departamento de industria, eta turismo saila euskal ...€¦ · turismo sailordetza 2003...

32
Turismo Sailordetza Viceconsejería de Turismo 2003 INDUSTRIA, MERKATARITZA ETA TURISMO SAILA DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA, COMERCIO Y TURISMO n.º 12 Euskal Turismoaren Txostena Informe del Turismo Vasco Bisitari atzerritarrak Euskal Herrian FRONTUR 2002 Los visitantes extranjeros en el País Vasco FRONTUR 2002 © “Argazki” Eusko Jaurlaritza • Gobierno Vasco / Mikel Arrazola. M E R K A T U A R E N A Z T E R K E T A A N Á L I S I S D E L M E R C A D O

Upload: others

Post on 18-Oct-2020

3 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

Page 1: DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA, ETA TURISMO SAILA Euskal ...€¦ · Turismo Sailordetza 2003 Viceconsejería de Turismo INDUSTRIA, MERKATARITZA ETA TURISMO SAILA DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA,

Turismo SailordetzaViceconsejería de Turismo2003

INDUSTRIA, MERKATARITZAETA TURISMO SAILA

DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA,COMERCIO Y TURISMO n.º 12

Euskal Turismoaren TxostenaInforme del Turismo Vasco

Bisitari atzerritarrak Euskal HerrianFRONTUR 2002

Los visitantes extranjeros en el País VascoFRONTUR 2002

© “

Arg

azki

” Eu

sko

Jaur

larit

za •

Gob

iern

o Va

sco

/ M

ikel

Arr

azol

a.

MER

KATUAREN AZTERKETAANÁLISISDELMERCAD

O

Page 2: DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA, ETA TURISMO SAILA Euskal ...€¦ · Turismo Sailordetza 2003 Viceconsejería de Turismo INDUSTRIA, MERKATARITZA ETA TURISMO SAILA DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA,

Euskal Turismoaren Txostena | Informe del Turismo Vasco2

Aurten ere, laugarren urtez jarraian, Mugarteko Turis-mo Mugimenduak (FRONTUR) txostena landu duTurismo Azterlanen Institutuak; bertan islatu dira2002. urtean Euskal Autonomia Erkidegoan izandakoturismo-mugimenduen azterketaren emaitzak.

Por cuarto año consecutivo se presentan en esta colecciónlos resultados para el año 2002 obtenidos de la explotaciónespecífica para la Comunidad Autónoma Vasca de laestadística continua de Movimientos Turísticos en Fronteras(FRONTUR) elaborada por el Instituto de EstudiosTurísticos.

Orain aurkezten dugun txostenean barnehartutako informazio guztia eta aurrekourteetan lortutakoa (2001, 2000, 1999eta 1998) batera hartuta oso erabilgarriada Euskal Herria aukeratzen duten turistaatzerritarrek egiten duten eskaria ezagu-tzeko.

Ezin eskertu gabe utzi Turismo AzterlanenInstitutuak, aurten ere, eskainitako lanki-detza; ildo horretan, Turismo AzterlanenInstitutuak eta Eusko JaurlaritzakoIndustria eta Turismo Sailak LankidetzaHitzarmena sinatu dute eta, horri esker,turismo-esparruari buruz nazio-mailandagoen estatistikako datu-baserik han-dienaz baliatuz makina bat fitxategikontsultatu dira.

La información contenida en este informerelativa al año 2002 se viene a sumar ala ya disponible de los años 2001, 2000,1999 y 1998 para dibujar una imagenprecisa de los rasgos estructurales básicosque definen el comportamiento de lademanda turística extranjera con destinoal País Vasco al margen de la coyunturaconcreta de un año.

Es necesario, agradecer un año más lacolaboración prestada por el Instituto deEstudios Turísticos en el marco del Con-venio de Colaboración suscrito entre elpropio Instituto y el Departamento deIndustria, Comercio y Turismo delGobierno Vasco, en virtud del cual hasido posible acceder a los ficheros debase de una de las estadísticas másrobustas del panorama estadísticonacional en el ámbito del turismo.

Ficha técnica:

La estadística de FRONTUR es la fuente oficial básicapara la medición de los flujos turísticos que llegan aEspaña mes a mes por las distintas fronteras. Tienecarácter continuo y forma parte del Plan EstadísticoNacional 2001-2004 con el N.º 348.La información utilizada para la realización de lastablas que se presentan en esta publicación procede delas encuestas realizadas a los viajeros en las entradas aEspaña que visitaron el País Vasco por aeropuerto ycarretera. Para ello se han realizado un total de 8.139encuestas.

Fitxa teknikoa:

Urteko hilabete guztietan eta muga guztietatikEspainiara iristen diren turismo-fluxuak neurtzekooinarrizko iturri ofizial bihurtu da FRONTURestatistika. Etengabe berritzen da bertako infor-mazioa eta 2001-2004 Estatistika Plan Nazionaleanbarne hartuta dago, 348. zenbakiarekin.Honako argitalpen honetan agertzen diren taulakosatzeko erabili den informazio guztia Espainiarairitsi eta Euskal Herria airez edo errepidez bisitatuzuten bisitariei egindako inkestetan oinarritutalandu da. Xede horrekin, 8.139 inkesta egin dira.

FRONTUR operazioa

La operación FRONTUR

Page 3: DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA, ETA TURISMO SAILA Euskal ...€¦ · Turismo Sailordetza 2003 Viceconsejería de Turismo INDUSTRIA, MERKATARITZA ETA TURISMO SAILA DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA,

Euskal Turismoaren Txostena | Informe del Turismo Vasco 3

Atzerrian bizi eta Euskal Herria aukeratuduten bisitarien tipologia

Tipología de visitantes residentesen el extranjero con destino en el País Vasco

Iturria/Fuente: Movimientos Turísticos en Fronteras (Frontur). IET.

0

1.000.000

2.000.000

3.000.000

4.000.000

5.000.000

6.000.000

Turistak /Turistas Txangolariak /Excursionistas

7.000.000

2.000 2.001 2.002

2002. urtean 7,2 milioi bisitari atzerritaretorri ziren Euskal Herrira, hau da, iazbaino %3,4 gehiago, gutxi gorabehera.Horietatik 6,4 milioi, alegia hamarretikbederatzi inguru, txangozaleak edo egunapasatzera etorritako bisitariak ziren;879.000 izan ziren Euskal Herriangutxienez gau bat pasa zuten turistak.

