan a sus paryentes. I las kreatu-ras ke nasiyan se echavan enbasho, enriva de kolcho-nes i se durmiyan debasho de mantas i tapetes.El friyo de Chorlu era famozo. Se disho "Trakya",ya se entezavan las aguas. I oy en diya, la Trakya esverdadmuyyelada.AntesdeEstambol,azeinyeveenEdirne,Krklareli,Lleburgaz,kealtyempoya-mavanLaTrakya,Iderne,Kirkisya,etsDjentekeviniyanaEstambolparaempleyarteniyanriskodeenkontrar lovos en los kaminos.ChorluseyamavaChurluporkeChurtyeneelsenso de malo en Turko. I en Churlu afito gerra, raji fuego, todo en la mizma semana, komo est esk-ritoariva.KuandosalyolamodadeiralasAmerikas,losDjudyosdeChorluvinyeronaEstambol.IdeEs-tambolkadaunomiroremedyoparairsealasAmerikasporkeChorluyaaviyakedadounlugarprimitivomalgrado"LaAllianceIsraliteUniver-selle".Iloskesepuediyanir,yamavanasuser-manos i en mizmo tyempo embiyavan dolares a loskeaviyankedadoenChorluokeyaseaviyantransferadoaEstambol.Los ke vyenen oy en diya a Chorlu, azen un dje-nero de ziyara. Los muzulmanos tuvyeron la fine-sadenotokaranadaitransformaronestaluzyaiantikasinagogaenunameshkitamaraviyozailayamaron" HavraCamii"(MeshkitadelaKeila).To-dosloskevyenendelasAmerikas,delaEvropaodeotrospayizesdelmundo,komokuandoestuvomimama,selesmojaelojikoenpensandoasusparyenteskeyanobivenmas.Mimamamemostro ande se asentava su mama Rebeka Benez-raKohen,keyoyevosunombre. -"Mira,akiarivaseasentavamimama".Lunaaviyadichoestaspalavrasiaeyaseleaviyamoja-do el ojiko.Ansi, son los inyetos de los Chorlulis ke vyenen ivijitanestekazalikokesinyifikatantoparaeyos.Porke i eyos komo mi se engrandesyeron kon el soh-bet de Chorlu.Estonoesniunrezumendelokepeniaeskri-vir.Siguramenteesemposivlededarenunasdosojasmi lavorode masde tresanyos.Estoloekspo-zar en un livro ke yevar el nombre de Chorlu.Oy endiyaChorluesunlugartandesvelopadokekuando mo la yevimos a mi mama, no topo ni entradanisalida.Tuvomunchadifikultadaenkontrarlakazaondemoraron.Esgrasyasaunafuentekesesituavadjustoenfrentedesukazakepudoenfintoparla.Oyya la destruyeron para azer un apartamento moderno. LaHidira,kelodjustoeraKadiraa,esserkadelsemeteryokeeslapartidalamasvalutozadeChorlu.Fabrikasdetekstil,komo"Levis"itantasotras,seenstalaronenChorlu.Esdifisiltoparter-renoenesteChorlu,deandelosDjudyosfuyerondespuesde1912enlagerraBulgaraienvistaelrajielfuego.LavalordeChorluessuserkoralamar,aEstambol,alaBulgariyaialaGresya;sov-retodokeChorluestsituadoenlapartidaEvro-peadelaTurkiya,enlaTrakya.Chorluesagora,komodishemasariva,unlu-gardeziyara,unlugarandepuedemoskomemo-rarmuestrosantepasadosbyenkenoayningunatrasadeeyos,masdelasinagoga-keyasetransformoenmeshkita. Beki ALBUKREK BARDAVID/ [email protected] ChorlueselKazalOndeNasyoMiMamaLa Poetesa Lina KOHEN ALBUKREK1897-1987

> La poetesa Lina Kohen Albukrek (Chorlu 1897-1987) i Kalef Albukrek (Ankara 1894-1984) despues de sus kazamyento 1926 Lina Kohen

Rael Benezra Venezya KohenRebekaBenezra En la Torre de David, entre las mu-rayas vyejas, tuve el mazal de admirarlasenstalasyonesdeDaleChihuly,monumentoskompozadosdevidrosdekoloresakolores.ElartistoeskojoYerushalayimparaekspozarsuarteiresivirelMilenaryoenarrelumbrandoel sentro del mundo.DaleChihuly nasyoen1941enTacomaiseenstaloenSeattle,Was-hington.Esunodelosmasgrandesartistasdesoplarvidro(glass-artist)del siglo XX. Chihuly supo transformareste arte en el kampo de la eskulptu-ra kon posibilidades sin limites. Djun-to kon sus kreasyones jiganteskas, to-man lugar tambyen estatuas i objetosdekorativos.Lamasimportantedesusekspozisyones,ladelaTorredeDavid,esespesyalmenteenomenajeaestaluminozaTyerraSanta.Sisepensa ke este Arte se desvelopo antes2000 anyos al Este del Mediterraneo,sepuedekrearunarelasyonentreelpasado, el prezente i el futuro.Chihuly aksentuakeelvidroesabundante, fasil de formar, mas duravleke munchos otros materyales i probab-lemente egzistera mas largo tyempo.Chihuly realizo sus projektos en di-ferentespayises:enloskanalesdeVenezia,enlaIslaNijimadeJapon,en Norvejya, Meksiko i munchos otroslugares del mundo. El sensyo de estaekspozisyon, el artisto mo lo konta an-si: "Para dar a gozar i azer plazer a laumanidad.PararesivirelMilenaryo,noay mijorlugarkeYerushalayim,sivdaddelaantikuedad.Konsuluztanpartikolar,esellugardemulti-kulturas.Elreenkontrodelpasadokon el muevo. Kon su tekstura, es unade las mas rikas sivdades del mundo." En ke manera se preparo el artistopara su ekspozisyon:Paraesteprojekto,lakantidaddevidro i sus dimensyones eran tan gran-deskesoloalgunosseprepararonenSeattle,ensustudyo.Loselementoskompozando sus ovras, sigun las direk-tivas i eskizas de Chihuly, fueron reali-zadas por diferentes fabrikas en los pa-yiseskomoFransya,Finlandya,Che-koslovakyaiJapon.SetransferaronaIsrael kon 12 konteyneres, 10,000 pe-dasos i 42 tonas de vidro. Estos se ens-talaron kon soportes grandes de metalkonstruidos para montarlos. "LaTorreBlu" esformadade2000pedasosdevidroimezura13.5mdealtor."LaMontanyadeKristal" montadakonmasde4kmdemetal,esaltade 9.5m i se kompoza de 1500 kris-tales.Pararealizarlolavoraron30personasdesustudyokon20otraske se adjuntaron a eyos.Estos vidros reflektando en el diyaelsolienlanochebriyandokonlaluz,meizyeronpensaralaBiblyakedize: "Sea la luz; i fue la luz."MunchasgrasyasaDaleChi-huly.Ledezeamoskaminosklarossyempre. DALECHIHULY(1941- ....) AMANESER KON ARTE 71 Febrero 2006Esti SAUL/EstambolLaMontanyadeKristal/Foto:EstiSaul>LaTorreBlu Elia R. Karmona nasyo el 22de Oktobre 1869 en la maale deOrtaky (Estambol).Eraelmasrenombradoautorderomansosdjudeo-espanyolesenelmundosefaradi(seatribuyenunassin-kuentaovrasasupendola).Suromansoentitolado"LaNovyaAguna" fue transliterado i anota-domaraviyozamentepormuest-raestimadakolaboraderaGalleCollinisepuedeenkomendarandeInstitutfrRomanischePhilologiederFUBerlin,Ha-belschwerdter Allee45, 14195Berlin,fax:+4930838.52235.Elofisyodetipografoseloambezosovretodoenlaempri-meriya de David Fresko, direktorikaporedaktordelfamozodjur-nal El Tyempo, onde lavorava re-gularmentedesde1887.En1908 - el anyo de la proklamas-yondelakonstitusyonturkakesuprimiyalasansura-fondeldjurnalumoristiko"ElJugueton"el kual edito asta su muerte.Si-guro ke una gazeta komo "El Ju-gueton"yeno de echadikas satiri-kas i umoristikas kontra los gevi-rimnouvyeratenidounavidalargaenlaepokadelasansurasyendoke,asigunmoskontaKarmonaensuautobiografiya:"... kuando una manyana, yevan-do asansurarun livroalmuarif,medisheronkeporendelantrenopuedeseskrivirenloslivrosde romansos ni matar, ni rovar niamor." Yateniyabastantedifi-kultades kon los sansores al prin-sipyo del siglo XXen publikandosusromansoskeeranmankovedres.Devemosabundantesdetalyos sovre su vida a su auto-biografiya entitolada "Komo Nas-yoEliaKarmonaKomoSeEng-randesyo I Komo Se Izo Direktordel Jugueton" ke se publiko a laokazyondel18enaniversaryodel"Jugueton" en1925/26,lakualafuetransliteradaianaliza-daporRobynK.Loewenthalen1984. En la istorya transliteradaabasho Karmona mos relata otr-un epizodyo de su vida asaroza.EL DOSYE DEL MEZ 81 Febrero 2006Keridos lektores, Azeserkatrentaanyoskelaskompozisyonesdemi flaka pendola pasan basho vuestros ojos, kuandokonchikasistoryasikuandokongrandes,portantoyasaveshketodaseyassonsimpleskompozisyonespasadas por la memorya del kompozador i metidas ala estampa.Keryendovoseskrivirvosunachikapuraistoriyaverdadera,medesididedaramiskeridoslektoreslos detalyos de una nochada de mi vida, una nocha-damuyasarozakevosaradivertirunpokomasdelokevosestandivertyendomischikosromansos,syendo estaresh seguros de meldar una chika istoryaverdadera.Esto dicho, empesimos al echo:Yo nasi el 16 heshvan 5630, demanyana de vyer-nesenOrtakyenlakazagrandedelakyoshedeTashMerdiven,ensimalabutikadelvyejoFeschiVichen.Dizendevyejo,kenasidodevyernesdeveser muy harif. Kale ke sea ke esto no es verdad, por-ke si yo nasiya muy harif, nunka iva eskojer el ofisyode gazetero djudyo, sea komo sea ansina de los sye-los nos asetensyeron a este ofisyo i lo estamos azyen-do.RogadalDyokebivamunchosanyos,porkesimepatladeyo,nokreovaaverotroatavanadoenlauma