Azken urtean bisitari atzerritarren fluxuakgorakada handia izan du (gogoan izan237.000 bisitari gehiago etorri direlaaurten); zentzu horretan, Euskal Herriraetorritako txangozale-kopuruak gora egindu nabarmenki, bai eta turista-kopuruakere. Txangozaleei dagokienez, %87,9koaizan da Euskal Herrira egindako sarrerenpisua, %1,5ekoa izan delarik urte artekohazkundea (93.000 txangozale gehiago).Turisten kasuan, nahiz eta pisu txikiagoaduen taldea izan (%12,1), emaitzabikainak lortu dira halaber, eta %19,7kogorakada ezagutu da (192.000 turistagehiago). Argi dago Euskal Herriak egitenduen eskaintzan pisu handia dutelatxangozale atzerritarren mugimenduek,eta horrek argi eta garbi adierazten duEuskal Herria eta Frantziaren mugandauden lurrak harreman handiko lurrakdirela; eta horrekin zera esan nahi da:maila profesionalean eta maila pertso-nalean oso lotuta geratzen direla. Horrezgain, Euskal Herriak turismoa egiteko lekubezala berezkoa duen erakargarritasunadugu bisitariak erakartzeko beste arrazoibat.

Durante el año 2002 llegaron al PaísVasco un total de 7,2 millones devisitantes procedentes del extranjero,aproximadamente un 3,4% más que elaño anterior. De ellos 6,4 millones,aproximadamente nueve de cada diez,fueron excursionistas o visitantes de día;los 879.000 restantes fueron turistasque realizaron al menos una pernoctaciónen territorio vasco.

El buen resultado observado en los flujosde visitantes extranjeros en el últimoaño, con un total de 237.000 visitantesmás que el año anterior, responde alcrecimiento demostrado tanto por losexcursionistas, que con un peso en elconjunto de llegadas del año del 87,9%registraron un crecimiento en términosinteranuales del 1,5% (93.000excursionistas más), como por los turistasque con un peso mucho menor (12,1%)también registraron un excelentecomportamiento con un aumento del19,7% (192.000 turistas más). Elenorme peso que año tras año tiene ennuestra comunidad el excursionismoextranjero es sin lugar a dudas uno delos rasgos más significativos de nuestrademanda turística, reflejo por un ladodel enorme grado de interrelaciónexistente entre los dos lados de la fronteravasco-francesa tanto a nivel profesionalcomo en el ámbito de lo personal yafectivo, y por el otro de su enormeatractivo turístico.

Euskal Herria xede duten bisitari-mota desberdinak. 2000-2002 urte arteko bilakaeraTipo de visitantes con destino en el País Vasco. Evolución anual 2000 - 2002

Page 4: DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA, ETA TURISMO SAILA Euskal ...€¦ · Turismo Sailordetza 2003 Viceconsejería de Turismo INDUSTRIA, MERKATARITZA ETA TURISMO SAILA DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA,

Euskal Turismoaren Txostena | Informe del Turismo Vasco4

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Euskadi 2000

70%

80%

90%

100%

Euskadi 2001 Euskadi 2002 Estatua/Estado2000

Estatua/Estado2001

Estatua/Estado2002

Txangolariak /ExcursionistasTuristak /Turistas

Iturria/Fuente: Movimientos Turísticos en Fronteras (Frontur). IET.

Zeharo desberdinak dira Euskal Herrirairitsitako bisitarien egitura eta Estaturairitsitakoena. Horrela, Estatuan urteanizandako bisita guztien artetik %34 izandira txangozale atzerritarrek egindako sa-rrerak. Euskal Herrian, ordea, egoera era-bat alderantzizkoa da eta turismoa berabaldintzatzen duen fenomeno izatera pasadira txangozaleen fluxua.

La estructura de los visitantes extranjerosrecibidos en el País Vasco es comple-tamente distinta a la observada en elconjunto nacional. Así, mientras en elresto del Estado las llegadas de excur-sionistas extranjeros representan aproxi-madamente un 34% del total de llegadasde visitantes del año, en el País Vascolas proporciones se invierten y el fenóme-no turístico pasa a ser considerado unfenómeno estrechamente condicionadopor la evolución de los flujos de excur-sionistas.

Euskal Herria aukeratu duten bisitari-motak. Estatuarekin alderatuta. Estatua - Euskal Autonomia Erkidegoa 2000-2002 alderatutaTipo de visitantes con destino en el País Vasco. Comparación Estado - C.A. País Vasco 2000 – 2002

Page 5: DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA, ETA TURISMO SAILA Euskal ...€¦ · Turismo Sailordetza 2003 Viceconsejería de Turismo INDUSTRIA, MERKATARITZA ETA TURISMO SAILA DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA,

Euskal Turismoaren Txostena | Informe del Turismo Vasco 5

Euskal Herrira iritsitako txangozale atze-rritar gehienak errepidez iritsi dira, Fran-tziatik asko eta asko (bien arteko hur-biltasunaz baliatuz). Oso gutxi dira bestenazionalitate geografiko bat eduki etaEuskal Herrira iristeko Frantzia aukeratzenduten bisitariak. Bestalde, oso txangozalegutxik aukeratzen du hegazkina EuskalHerrira iristeko. 2002. urtean ere turistagehienak (%75) errepidez iritsi dira EuskalHerrira.

Los excursionistas extranjeros con destinoal País Vasco llegan mayoritariamentepor carretera y procedentes de Francia,como consecuencia de su proximidad.El peso de otras nacionalidades geográ-ficamente más distantes por esta vía deacceso resulta muy minoritario. Por suparte, las llegadas de excursionistas poraeropuerto son prácticamente insigni-ficantes. La carretera es también la prin-cipal vía de acceso (75%) elegida porlos turistas con destino al País Vasco en2002.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Errepidea / Carretera

70%

80%

90%

100%

Aireportua / Aeropuerto Errepidea / Carretera Aireportua / Aeropuerto

2000 2001 2002

Txangolariak /ExcursionistasTuristak /Turistas

Iturria/Fuente: Movimientos Turísticos en Fronteras (Frontur). IET.

Euskal Herria aukeratu duten bisitari-motak, erabilitako garraio-motaren arabera. 2000-2002 urte arteko bilakaeraTipo de visitantes con destino en el País Vasco por modo de transporte. Evolución anual 2000 - 2002

Page 6: DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA, ETA TURISMO SAILA Euskal ...€¦ · Turismo Sailordetza 2003 Viceconsejería de Turismo INDUSTRIA, MERKATARITZA ETA TURISMO SAILA DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA,

Euskal Turismoaren Txostena | Informe del Turismo Vasco6

Euskal Herria aukeratu duten turistak

Turistas con destino en el País Vasco

Urte hasierako hilabeteetan egoera bereziabizi zuen turismoak izan ere, irailaren11ko atentatuek eragin handia izan zutensektorean. Hala ere, pixkanaka lortu daturismoa berriro normaltasunera ekartzea.Pixkanaka diogu, zaila izan baita garraio-konpainiek izandako zailtasunakgainditzea eta munduko herrialde guztiakbisitatzeko segurtasuna lortzea. Hortaz,aipatu guztia kontuan hartu beharkolitzateke 2002ko turismo-fluxuenbilakaera aztertzeko orduan.

Euskal Herria aukeratu duten turistenkasuan, urte osoan turistek izandakoportaera bikaina bereziki azpimarragarriada. Hala ere, Euskal Herria nazioarteanez da bisitatzeko gehiegi aukeratzen denherrialdea eta hori ulertzeko kontuan hartubehar da alde batetik, Euskal Herriralehorrez iristen diren bisitariek pisuerlatibo handia dutela eta, bestetik,urruneko merkatuetako bisitari gutxi etorridela Euskal Herrira betidanik.