ke se va kerer azer dalkauk barato.Kuandoyonasi,eramuyregalado,ilarikezademidifuntopadreas,noavyendoaindadesparesidaenteramente, yo era engrandesido kon muncho kud-yado,ladesdichadademidifuntamadresetomavamunchosarkuandobostezavademaziya,iladefun-ta de mi sinyora vava se merekiyava muncho kuandome viya sarnudar mas de una vez.Kuando yo tuve sesh anyos i ke me yevaron al mel-dar, fue una grande fyesta. Aki tambyen el haham de-viya tener muncho kudyado de mi, myentras ke todoslos elevos se asentavan ensima dela tavla, al riziko deyelarsen,yoeraasentadoaladodelse[nyor]haham.Sinkenunkatuvyeraelkorajedemandarmeamer-kar halva para la rubisa, sigun uzava a azerlo kon ot-ros. El yevar i traerme a mi, al meldar, era muy kuri-ozo,despueskeaviyaunapersonakemeyevavaenbrasos, una otra veniya akompanyarla por no sea ke elmayoral se arezvalara por el kamino.Kuando yo tuve ocho anyos, ya saviya meldar pe-rasha i haftara i kada noche de shabat alado dela sin-yoravavameldavaSholemAlehem.Alaedadde9anyos, yo entri a la eskola, ainda no konosiyan en Or-taky eskola dela Aliansa i era un syerto si[nyor] Miz-rahi, un ombremuy seryo ke aviya avrido ayi una es-kolika. Ala edad de 11 anyos, ya me iva yo ala esko-la dela Aliansa en Ortaky, freskamente avyerta.Averdad dizirvos, syempre tuve kavesika blanda ikuandoyotuvemisonzeanyos,yoyaaviyaeskapa-do mis estudyos i mi padre me mandava a la eskoladeGalata,sotoladireksyondelregretadodifuntosi[nyor]ZolDales.Akiempesamiistorya,lakayidaa la mizerya de nuestra famiya se empesava a ver, midifuntopadreempesavaasufrir,iyo,konmichikainstruksyon empesava a entender ke por bivir repoza-doenlavida,notenerunrizikodealtasibashasibivir un poko manko deansya, era menester embe-zar un ofisyo de mano.Elofisyodemanonoenrikeselamaspartealapersona,manolodeshatambyensinkomer.Estedjuzgamyento,yoloaziyaparteamidifuntamadreke era una mujer muy meoyuda.I eya lo aprovava en vista en dizyendome, vas a serundjovendemunchomeoyoma,elhovardaliknoteva deshar azer riko, en todo kavzo, es una buena idea.I apunto eya bushko a meterla en egzekusyon enazyendomeaprentiserkalaeskoladelaAliansakon15 groshes a la semana, i empyegandome komo ap-renti tipograf en el djurnal El Tyempo dirijido akeltyempo porsinyorIlak[Izak]Karmona,unprimo er-mano de mi padre. Las iluzyones ke mi madre aziya en empyegando-me ayi, yo no las topava djustas, eya me diziya ke meiva a embezar a lavorar en makyenas i azerme un bu-en tipografo, myentres ke yo, apenas entrava ayi, vi-ya todo el kontraryo, makyena no aviya ke una al sis-tem viejo. Kuando al ofisyo ke me iva embezar, yo to-pava ke era un ofisyo muy prove, kada alhad deman-yana, kuando veniya el ish bashi, demandava del kal-fa un sigaro emprestado, i yo me diziya entre mi:-Esteeselofisyokemevoembezar?Ofisyoketyene aniyut kon kola?Iyomeatristavasyempre,nomeolvidardedi-zirvoskekuandoentrialaimprimeriyadeparteelaprentisaje, el maestro me detuvo sesh mezes debal-des i despues me izo tres i trenta paras a la semana. Esteovardalikdelsi[nyor]maestro,meizomasmunchodeskorajar,ate[asta]adesharesteofisyopor bushkar un mijor.Mayavosdishekeyotuvesyemprekavesikablanda, en sesh mezes ke estuve, yo me aviya embe-zadomuybuenoarekuzirlasletrasielmaestronomekijodesharimeizoelpresyodelasemanadaa15 groshes, i kinze, ke tomava dela Aliansa se aziyantrenta.Antestrentaanyos,unoketomava30groshesalasemana,yaerariko,iyaletraiyanmismonovya,yo me kontenti, i empesi a lavorar komo antes.Portanto,noerakontente,yoviyalamizeryakesufriyan el kapo tipografo i el mekanista porke se to-pavan kazados, i yo me demandava entre mi:- Kuando yo vo estar kazado, yo vo sufrir komo estos?Este penseryo me entro en la kavesa komo echoa afitar i yo esperava la okazyon [de] abandonar es-teecho.Myentrasotrosseshmezes,yosufriense[gu]itoesperandokondespasensyaelarivodel[mez]keyome iva pueder desbarasar de este ofisyo, i remarkan-dokontristezalamizeryademiskapostipografos.Unanoche,mipasensyaaviyadesbordado,yo[no]puediya mas detener a esta mizerya ke [me] aspera-va,iyoinsistiyaserkamipadre[i]mimadreatro-karmedeofisyo.Yavosdishekeeraregalado,ikemisdjenitoresovedesiyanenlugarkeyoovedesyera[a]eyos,esporestokemimadremetomokonbu-enas i me disho:Anyo5685/1924-1925enEstambol,emprimeriadelJugeton,31pp. /KorteziyadelabibliotekaBen-Zvi(Yerushalayim) UnanochadaEliaKarmona(1870-1931)EliaKARMONA