Una vez superados los primeros mesesdel año, aún marcados en el contextointernacional por los atentados del 11-S,la actividad turística ha recobradolentamente rasgos de normalidad en unmarco salpicado de conflictos y dificul-tades para compañías de transporte ydestinos de todas partes del mundo. Estecontexto debe tenerse presente a la horade analizar la evolución de los flujosturísticos a lo largo de 2002.

Por lo que respecta a las llegadas de turis-tas con destino al País Vasco es necesariodestacar el buen comportamiento que handemostrado a lo largo de todo el año. Lamayor resistencia ante la crisis del PaísVasco como destino turístico internacionalse explica, por un lado, por el mayor pesorelativo que tienen en esta Comunidadlas llegadas de turistas por vía terrestre,y por el otro, la tradicional menor presenciarelativa de turistas procedentes demercados lejanos.

Page 7: DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA, ETA TURISMO SAILA Euskal ...€¦ · Turismo Sailordetza 2003 Viceconsejería de Turismo INDUSTRIA, MERKATARITZA ETA TURISMO SAILA DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA,

Euskal Turismoaren Txostena | Informe del Turismo Vasco 7

Euskal Herrira iritsitako bisitariekerabilitako sarbidea alde batera utzitazera esan daiteke: Euskal Herrira iristenden turismo-eskariaren portaera oso lotutadago bidaiatzeko aukeratutako urtekogaraiarekin. Oporrak izan ohi dira EuskalHerrira etortzeko arrazoia. Esandakoabaieztatu besterik ez dugu egingo erre-pidez iristen diren bisitarien portaeraaztertuz gero; abuztua izan ohi daerrepidez sarrera gehien egiten denhilabetea, hots, urtean izaten diren lausarreretatik bat abuztuan egiten da. Arenabarmenagoa da abuztuaren eta urta-rrilaren eta otsailaren arteko aldea ikusita.

Independientemente de la vía de acceso,el perfil de la curva de entrada de turistasdel año pone de manifiesto el marcadocarácter estacional que caracteriza elcomportamiento de la demanda turística,eminentemente de tipo vacacional, quellega al País Vasco. Esta estacionalidad,mucho más acusada en las llegadas porcarretera que en las de aeropuerto, marcaen el caso de la vía terrestre su máximodel año en el mes de agosto, en el quese producen casi una de cada cuatroentradas de turistas del año y en el quese llegan a multiplicar por ocho lasentradas de turistas de los meses demenor intensidad viajera del año: eneroy febrero.

Garraiobidea

Modo de transporte

Errepidea / Carretera Aireportua / Aeropuerto

2000

Guztira / TotalUrtarrila/Enero

Otsaila/Febrero

Martxoa/Marzo

Apirila/Abril

Maiatza/Mayo

Ekaina/Junio

Uztaila/Julio

Abuztua/Agosto

Iraila/Septiembre

Urria/Octubre

Azaroa/Noviembre

Abendua/Diciembre

6.049.791363.528

369.596

400.441

536.331

489.003

524.165

716.972

831.065

495.475

433.094

425.998

464.123

6.048.062363.251

369.325

400.385

536.173

488.927

524.056

716.972

830.625

495.361

432.990

425.970

464.027

1.729277

271

56

158

76

109

440

114

104

28

96

2001

6.273.513417.455

431.787

410.936

506.670

538.923

490.193

727.561

891.833

483.262

451.959

418.484

504.447

6.271.738417.455

431.550

410.896

506.579

538.631

490.151

727.293

891.597

483.233

451.791

418.335

504.225

1.7750

237

40

91

292

42

268

236

29

168

149

222

Guztira / TotalSarbidea / Vía de acceso

2002

6.366.924

409.785

414.969

494.996

499.673

508.679

483.893

635.689

880.529

560.934

506.425

452.848

518.505

6.364.427

409.741

414.871

494.904

499.387

508.614

483.559

635.392

880.071

560.464

506.300

452.724

518.401

2.497

44

98

92

286

65

334

297

458

470

125

124

104

Urt / Ene

0

20.000

40.000

60.000

80.000

100.000

120.000

140.000

160.000

180.000

200.000

Ots / Feb

Mar / Mar

Apr / Abr

Mai / May

Eka / Jun

Uzt / Jul

Abu / Ago

Ira / Sep

Urr / Oct

Aza / Nov

Abe / Dic

Aireportua/Aeropuerto 2000

Aireportua/Aeropuerto 2001

Aireportua/Aeropuerto 2002

Errepidea/Carretera 2000

Errepidea/Carretera 2001

Errepidea/Carretera 2002

Euskal Herria aukeratu duten turistak, garraiobidearen arabera. 2000-2002 hileroko bilakaeraTuristas con destino en el País Vasco por modo de transporte. Evolución mensual 2000 - 2002

Iturria/Fuente: Movimientos Turísticos en Fronteras (Frontur). IET.

Iturria/Fuente: Movimientos Turísticos en Fronteras (Frontur). IET.

Guztira / TotalUrtarrila/Enero

Otsaila/Febrero

Martxoa/Marzo

Apirila/Abril

Maiatza/Mayo

Ekaina/Junio

Uztaila/Julio

Abuztua/Agosto

Iraila/Septiembre

Urria/Octubre

Azaroa/Noviembre

Abendua/Diciembre

Guztira / TotalUrtarrila/Enero

Otsaila/Febrero

Martxoa/Marzo

Apirila/Abril

Maiatza/Mayo

Ekaina/Junio

Uztaila/Julio

Abuztua/Agosto

Iraila/Septiembre

Urria/Octubre

Azaroa/Noviembre

Abendua/Diciembre

Page 8: DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA, ETA TURISMO SAILA Euskal ...€¦ · Turismo Sailordetza 2003 Viceconsejería de Turismo INDUSTRIA, MERKATARITZA ETA TURISMO SAILA DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA,

Euskal Turismoaren Txostena | Informe del Turismo Vasco8

Las llegadas por aeropuerto con un perfilestacional mucho más plano, alcanzanel máximo del año también durante elmes de agosto, pero cuyo peso en elconjunto de entradas del año apenas sialcanza el 14% de los turistas de esemes.

Las llegadas de turistas extranjeros porvía aérea registraron un descenso en2002 del 12,6%, con una tónicadecreciente a lo largo de todo el año sólointerrumpida en los meses de agosto yoctubre, dejando a un lado el mes demarzo, con la particularidad de la SemanaSanta cambiante (en 2001 tuvo lugaren abril).Por otra parte, las llegadas deturistas por carretera experimentaron unintenso crecimiento del 36,2% (176.000turistas más) con intensos crecimientosen todos los meses del año a excepciónde noviembre, con una mínima reducciónde las llegadas por esta vía.

Airez egiten diren sarrerak ere urtekogarai jakin batekin daude lotuta eta kasuhonetan ere abuztuan egin dira sarreragehienak. Hala ere, aireportuko sarrerekurte osoan izandako sarreren baitan dutenpisua %14 besterik ez da izan abuztuan.

Behera egin du 2002. urtean EuskalHerrira airez iritsitako turista atzerritarrenkopuruak: %12,6 gutxiago izan dira. Urteosoan egin dute behera airez egindakosarrerek, abuztuan eta urrian izan ezik.Gainera, 2002an Aste Santua beste hi-labete batean izan dela ere kontuan hartubehar da (2001ean apirilean izan zen).Bestalde, Euskal Herrira errepideziritsitako bidaiari-kopuruak gora egin dunabarmenki (+%36,2, edo 176.000turista gehiago). Urteko hilabete guztietanegin dute gora sarrerek, azaroan izan ezik,hilabete horretan sarrera gutxiago izanbaita errepidez.

Urt / Ene

0

20.000

40.000

60.000

80.000

100.000

120.000

140.000

160.000

180.000

200.000

Ots / Feb

Mar / Mar

Apr / Abr

Mai / May

Eka / Jun

Uzt / Jul

Abu / Ago

Ira / Sep

Urr / Oct

Aza / Nov

Abe / Dic

200220012000

0

100.000

200.000

300.000

400.000

500.000

600.000

700.000

800.000

900.000

1.000.000

Aireportua/AeropuertoErrepidea/CarreteraGuztira/Total

2.000 2.001 2.002

Iturria/Fuente: Movimientos Turísticos en Fronteras (Frontur). IET. Iturria/Fuente: Movimientos Turísticos en Fronteras (Frontur). IET.

Euskal Herria aukeratu duten turistak, garraiobidearen arabera.2000 – 2002 urte arteko bilakaeraTuristas con destino en el País Vasco por modo de transporte.Evolución anual 2000 - 2002

Turisten hileroko bilakaera, garraiobidearen arabera.2000-2002Evolución mensual de los turistas por modo de transporte.2000 – 2002

Page 9: DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA, ETA TURISMO SAILA Euskal ...€¦ · Turismo Sailordetza 2003 Viceconsejería de Turismo INDUSTRIA, MERKATARITZA ETA TURISMO SAILA DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA,

Euskal Turismoaren Txostena | Informe del Turismo Vasco 9

Bizilekua

Lugar de residencia

Euskal Herria aukeratzen duten turistaatzerritar gehienak frantsesak dira: 2002.urtean Euskal Herrira etorritako turistaatzerritarren %40 frantsesak izan ziren(%55 errepidez iritsitakoen kasuan). Xededugun merkatua, hots, turista atzerritarrensarrerak, dinamismo handiko merkatuada; horrela, urte arteko hazkundea %37izan da edo, beste modu batera esanda,iaz baino 109.000 turista gehiago etorridira aurten Euskal Herrira, eta gehienakerrepidez iritsi dira.

Frantzia ondoren, Erresuma Batua etaAlemania (%9), Italia (%5,5) eta Portugal(%5,2) dira Euskal Herriak dituen merkatugarrantzitsuenak. Horrez gain, oso garran-tzitsuak dira, modu berean, Europakobeste hainbat herrialdeetatik aireportuaerabiliz iritsitako turista atzerritarrenmugimenduak, iaz izandako sarrerekiko%15eko pisua lortu delarik.

2002. urtean Euskal Herrira aireportutikegindako sarrerei dagokienez, iazkoemaitzak hobetu dira Frantzia, ErresumaBatua eta Alemaniako turisten kasuan;Italiako turisten kasuan, aitzitik, gutxiagoizan dira aireportutik egindako sarreraketa azkenik ez da aldaketa handirik egonPortugalen kasuan.

El turismo internacional con destino alPaís Vasco es un turismo mayorita-riamente de origen francés: el 40% delos turistas extranjeros llegados duranteel año 2002 fueron franceses (el 55%en el caso de las llegadas por carretera).Este mercado ha demostrado en el últimoaño un notable dinamismo con uncrecimiento en términos interanualescercano al 37%, lo que supone más de109.000 turistas franceses que el añoanterior, en su mayor parte por carretera.

Por detrás de Francia los mercados másimportantes son el Reino Unido yAlemania (9%), Italia (5,5%) y Portugal(5,2%). Además de estos mercados esnecesario destacar la importante presen-cia que tienen en nuestra Comunidadtanto en carretera como en aeropuertolos turistas procedentes de otros paíseseuropeos que alcanzan un peso conjuntodel 15% sobre el conjunto de llegadasdel año.

En el caso de las llegadas por aeropuertoen el año 2002 ganan peso con respectoal año anterior Francia, Reino Unido yAlemania, mientras se reduce el númerode turistas llegados desde Italia y semantiene el de Portugal.

Euskal Herria aukeratu duten turistak, bizilekuaren arabera. 2000-2002 urte arteko bilakaeraTuristas con destino en el País Vasco por lugar de residencia. Evolución anual 2000 - 2002

0

50.000

100.000

150.000

200.000

250.000

300.000

Frantzia / Francia

350.000

Erresuma BatuaReino Unido

Alemania / Alemania Italia / Italia Portugal / Portugal Europako gainerakoakResto de Europa

Beste herrialde batzukOtros países

400.000

450.000

2.000 2.001 2.002

Iturria/Fuente: Movimientos Turísticos en Fronteras (Frontur). IET.

Page 10: DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA, ETA TURISMO SAILA Euskal ...€¦ · Turismo Sailordetza 2003 Viceconsejería de Turismo INDUSTRIA, MERKATARITZA ETA TURISMO SAILA DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA,

Euskal Turismoaren Txostena | Informe del Turismo Vasco10

Gipuzkoa eta Bizkaia dira, hurrenkerahorretan, urtean nazioarteko turisten fluxuhandienak erakarri dituzten euskal probin-tziak. Turistek bisitatu dituzten udalerrieierreparatuz gero, honakoak gehien bisitatudirenak: Donostia, Bilbo, Gasteiz, Iruneta Hondarribia. Aipatu hiru lehenengoeidagokienez, begi-bistakoa da EuskalHerria aukeratzen duten turista atzerri-tarrek izugarri atsegin dutela hiriko etahiri inguruetako turismoa.

De las tres provincias vascas son, pororden de importancia, Gipuzkoa y Bizkaialas que concentran los mayores flujosturísticos internacionales del año indepen-dientemente de su procedencia. Descen-diendo al nivel municipal es necesariodestacar entre los municipios más visi-tados, independientemente de la naciona-lidad, por este orden: Donostia, Bilbao,Vitoria, Irún y Hondarribia. El peso quepresentan los tres primeros municipiosrefleja el enorme tirón que para el turismointernacional que visita el País Vasco tienelo que podríamos denominar el turismode ciudad y de su entorno.