DjurnalumoristikoIsraelitaFondadoen5669AparesekadasemanaEldiyaketyeneganaeldirektor

Christine H. LOCHOWDRKE/[email protected] 1931 en Estambol. -Eskojeelofisyokekeres,iteempyegaremosenvista.-Byen,disheyo,deshadmealorapensarastademanyana.Yo me travi por una parte i empesi a egzaminaradyentromimemoryatodoslosofisyosunoporuno.Kunduradjiesteofisyonosyerveporkesekyereunapachadefyerroparaelaharvandoelmartiyo en el kalsado, pozado ensima dela pyerna.Shastre se kere una vista del diavlo por ir en-filando i desfilando la alguja, i ala vejes, no se pu-edeazerelofisyo.Nomeveniyadeltodoaltinokelamodaivaprosperartanto,keelofisyodeshastre iva ser uno delos primeros, despues de al-gunosanyos.Marangoz:esteofisyotambyennomeplazyodeltodoporkeaviyamunchapena. Tenekyedji:Kaliyaespozarkonlaijadeunte-nekyedji kara [para] embezar este ofisyo i kaliya su-vir syempre al tejado por lavorar i meter la alma enriziko,iyoeraespantozo,medeskorajiinokije.Fyereroesteofisyotambyenlomopi[topi|muy afinado. I despues de bushkar i rebushkar as-tamedyanochesindurmir,topavakeelofisyodeedjzadji era el mijor. Yo puediya muy byen azermeunbuenedjzadjiidespuesdealgunosanyos,kuando yo embezariya a el ofisyo i tomariya mi dip-loma, si mismo no tendriya kapital paraavrir buti-ka,puediyamuybyenempyegarmealgovernoko-mo edjzadji onde me dariyan vestido i espada i ka-minariyaen la kaye kon muncho orgulyo.El dezeodeteneresteorgulyodeunmilitar,mevensyoenvista,iyomidesidiaazermeenvistafarmasyen.Era la una a la turka dela noche kuando yo me dur-mi, i a la manyana, en mismo momento ke me ser-viyan el kafe, yo aziya parte a mi difunto padre a"sdemifirmedesizyonielmerespondiya:-Apuntoasba[asibiva]tupadre,VafyadisEfendi, el farmasyen ke tyene butika en la kyoshedeSirkyedji,enfrentelakalejadelaestasyon,esmuyamigomiyo,siyoledigoketetomedebal-des, el no me rompe hatir. Yo te yevare oy propyo.Apuntomimadremeazevistirelvestidikodeshabatidjuntoskonelpedernosvamosalafar-masiya.Vafyadis Efendi nos izo un kalorozo resivo i ku-ando mi difunto padre le izo la propozisyon de to-marmeporempyegado,si[nyor]Vafyadisleres-pondyokonuntonomuygrasyozo:-MievharistosKyeryonKarmona,yovotomara tu ijo i vo bushkar a embezarle ofisyo. No ay masgrandealegriyaenlavidakeakeldeayudaraunamigo.Si[nyor] Vafyadis me tomo dela mano, me yevoadyentroimeprezentoalkalfakemeresivyoensonriendo.Me akodro komo si fuera oy, la primera koza keme dyeron a azer akel diya, fue akeya de alimpyarunamanodemortero.Soloenunkalejonyoivafregandoelpedasodepyedra,iyapuedeshdjuz-gar el apreto de korason ke yo resentiya. Ma la es-peransadedevenirundiyaunbuenfarmasista,metraiyalapasensya. Akel diya, yo lo pasi kon alimpyar dos morterosenterosialotrodiya,elkalfayaempesavaaen-tenderkeyonoeraunninyoenkantadoimeme-tiyadelantrelosdjamlikesporkemeldaralosnombresdelasdrogaskeeranmarkadosensimaloskatramizes.En kurtas palavras, en ocho diyas yo ya me avi-yaembezadoondeestavaelasidborikielkarbo-nato de sud, en ke katramis aviya sal ingleza, i ku-andounklienteveniyademandandoestaskozas,elkalfayamedavaordenkeledyeraenindikan-domelasdramas.Unmezseaviyapasadodemo[mi]nuevoempyego, despues ke ya saviya yo azer algunos in-guentes,yoserviyaatodoslosklientesenyevan-doleslaskurasakaza.Eraunamanyanademartes,yoestavaempa-ketandounkutidepolvos,kuandounklienteentroalabutikaendemandandolealpatron:-Vafyadisefendi,tengomenesterde2kuras,manotengotyempodeesperar. -Ondeestanlasreseftas?dishoel.Puedeserno tenesh menester de esperar. El kliente prezen-tolasreseftas,imiamodespuesdeecharunaojadarespindyo[respondyo]:-Teneshrazon,paraaparejarestaskuras,esmenesteresperaralmenodosoras,aymunchoskozimyentosaazer,nopuedonimandarvolasakaza,porkemorashenEskutar(skdar).