Errepidez iritsitako turisten Lurralde Historikoak, bizilekuaren arabera - 2002Territorios Históricos de destino de los turistas por carretera según sus lugares de residencia - 2002

Araba / Álava Bizkaia

Frantzia / Francia

Erresuma Batua / Reino Unido

Alemania / Alemania

Italia / Italia

Portugal / Portugal

Europako gainerakoak / Resto de Europa

Beste herrialde batzuk / Otros países

100 %

100 %

100 %

100 %

100 %

100 %

100 %

9,03 %

1,60 %

16,58 %

1,97 %

20,62 %

6,86 %

4,46 %

Guztira / Total Gipuzkoa

68,24 %

70,57 %

62,69 %

66,05 %

70,43 %

64,87 %

79,30 %

22,73 %

27,84 %

20,73 %

31,98 %

8,95 %

28,26 %

16,25 %

Iturria/Fuente: Movimientos Turísticos en Fronteras (Frontur). IET.

Euskal Herrira ir itsitako turistaatzerritarren lurralde-antolamenduaridagokionez, turista frantsesak dira euskalkostaldeko udalerri guztietan eragin han-dien duen taldea. Gipuzkoako barrual-dean eta Bizkaian ere agerpen handiadute turista frantsesek; Araban, ordea,Gasteiz da frantsesek bisitatzen dutenleku bakarra. Gainerako herrialdeetakoturistei dagokienez, askoz ere sakaba-natuagoak dira egindako sarrerak, alema-nen kasuan izan ezik. Turista horien ka-suan nabarmena da gutxiago ezagutzendutela Euskal Herria eta eremu metro-politarrak bakarrik aukeratzen dituzte.

Al analizar la distribución territorial delos turistas internacionales que llegan alPaís Vasco se observa claramente comoson los turistas franceses los que des-pliegan una mayor área de influencia queabarca todos los municipios de la costavasca y prácticamente casi todos losmunicipios del interior de Gipuzkoa yBizkaia, limitándose en la provincia deÁlava a Vitoria-Gasteiz. El resto de nacio-nalidades, con la posible excepción deAlemania, presentan una concentraciónespacial mucho mayor con un área deinfluencia mucho menor que refleja elmayor grado de desconocimiento del PaísVasco más allá de las grandes áreasmetropolitanas.

Page 11: DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA, ETA TURISMO SAILA Euskal ...€¦ · Turismo Sailordetza 2003 Viceconsejería de Turismo INDUSTRIA, MERKATARITZA ETA TURISMO SAILA DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA,

Euskal Turismoaren Txostena | Informe del Turismo Vasco 11

Euskal Herria aukeratu duten turistak, bizilekuaren arabera. 2000-2002 urte arteko bilakaeraMunicipios de destino de los turistas por carretera según sus lugares de residencia - 2002

Frantzian bizi eta errepidez iritsi diren turistakTuristas por carretera residentes en Francia

137.339 (1)59.699 (1)40.235 (1)12.000tik 29.000ra / De 12.000 a 29.000 (2)10.000 bitartean / Hasta 10.000 (44)Bat ere ez / Ninguno (206)

14.995 (1) 7.059 (1)1.000tik 1.500ra / De 1.000 a 1.500 (2)1000 bitartean / Hasta 1000 (5)Bat ere ez / Ninguno (246)

Erresuma Batuan bizi eta errepidez iritsi diren turistakTuristas por carretera residentes en Reino Unido

Alemanian bizi eta errepidez iritsi diren turistakTuristas por carretera residentes en Alemania

16.505 (1)5.000tik 8.000ra / De 5.000 a 8.000 (3)1.000tik 4.000ra / De 1.000 a 4.000 (3)1000 bitartean / Hasta 1000 (9)Bat ere ez / Ninguno (239)

Portugalen bizi eta errepidez iritsi diren turistakTuristas por carretera residentes en Portugal

20.116 (1)3.000tik 9.000ra / De 3.000 a 9.000 (2)1.500tik 3.000ra / De 1.500 a 3.000 (3)1500 bitartean / Hasta 1500 (4)Bat ere ez / Ninguno (245)

Italian bizi eta errepidez iritsi diren turistakTuristas por carretera residentes en Italia

12.911 (1) 7.964 (1) 1.558 (1)1300 bitartean / Hasta 1300 (8)Bat ere ez / Ninguno (244)

Europako gainerako herrialdetan bizieta errepidez iritsi diren turistak

Turistas por carretera residentes en resto Europa

34.983 (1)18.738 (1)4.500tik 6.000ra / De 4.500 a 6.000 (2)500tik 3.000ra / De 500 a 3.000 (10)500 bitartean / Hasta 500 (12)Bat ere ez / Ninguno (229)

Beste hainbat herrialdetan bizieta errepidez iritsi diren turistak

Turistas por carretera residentes en otros países

28.483 (1) 5.583 (1)1.000tik 2.500ra / De 1.000 a 2.500 (2)500tik 1.000ra / De 500 a 1.000 (4)500 bitartean / Hasta 500 (5)Bat ere ez / Ninguno (242)

Iturria/Fuente: Movimientos Turísticos en Fronteras (Frontur). IET.

Page 12: DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA, ETA TURISMO SAILA Euskal ...€¦ · Turismo Sailordetza 2003 Viceconsejería de Turismo INDUSTRIA, MERKATARITZA ETA TURISMO SAILA DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA,

Euskal Turismoaren Txostena | Informe del Turismo Vasco12

Frantzian bizi diren turista gehienak (%42)Donostia bisitatzen dute. Ondoren Bilbo(%18), Irun (%12), Gasteiz (%8) etaHondarribia (%4). Gainerako udalerrietanez da %2,5 gainditu.

Turista britainiarrek Donostia aukeratudute nagusiki (%57). Ondoren geratu diraBilbo (%30), Hondarribia (%5) eta Irun(%4). Gainerako udalerrietan ez da %2gainditu.

Alemanian bizi diren turista askokDonostia aukeratu dute bidaiatzeko (%35)eta ondoren Gasteiz (%16), Bilbo (%14)eta Zarautz (%12). Gutxiago dira gainerakoudalerriak bisitatu dituzten turistak.

Turista italiar ugarik ere aukeratu duDonostia bidatzeko (%52) eta ondorenBilbo (%32), Hondarribia (%6) eta Irun(%5). Gainerako udalerrietan ez da iaturista italiarrik egon.

Turista portugaldarren kasuan, askok etaaskok Donostia aukeratu dute (%47) etaondoren Gasteiz (%21) eta Bilbo (%9)izan dira gehien bisitatu dituzten lekuak.

Europako gainerako herrialdetako turistenkasuan, gehienek Donostia aukeratu dute(%43), ondoren Bilbo (%23), Gasteiz(%7) eta Irun (%6). Gainerako udalerriakez dira apenas bisitatu.

Beste hainbat herrialdetako turisten ka-suan, Donostia izan da gehien aukeratuden lekua (%68) eta ondoren geratu diraBilbo (%13) eta Hondarribi eta Gasteiz(%5 eta %4 hurrenez hurren).