-Djustamente,yodariya10groshesderegalosiaviyaalgunokemetraiyalaskuras.Elmaestrosemetyoapensarimedemando:-SisaveshiraEskutar?-Nose,respondiyomayapuedoir...-Eslatadreketevasair.-Noimporta,disheyo,yatengoamitiyaenKuzgundjuk,yamevoayiakedarlanoche.Elklientedesholosdiesgroshesdehizmetdjuntoseladereso.Elamomediolosdiezgroshesieladeresoiyomeldilosbyervossig-yentes:Agupefendi,hadjidelmutpakdeYildiz,suvidadeDagHamamenfrentedeldjinar.Yoguadrilosdiezgroshesieladeresoiempe-siaasperarkondespasyensyaelarivodelatadra-daendizyendoentremi:Na un ofisyo ke avre la kavesa, oy me manda aEskutar, manyana me mandara en otro lugar i an-si vo konoser la sivdad entera, ya no es komo ake-yaimprimeriyaengratinyadakemeaziyabuaelkitarlaaimeterlak.Unaoraanteskearivaralatadrada,elsinyorpatronmedyolisensyadepartir,yokonlaskuras,lasmetiadyentrodeunkutikontalash,noseakeserompyeranimefuialponte.Ayi,laverdaddizirvos,traviunpokodedifikultad fin topar la eskala del vapor de Eskutar,yotomibilyeteentriadyentro,imedyaorades-pues,yoyaeraenlaskayesdeEskutar.Koneladeresoenlamano,yoempesiade-mandariventepuntosdespues,yoyaeraenlakazadeAgopefendi,eradjusto12alaturkadelatadre.AgopEfendiapenasmevidomesonrioendi-ziyendome:hoshyeldinevlad.Eleraasentadoenelkortijodesukazaazyendoakshamdjilik,elmeizoasentarasulado,imeforsoakebevyeraunraki.Por la primera vez ke yo gosti en la vida este li-kuido i me kemo muncho la alguenga. Agop efen-dikeriyadarmeunsegundoraki,mayorefuziendizyendo ke era kriatura, i le rogi de desharme pornokedarmuytadre.Yosalideayikajialaunadelanoche,torniaEskutarideayielkaminodeKuzgundjuk,empe-sando a entrar en las kalejas estrechas, yo me em-pesava a espantar i en kada paso ke dava, me pa-resiyakeivasalirunladrondekadakanton.KuandoyovineaPashaLimani,elespantonome desho mas kontinuar, yo temblava de myedo imirando por kuatro partes, yo enkontrava un balukkayikbyengrande,sinningunapersonaadyentro.-Na,unabuenakaryolaparami!esklamiyo,ningunoayenestekayik,yomedurmireayi,ilamanyanaapuntokeaklara,yomeritornoatrasaEskutar,tomoelvaporimevoaEstambol.Apuntoyotomiladesizyon,ientridevistaalkayikenremarkandokeningun[o]meestavavyendo.Yomearimienelbashimekedidurmyendo.Byensegurokeyavashaentenderkenodur-mimunchotyempo,uzadoenkazaenelkavesalde pupla i shilte de algodon, el patin del kayik meveniya muy duro i apenas eskansava myentras dosoraskeyomedespertava,kreyendokomodeuzokeyaeradediya,yomeolvidavamismokeesta-va en el kayik, i kuando yo ya me despertava i metopavaayi,yoempesavaatemblar.Miespantopujavamasmuncho,kuandoyoremarkavakeelkayikestavakaminandoikeunodelosremadoreseraserkademi,konelkuchiyoenlamano.Yobushkialevant arlakavesa, maelrema-dorpozandoelkuchiyomasserkademikavesaelmedisho:-Sitemeneasdetulugar,tedegoyo!Iempe-siatemblariunmomentomedesidavaagritaridemandarayudo,mabyenpresto,meakodrikeestavamosenmedyodemariketodosmisgritosivanasersinprovecho,yoempesiarogarlespor-kenomeataran,ikemedesharanenlibertad.EL DOSYE DEL MEZ 91 Febrero 2006 ^Ilustrasyon:RozKohenDROHOBYCZER EL DOSYE DEL MEZ 101 Febrero 2006Notevamosamatar,medishoel,manitudevesmeneartedetulugar.-Ondemiestashyevando?-A rovar.- Arovar? Ladron me vo azer yo? Ainda so muychikoparaesteofisyo.-Porestanochesolalovasaazer,idespuestevamosadeshar.Ya puedesh kreer el espanto miyo mesklado deenkanto, onde me ivan a yevar eyos? Onde ivamosairarovar?....Isimosapanyavamos?Meivairyoenprizyonalaedadde14anyos?Elkayikkaminavasyempreikadavezkelosremo[o]sivanazyendopaf. . . . paf. . . paf. . . , elkorasonmeseivaespedesandodelamismamanera.Una ora despues, nozotros arivavamos al ke deTophane.Elkayikakostava,lossinkoremadoressaliyanafuera,iunodeeyos,metomavaamienbrasosimekitavaendjuntos.Lanocheerabyeneskurakuandoespesava-mosakaminar,todosentravamosiriiyan,maeldezdichado de di [mi] iva yorando ke ke azer ten-go yo kon eyos? Ke bushko yo a medya noche konbandidos?Medemandavaentremi.Kon estos penseryos, venimos kaminando astaDolma Bagche (Dolmabahe) i de ayi suvyendo elYokush dela Gazhane, mos dirijimos de parte Nis-hanTashi.