La mayoría de los turistas que residen enFrancia acuden principalmente a Donostia,siendo éstos el 42%. Como segundo des-tino principal de estos turistas se encuen-tra Bilbao (18%) seguido de Irún con un12% de los turistas, Vitoria-Gasteiz (8%)y Hondarribia (4%). El resto de los munici-pios no supera el 2,5%.

El destino principal de los turistas bri-tánicos es principalmente Donostia (57%)seguido de Bilbao (30%), Hondarribia(5%) e Irún (4%). El resto de los muni-cipios no supera el 2% de los turistas.

Los turistas que residen en Alemaniatienen como destino principal de su viajeDonostia (35%), seguido de Vitoria-Gasteiz(16%), Bilbao (14%) y Zarautz (12%).En menor proporción acuden al resto delos municipios.

El destino de los turistas italianos esDonostia con un peso del 52%, seguidode Bilbao (32%), Hondarribia (6%) e Irún(5%). El resto de los municipios apenasreciben turistas italianos.

Con relación a los turistas portugueses,el destino principal de éstos es Donostia(47%) seguido de Vitoria-Gasteiz (21%)y Bilbao (9%). Con menor peso seencuentran el resto de los municipios.

Los turistas que residen en Resto deEuropa acuden principalmente a Donostia(43%), seguido de Bilbao (23%), Vitoria-Gasteiz (7%) e Irún (6%). En menorproporción acuden al resto de losmunicipios.

Los turistas que residen en Otros Paísestienen como destino principal de su viajeDonostia (68%) seguido de Bilbao (13%)y con menor peso Hondarribia y Vitoria-Gasteiz (5% y 4% respectivamente).

Page 13: DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA, ETA TURISMO SAILA Euskal ...€¦ · Turismo Sailordetza 2003 Viceconsejería de Turismo INDUSTRIA, MERKATARITZA ETA TURISMO SAILA DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA,

Euskal Turismoaren Txostena | Informe del Turismo Vasco 13

Euskal Herria aukeratu duten turistak, bidaiatzeko arrazoiaren arabera. 2000-2002 urte arteko bilakaeraTuristas con destino en el País Vasco por motivo del viaje. Evolución anual 2000 - 2002

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Aisia / OporrakOcio / Vacaciones

70%

2000 2001 2002

Lana / Negozioak / IkasketakTrabajo / Negocios / Estudios

Pertsonala (Osasuna, Senideak)Personal (Salud, Familiares)

Beste arrazoi batzukOtros motivos

Bidatzeko arrazoia

Motivo del viaje

Iturria/Fuente: Movimientos Turísticos en Fronteras (Frontur). IET.

Aisiarekin eta oporrekin erlazionatutakobidaiak oporraldiekin lotuta ageri diranabarmenki. Uda da Euskal Herrira turistagehien etortzen den urtaroa; neguan, aitzi-tik, bisitari-kopuruak behera egiten du.Arrazoi pertsonalek eraginda edo senideakbisitatzera etorritako turisten kasuan ereuda izan da sarrera gehien izan duenurtaroa, bai eta abendua ere, gabon-ospakizunekin bat eginez. Horrez gain,laneko edo negozioetako bidaien kasuan,urtearen erdian behera egin dute eta gau-za bera gertatu da abenduan.

Los viajes de ocio y vacaciones son losque presentan un perfil estacional másacusado, con máximos en los mesescentrales del verano y mínimos en losprimeros meses del invierno. Tambiénse observan rasgos de estacionalidad enlos viajes de motivación personal y devisita a familiares, con máximos en latemporada de verano y en el mes dediciembre, coincidiendo con la celebra-ción de la navidad. Por otra parte, losviajes de trabajo y negocios tienen unperfil estacional mucho más plano eincluso descendente en los mesescentrales del año y también en diciem-bre.

0

10.000

20.000

30.000

40.000

50.000

60.000

70.000

80.000

90.000

100.000

200220012000

110.000

120.000

Urta

rrila

/ En

ero

Otsa

ila /

Febr

ero

Mar

txoa

/ M

arzo

Apiri

la /

Abril

Mai

atza

/ M

ayo

Ekai

na /

Juni

o

Uzta

ila /

Julio

Abuz

tua

/ Ago

sto

Iraila

/ Se

ptie

mbr

e

Urria

/ Oc

tubr

e

Azar

oa /

Novi

embr

e

Aben

dua

/ Dic

iem

bre

Urta

rrila

/ En

ero

Otsa

ila /

Febr

ero

Mar

txoa

/ M

arzo

Apiri

la /

Abril

Mai

atza

/ M

ayo

Ekai

na /

Juni

o

Uzta

ila /

Julio

Abuz

tua

/ Ago

sto

Iraila

/ Se

ptie

mbr

e

Urria

/ Oc

tubr

e

Azar

oa /

Novi

embr

e

Aben

dua

/ Dic

iem

bre

Urta

rrila

/ En

ero

Otsa

ila /

Febr

ero

Mar

txoa

/ M

arzo

Apiri

la /

Abril

Mai

atza

/ M

ayo

Ekai

na /

Juni

o

Uzta

ila /

Julio

Abuz

tua

/ Ago

sto

Iraila

/ Se

ptie

mbr

e

Urria

/ Oc

tubr

e

Azar

oa /

Novi

embr

e

Aben

dua

/ Dic

iem

bre

Aisia/Oporrak / Ocio/Vacaciones Lana/negozioak/Ikasketak / Trabajo/Negocios/Estudios

Pertsonala (Osasuna, Senideak) / Personal (Salud, Familiares) Beste arrazoi batzuk / Otros motivos

Euskal Herria aukeratu duten turistak, bidaiatzeko arrazoiaren arabera. 2000-2002 urte arteko bilakaeraTuristas con destino en el País Vasco por motivo del viaje. Evolución mensual 2000 - 2002

Iturria/Fuente: Movimientos Turísticos en Fronteras (Frontur). IET.

Page 14: DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA, ETA TURISMO SAILA Euskal ...€¦ · Turismo Sailordetza 2003 Viceconsejería de Turismo INDUSTRIA, MERKATARITZA ETA TURISMO SAILA DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA,

Euskal Turismoaren Txostena | Informe del Turismo Vasco14

Euskal Herria aukeratu duten turistak, bidaiatzeko arrazoiaren arabera – Estatua - Euskal Autonomia Erkidegoa 2000-2002 alderatutaTuristas con destino en el País Vasco por motivo del viaje. Comparación Estado – C.A. País Vasco 2000 - 2002

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Aisia / OporrakOcio / Vacaciones

Lana / negozioak / IkasketakTrabajo / Negocios / Estudios

Pertsonala (Osasuna, Senideak)Personal (Salud, Familiares)

Beste arrazoi batzukOtros motivos

90%

100%

70%

80%

Estatua /Estado 2000 Estatua /Estado 2001 Estatua /Estado 2002

Euskadi 2002Euskadi 2001Euskadi 2000

Iturria/Fuente: Movimientos Turísticos en Fronteras (Frontur). IET.

2002. urtean Euskal Herrira etorritakobidaiariak bere osotasunean hartuta,%55en kasuan aisia edo oporrak izanziren bidaiatzeko arrazoia. Estatu-mailan%56 da arrazoi horregatik bidaiatzenduten turisten portzentajea. Arrazoiprofesionalengatik egindako bidaieklortutako pisu erlatiboa (biltzar etabilkuretarako bidaiak barne hartuta) %20inguru izan zen, alegia, Estatukoarenparekoa (%19). Familiarteko arrazoiakdirela eta Euskal Herria aukeratu dutenturisten pisu erlatiboa %22 den bitartean,Estatuarekin alderatuta, turista-motahorren pisu erlatiboa Estatuko gainerakoAutonomia Erkidegoetakoaren parekoada. Aurreko urteko datuekin alderatutaesan daiteke arrazoi pertsonalekeragindako bidai-kopuruak (senideak etalagunak bisitatzeko) gorakada izugarriaezagutu duela, baina arrazoi profesionalekeragindako bidaiek eta aisiarekinlotutakoek behera egin dute, bai eta bestehainbat arrazoirengatik egiten direnbidaiek ere.

Bidaiatzeko arrazoia eta sarbidea kontuanhartuta zera esan daiteke: negozioekinerlazionatutako bidaiei dagokienez,aireportuak gero eta pisu erlatibo handiagodu errepidearen parean. Bestalde, geroeta gehiago erabiltzen da errepidea oporre-kin eta familiarteko arrazoiekin erlaziona-tutako bidaien kasuan.

La visita de los turistas extranjeros condestino al País Vasco en el año 2002respondió en un 55% de los casos amotivos de ocio o vacacionales, un tipode viajes que en el conjunto de Españaalcanza cuotas al 56%. Los viajes pormotivos de índole profesional (entre losque se incluyen la visita a congresos yconvenciones), tuvieron un peso aproxi-madamente del 20%, parecido al queeste tipo de viajes tiene en el conjuntodel Estado en el que su presencia rondael 19%. El peso relativo de los turistascon destino al País Vasco por motivosfamiliares supone un 22% mientras queen comparación con el conjunto deEspaña el peso relativo de este tipo deturistas es parecido en términos porcen-tuales a los del resto del Estado. La com-paración con el año anterior evidenciaun intenso crecimiento de los viajes pormotivos personales (de visita a familiaresy amigos) y descensos tanto de los viajespor motivos profesionales como de losviajes por ocio y otro tipo de motivos.

La distribución de los turistas según susmotivaciones por vías de acceso, permitecomprobar el mayor peso relativo quetiene año tras año el aeropuerto frente ala carretera entre los viajes de negocios,así como la utilización más intensiva dela carretera en los viajes de tipo vacacionaly entre los de tipo familiar.

Page 15: DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA, ETA TURISMO SAILA Euskal ...€¦ · Turismo Sailordetza 2003 Viceconsejería de Turismo INDUSTRIA, MERKATARITZA ETA TURISMO SAILA DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA,

Euskal Turismoaren Txostena | Informe del Turismo Vasco 15

Euskal Herria aukeratu duten turistak, bidaiatzeko modua eta garraiobidearen arabera. 2000-2002 urte arteko bilakaeraTuristas con destino en el País Vasco por motivo del viaje y modo de transporte. Evolución anual 2000 - 2002

0

5.000

10.000

15.000

20.000

25.000

30.000

Aisia / OporrakOcio / Vacaciones

Lana / Negozioak / IkasketakTrabajo / Negocios / Estudios

Pertsonala (Osasuna, Senideak)Personal (Salud, Familiares)

Beste arrazoi batzukOtros motivos

35.000

Estatua /Estado 2000 Estatua /Estado 2001 Estatua /Estado 2002

Errepidea /Carretera 2002Errepidea /Carretera 2001Errepidea /Carretera 2000

Iturria/Fuente: Movimientos Turísticos en Fronteras (Frontur). IET.

2002. urtean dinamismo handia izan daerrepidez egindako sarrerei dagokienez.Horrela, edozein arrazoik eragindako bidai-etan errepidea izan da turistek gehienetanaukeratu duten sarbidea eta, zentzu horre-tan, bereziki azpimarragarria da arrazoiprofesionalek eragindako bidaietan errepi-dearen erabilerak izandako hazkunde han-dia.

Haatik, gora egin du aisia eta oporrak iga-rotzeko Euskal Herria aukeratu eta aire-portua erabiltzen duen turista-kopuruak,nahiz eta gutxiengoa izan oraindik ere.Arrazoi profesionalek eragindako bidaienkasuan ere behera egin du aireportuaerabiltzen duen bisitari-kopuruak.

El gran dinamismo de las llegadas porcarretera a lo largo de 2002 se ha tra-ducido en crecimientos de las llegadaspor esta vía en todos los motivos, siendoespecialmente significativo el creci-miento observado para los turistas demotivos profesionales.

Los turistas de ocio y vacaciones, sinembargo, han crecido por vía aérea, lamenos utilizada por este colectivo,mientras que los de motivos profesionaleshan disminuido en aeropuertos.

Page 16: DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA, ETA TURISMO SAILA Euskal ...€¦ · Turismo Sailordetza 2003 Viceconsejería de Turismo INDUSTRIA, MERKATARITZA ETA TURISMO SAILA DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA,

Euskal Turismoaren Txostena | Informe del Turismo Vasco16

50.000 100.000 150.000 200.000 250.0000

Frantzia / Francia

Erresuma Batua / Reino Unido

Alemania / Alemania

Italia / Italia

Portugal / Portugal

Europako gainerakoak / Resto de Europa

Beste herrialde batzuk / Otros países

Asia/Oporrak / Ocio/VacacionesLana/Negozioak/Ikasketak / Trabajo/Negocios/Estudios

Pertsonala (Osasuna, Senideak) / Personal (Salud, Familiares)Beste arrazoi batzuk / Otros motivos

Euskal Herria aukeratu duten turistak, bidaiatzeko modua eta garraiobidearen arabera. 2000-2002 urte arteko bilakaeraTuristas con destino en el País Vasco por motivo del viaje y modo de transporte. Evolución anual 2000 - 2002

Iturria/Fuente: Movimientos Turísticos en Fronteras (Frontur). IET.

Bidaiatzeko arrazoia kontuan hartuta,turistek izandako portaera aztertuz gerozera ikus daiteke: turista frantsesak diraEuskal Herria gehien bisitatzen dutenak,bidaiatzeko arrazoia edozein delarik.Aurten ere turista aleman eta italiarrekagerpen handia izan dute. Turista bri-tainiarrei dagokienez, Euskal Herriraetortzen diren bisitari britainiar gehienakoporrak igarotzera etortzen dira, nahiz etaarrazoi profesionalek eragindako bidaiakere egiten dituzten.