-Kalekesea,diziyaunodelosbandidos,keesteninyo,esdelossyeloskemolomandaron.Elmosvaserdegrandeutilita,mosvasermuyfasilecharlaeskaleradekuedraiparaen-gancharlakonlasreshas.Yosintiyaestakonversasyon,syemprekonka-yades,ieskapandodekaminarNishanTashi(Nianta)entero,sinkeningunomosdeman-dara onde mos estamos indo, veniyamos delantreelkazinodeOsmanBey.Mi akodro komo si fuera oy, era serka de ama-neser, un salepchi echava la boz, i todos los ban-didosenkomendavansalepimetratavanamitambyen,unakopa.Elsalepbevido,tomimoselkaminodeShishli,imedyaoradespues,yaera-mosdelantrelapuertadelsemeteryogrego.Aki,todossedeteniyaniempesavanamirarlasparedesilosfyerrosdelapuerta.-Subito,unodeeyosmedisho:-Oglus,suveteensimademiombro,yomesuvi,elombresealargounpokoimeizo,dees-tamanera,suvirensimalapuertadefyerro.-Ayiestate,medishounotro,tevamosaroncharunaeskaleradekuedra,apanyalabyen.Alavedraddizirvos,lektores,kalekeseakeeluzo es grande koza, en los primeros momentos keme suvyeron ensima dela puerta, yo me empesi aespantar,mabyenpresto,kuandomeecharonlaeskaleraikelasupemuyprestoapanyar,yoapanyikoraje,iyaparesiyaunofisyaldeanyos.-Enganchalaenlapuerta.Apunt olaenganchi, iat ornoderolo, t odoslosladronessuvyeronlaeskaleraiseranjaronaladodemi.Estaoperasyonecha,eyosarankaronlaeska-leraporlapartedelakaye,ilametyeronporlapartedelaguerta,enempesandoaabasharad-yentroelsemeteryo.Todosabasharoniyotam-byen,ovedesyendosusordenes,izelomismoiabashi kon eyos. Kon una kayades de muerte em-pesimosakaminarenelsemeteryofinarivarde-lantredeunatombafreskaserrada.Todossede-tuvyeronayi,ovedesyendolosordenesdeunodeeyoskediziya:Aki es, kon mis propyos ojos vide oy yo la ora kelaenteraronikomoeraeyaenteraenchulyada.-Yasevekomolatyerradeensimalatumbaestaaindafreskametida.-Agorasekereunremedyoparaavrirlatum-ba.A ningunomosvinoaltinodetraerunakaz-maiunapala.- Yo savre byen topar agora, disho uno de eyos,por muy seguro ke en la kamareta del portalero setopaikazmaipalo.-Yaesverdad,makyenesakelketendraelkoraje de ir? Si el portalero ke durme kada nocheenestakamaretasedesperto,guaydenozotros.-Ba,nozotrossomossinkopersonas,ielesuno,iremostodoslossinko,entraremosalaka-maretavagarozamente,isivimoskesedesperta,una mano a kada uno lo mandamos al diavlo. To-doserandeakodrosovreestadesizyon,iapuntosedirijiyandepartelakamaretadelportalero.Yomiravakonenkantoidiziyaentremi:Naunabuenaokazyonparafuirme.Yokorriyadepartelaparedporsuvirlaeska-leradekuedra,malosmiseravlesyalaaviyanarankado,iyokedavakomocharasinaza,ritor-nando serka dela tumba por asperar i ver loke es-tosbandidosivanaazer.Pokospuntosdespues,losmizeravlesritorna-vankonlapalailakazmaenlamano.Uno de eyos me dava la pala a mi, en dizyendo:-Yovokavarituvasairkitandolatyerra.Sin ningun remedyo, yo tomi la pala en la ma-no i myent[r]as ke el un ladron iva kavando, yo ki-tandolat yerraiechandolaporunlado.Yapuedeshkreerlafat igakeyoresent iyamaselam!Todalafat igaesnada, enfrent edelokevosvokont ar. Despuesdekavarunsyert ot yempo, lafizyionomiyadeunamuert a, saliyaenmedyo.-Eyaes!esklamoelkavador,yonomeyerro.-Chikitiko!esklamoelkavadorenadresando-seandemi.Abashaabashoaestafuesa.-Abashar!Yomeespanto!-Abasha!teestodizyendo,unmuertonoazenada,alakontra,tevyenekoraje! Yo empesava a ezitar kuando subito el uno de-losbandidos,medavaunapuntadepyeimiechavaensimadelamuerta.Yapuedeshkreerelespant omiyo, kebush-koyoensimadeunamuert a?yoempesavaat emblar.Noteespantes,megritarondeariva,koraje!Todoesalempesar,despuesyateenkorajas!Aserkatedelamuertaikitaleelkolyedeperlaketyeneenlagarganta.Yomeempesiaaserkar,sudoresyeladasinchiyanmifrenteikongrandetemblor,kitielkolyedelamuertaiselosdi.-Enlosdospunyos,lamuertatyenemaniyasermozas,kitaselas.Un poko mas kalmozo, yo kiti las maniyas i selasdi.- I en los dedos tyene munchos aniyos, kitase-lostambyen.- Esta vez, kon mas koraje, yo apanyo la manodelamuerta,lekitolasaniyosilosechoafueradelafuesaendemandando:-Masayalgunakoza?-Lesaveskitarelfostandeseda?Dishounoenriendo.-Porkeno?Gritiyokonkoraje,apunto,yomeechiensimadelamuerta,lekitielfostansindeltodo emosyonarme i lo ronchi tambyen afuera de-lafuesaendizyendo:-Masayalgunakoza?Los mizeravles no me respondyeron, eyos toma-rontodo,fuyeronimedesharonsoloenlafuesa.Yokedavaayit rist eipensat ivle, iest avezno era del muert o ke me espant ava,era del por-t alerokemeivaapanyariivadizirkeyoeraelladron.Yoempesikonlasunyasabushkarakayerafuera dela tumba, i kuando ya paresiya ke ya ivaapanyarelbodredelafuesa,miarezvalavaimikaiyaensimadelamuerta.Mirandokenoivapu-edersalvardelafuesaianteskeamanesyeraikeelguardyanmeapanyaraamisoloporladron,djuzgikeerabuenodegritaripuedeserelpor-taleroveniyaprestoialkansavaaverlafuidade-losladrones,apuntomimetiyaagritar:Kyemseyokmu?Kyemseyokmu!Ninguno me respondiya i yo mi metiya a yorar.Esdjustamentealosruidosdelimpodeyoro,kemimujerketeniyaaladoenlakama,medes-pertoendizyendo:-Keest asyorando?Sonyandot eest as, aydealevant a,es djugeves,t yenes ke kit ar Djuget on,yomedespiert ienriendomedelesfuenyokevideiazyendonederdekont arseloamiskeri-doslekt ores. -FI N-Transliteradopor: MichaelHALVY/[email protected]

^Ilustrasyon:RozKohenDROHOBYCZER EL DIYA DE LOS ENAMORADOS 111 Febrero 2006 El14deFebr er o-SanValent in14Febrero,eldiyadelamorEldiyadelosenamorados.ElamorSe eskrivyo, se avlo, se izo nombrozosfilmos i kantes sovre este tema. Kadaunodyounadefinisyonasumanera,komo por egzempyo: el famozo kanta-dorEspanyol,JulioIglesias,enlosversoskeeskrivyoelpropyoparasumelodiya"ELAMOR"ikedisho:"Elamor nosoloson palavr as,Kesedizenalat ar ,Por unmoment oisinpensar .Sonest asot r askozas,Kesesyent ensinavlar ,Alsonr eir ,alabr asar Elamor Esof r eser sinasper ar "Idemizmo,otrungrupoLatinoAmerikano,"LosParaguayos,"tam-byenmuyrenomados,dizen: "Amores el pan de la vida,Amores la kopa divina,Amores un algo sin nombr e,Ke obsesyona el ombr e,Poruna muj er "Komoseestavyendo,aynombro-zasdefinisyones.Puedesheskojerlakevosplaze,odarvuestradefinis-yon.Yodigo,lasdesharemosdeunlado,porlaora.Pensokeseriyamasdjusto i el lugar aki, de kontar en kur-to,laestoryadelSantokedyosunombreaestediya:Enelanyo270(despuesdeKris-to), el soverano Romano, Claudius, de-zeo konsentrar sus soldados a la gerra.Enelreynadoenterodefendyolosmatrimonyos. Ma San Valentin, kreen-doalamor,vinokontraestadefensa.Ensekreto,kazolossoldadoskekeri-yan unirsen a sus novyas.Claudiuskondenoelombrekenoleaviyaovedesidoaserenforkado.SanValentinfueegzekutidoun14deFebrero,deshandokomoerensyaundiyaespesyalalosenamorados.Espretendidokelavidadelombresantotyeneunaotantisitaistorika.Desde el XIVsiglo, este diya se seleb-ro komo la fyesta del amor, a lo man-koensyertospaises.Aynaturalmenteiotrunaspektode este diya. El 14 de Febrero, egzak-tamentekomolosotrosdiyasespes-yal,azereirtambyenlakaradel"es-naf" (botikaryo).Enunamanera,lafyestadeloskeseamaneskomounchikoorijendemantenimyentoparasyertos grupos. Vitrinas arranjadas pa-raestediya,regalos,flores,chokola-tasSeguro,alladodeesto,konser-tos, partis, rezervasyones de komer enlugares romantikos etsMunchospensankeestamosbiv-yendoenunsiglodeteknolojiyaandeelmateryalismotomoellugardelro-mantismo. So ovligada de darles razon,porkeayvezesiyopensoansi,manosyempre!Kero,malgradotodo,kreerkeoyendiya,elromantismotyenesulugareskojidoennombrozoskoraso-nes. La prova es el entuzyazmo i las se-lebrasyones de este diya espesyal. Coya DELEV/ EstambolEst oKualoEs ? Estos kaminos ke se yaman vidas,Tyenen munchas altas i bashas,Komo las alegriyas i esperansas,Tyenen tambyen penas i ansyas. En muestro kamino de la suerte,Estamos diya, diya, avansando,A mis lados estas tu, yo ya lo se,En kada paso ke vo echando.Munchas vezes, djuntos riimos, Munchas vezes mos atristimos,Fuimos orozos o malorozos,Ma uno al otro mos arrimimos,I kon las penas mos arrezyimos.Syempre, en los ermozos diyas,Tambyen en ansyas i alegriyas,Medyo siglo, manokon mano,Sinkuenta anyos lado kon lado,Este largo tyempo, te demando,Esta ermoza estorya, ke dizes?Si no es esto AMOR, kualo es?Coya DELEVI/EstambolSent imient osdeunAmor ozoTu sos komo una estreya ke me briya,Kuando veyo tu sonriza en triste diya.Kon su klaridad topo mi buen kaminoIkon mi alma rengrasyo a mi destino.Kamino komo un borracho d'alegriya,Tu posedas mi sangre i la vida miya.Para mi sos regalo d'un djuzgo divino,Siempre huites mi bevyenda... mi vino.Kon ti esto yeno de amor i estimo,Nunka puedre alesharte de mi tino.Se avren mis parparos en mi ultima yidaVeran tus lindos ojos i tu fizyonomiya.Haim Vitali SADACCA/MontrealSinByer vosTeAmoNunka tuve dingun dubyoDe mi amor, ni del tuyoAlora porke estas keshasKe oy tu me das?Kualo ests pretendyendo?Ke no te est keryendo?O ke en kada nada "te amo"No te est dizyendo?Si dos korasones se keren,Menester nunka tyenenDe palavras, de byervos,Ya avlan los ojos por eyos.Nunka tu tengas este dubyo,Ni de mi amor, ni del tuyo.Coya DELEVI/Estambol EL KANTON DE LA LINGUA 12 1 Febrero 2006Muestragazetafiguraenesteespasyo,komotambyenotrasgazetasamigas.Estab-lesimos numerozas relasyones kon otros sent-ros Web i avrimos espasyos konsakrados a laDiaspora(astaestediatenemos"Rhodes","Ayifto" i"Kongo" ienserkapensamostener"elMagreb").EnpokotyempomuestroWebke izo simpatizantes, devino uno de los masvijitados de Evropa kon kaji mil i ochesyentosvijitadores kada dia, los kualos konsultan masdes10.000(dyezmil)pajinasavyertas.Unagrande parte de muestras gazetas figuran eneste espasyo, malorozamente no todas, man-kamos de tyempo i de dinero.En el anyo 2000, establesimos tambyenlistasdedifuzyondestinadasalosSefara-dis:"Sephardic-List1" ien2001lalista"Los Muestros". Aki tambyen inovimos.Igualmente,desde1990,animamoskon mi amiga estambullia Rivka Cohen, unaemisyon semanal de una ora i medya en laradyo Judaika de Bruxelles. La kuantidad deodisyondelaradyoesaproksimativamentede60.000oyentes,alorakelakomunidadjudia de Bruxelles es maksimum de 20.000personas.Aunkeestgloryozodeestasituasyon,no es para glorifikarme ke vos konto esto to-dosinoparaprovarkegrasyasamuestragazeta i a todas las ke fueronfundadas des-pues, en Fransya, Estados Unidos, AmerikadelSud,ansikeatravesSepharad92,elJudaizmo Sefardi ke estava en estado de le-tarjia, se esperto enfin.Porseguronosemoslossoloskeovri-mos por esta lingua (i perdoname si me ol-vidounodeentreeyos)tenemosmuestrasdos keridas Matildas, Matilda Kohen Saranoi Matilda Gini de Barnatan,Klara i Elie Pe-rahya,elPrezidenteYitzhakNavon,AronCohen i enfin la persona a la kuala devo miengajamyento,lapersonakedesdeanyosianyossekonsakraaestalinguaiporlakualadoskatedrasfueronkreadas,launaen la Sorbonne, la otra en Lisbonne: Haim-VidalSephiha.Enlokemekonserna,yotomi untreno ke ya avia tomado kamino, elmerito les revyene.Vosdishealempesijodeestaeskri-ta, ke los ke devian transmeter este pat-rimonyo fueron desgrasyadamente asasi-nados.Konmisamigoskesetopanaltornodeestameza,pensokeresponde-mosaunmenester,elmenesterdere-krearraizesideestabilizarlas.Mi eskopo no es de ganar moneda, en es-tekavzoivaeskojerotroofisyo."LosMuestros" tyene dosbutos: asegurarla kon-tinuidadumanaenesteesforsoiestoeslomas duro i en mizmo tyempo topar medyosfinansyeros.Tenemosmenesterdeperso-nas motivadas ke tomarn poko a poko mu-estrolugariketraernkoneyosunreflomuevo,unamiradakritikaipuedeserunrenovelamyento. Tenemos tambyen menes-terdelektores,deabonados,depublisitaafin de pueder rezistir, si no, puedemos de-zapareser.Porseguronoesporestokeelmundo se va arrestar, ma sera pekado.Misparyentesmedesharonunensen-yamyento: Ninguno te demanda de eska-par un lavoro ma no deves fuir; esto sin-yifikakekaletraersupyedraaledifisyo.Esto, eyos lo yamavan responsabilidad.Muestros hahamim adjustan:Si tu no sos para ti, ken lo sera?Si no sos ke solo para ti, ken sos?I si no agora, kuando? Mose Rahmani/Beljika Una Gazeta, Un Sityo de WEB, Una Emisyon de Radyo son Lugares de Enkontro kontinuando de paj.2 MOS AMBEZAREMOS EL ALFABETO RASHI