Si analizamos el peso que tienen lasdistintas nacionalidades en función delas razones que motivaron el viaje, seobserva como son los turistas francesesindependientemente del motivo del viajelos que ostentan las mayores afluenciasde turistas. Destacando un año más losturistas alemanes e italianos comoaquellos entre los que tiene un mayorpeso el turismo de índole profesional.Entre el turismo británico sin embargo,siendo importante el peso de los viajesprofesionales, sigue siendo el turismode ocio y vacacional el más importante.

Page 17: DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA, ETA TURISMO SAILA Euskal ...€¦ · Turismo Sailordetza 2003 Viceconsejería de Turismo INDUSTRIA, MERKATARITZA ETA TURISMO SAILA DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA,

Euskal Turismoaren Txostena | Informe del Turismo Vasco 17

Euskal Herria bisitatzen duten turistaatzerritarrek bertan egiten dutenegonaldiaren iraupena aztertzeko hainbattalde bereiz daitezke: alde batetik bi gaubitartean egiten dituztenak, %50eko pisuerlatiboa dutenak, hots, Estatuan bainozazpi aldiz gehiago (Euskal Herriaren bes-te ezaugarri bat da hori); ondoren 3-7gau bitartean egiten dituztenak (%29)eta azkenik 8-15 gau egiten dituztenak(%12).

Aurreko urteko datuekin alderatuz gero,iraupen laburrena duten bidaiek izan duteemaitza onena, iazko pisuarekiko zazpipuntu gora eginez. Gainerako bidaiakgutxitu egin dira, batez ere 3-7 gau bitar-teko bidaiak (2001ean baino %4 gutxiagoizan dira 2002an).

Bidaiarien egonaldiaren iraupena etabidaiariek erabilitako sarbideak aztertuzgero, errepidez egindako bidaia askok etaaskok, astebetetik behera iraun dute etahorien artean agerpen handia izan duteaisiarekin eta arrazoi pertsonalekin erla-zionatuta egindako asteburuko bidaiek;aireportua erabili den bidaietan, 3-7 gaubitarteko iraupena duten bidaiak diranagusi.

Joan den urteko datuekiko, hazkundehandia izan dute errepidez egindako 2gau bitarteko bidaiek (115.000 turistagehiago), bai eta errepidez egindakoastebete bitarteko bidaiek ere. Airezegindako sarreretan ez da aldaketahandiegirik nabarmendu iazko datuekikoeta 8-15 egun bitarteko bidai-kopuruakbakarrik egin du behera.

Por lo que respecta a la duración de laestancia de los turistas extranjeros quevisitan el País Vasco, se pueden esta-blecer tres grandes grupos, los quepermanecen hasta dos noches con unpeso del 50%, siete veces superior alque representa este tipo de turistas enel conjunto nacional (se trata de otro delos rasgos distintivos del País Vasco), losque se quedan entre tres y siete noches(29%) y los que permanecen entre 8 y15 días (12%).

En relación con el año anterior el únicocrecimiento lo han experimentado losviajes de más corta duración, alrededorde siete puntos porcentuales con respectoal peso que tenían un año antes, mientrasque los demás viajes se han reducido,correspondiendo la bajada mássignificativa a los viajes de 3 a 7 noches,que en 2002 fueron casi un 4% menosque en 2001.

Si se analiza la duración de la estanciaen relación con las vías de accesoutilizadas se observa una clarapreponderancia de la carretera entre losviajes inferiores a la semana, entre losque tienen una enorme importancia losviajes de ocio y personales de fin desemana; en los desplazamientos poraeropuerto priman los viajes de entretres y siete noches.

Con respecto al año anterior se observaun intenso crecimiento de los viajeshasta dos noches por carretera (más de115.000 turistas más), así como de losde esta vía hasta una semana. Lasllegadas por vía aérea han permanecidoprácticamente invariables en los viajesde todas las estadías, registrándoseúnicamente un descenso en el tramo de8 a 15 noches.

Egonaldiaren iraupena

Duración de la estancia

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

2 gau gehienezHasta 2 noches

2.000 2.001 2.002

3 - 7 gauEntre 3 y 7 noches

8 - 15 gauEntre 8 y 15 noches

16 - 21 gauEntre 16 y 21 noches

22 gauetik gora22 noches y más

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

2 gau gehienezHasta 2 noches

3 - 7 gauEntre 3 y 7 noches

8 - 15 gauEntre 8 y 15 noches

16 - 21 gauEntre 16 y 21 noches

22 gauetik gora22 noches y más

Euskadi 2.000

Euskadi 2.001

Euskadi 2.002

Estatua / Estado 2.000

Estatua / Estado 2.001

Estatua / Estado 2.002

Iturria/Fuente: Movimientos Turísticos en Fronteras (Frontur). IET. Iturria/Fuente: Movimientos Turísticos en Fronteras (Frontur). IET.

Euskal Herria aukeratu duten turistak, egonaldiaren iraupenaren arabera.2000-2002 urte arteko bilakaeraTuristas con destino en el País Vasco por duración de la estancia.Comparación Estado – C.A. País Vasco 2000 - 2002

Euskal Herria aukeratu duten turistak, egonaldiaren iraupenaren arabera.2000-2002 urte arteko bilakaeraTuristas con destino en el País Vasco por duración de la estancia.Evolución anual 2000 - 2002

Page 18: DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA, ETA TURISMO SAILA Euskal ...€¦ · Turismo Sailordetza 2003 Viceconsejería de Turismo INDUSTRIA, MERKATARITZA ETA TURISMO SAILA DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA,

Euskal Turismoaren Txostena | Informe del Turismo Vasco18

Batez besteko egonaldia

Estancia media

0

2

4

6

8

10

12

Frantzia / Francia

14

Erresuma BatuaReino Unido

Alemania / Alemania Italia / Italia Portugal / Portugal Europako gainerakoakResto de Europa

Beste herrialde batzukOtros países

16

18

20

22

24

26

28

Gure Autonomia Erkidegoa bisitatzenduten turisten egonaldiak aztertuz gero,10 gau igarotzen dituzte, batez beste,gurean, frantsesak eta portugaldarrak izanezik. Frantsesek eta portugaldarrekastebetetik beherako egonaldiak egitendituzte. Horrez gain, zera baiezta daiteke:urrunagoko herrialdetatik datozen turistekegonaldi luzeagoak egin dituzte 2002an,3 aste inguruko egonaldiak hain zuzen.Kontuan hartu behar da, aipatu turistekmota orotako ostatuak erabiltzen dituztelaeta ez hotelak bakarrik.

Entre los turistas que visitan nuestraComunidad nos encontramos con queestos permanecen un mínimo de 10 per-noctaciones excepto en el caso de losfranceses y de los portugueses en los queesta cifra disminuye, con estancias infe-riores a la semana. También se manifiestaque aquellos turistas que proceden depaíses más lejanos incrementan suestancia media llegando a casi 3 semanasde duración. Hay que tener en cuentaque estamos hablando de los turistas quepernoctan en todo tipo de alojamiento yno solo de los que se alojan en estable-cimientos hoteleros.

Estatuko gainerako erkidegoekinalderatuta, turista atzerritarrek gureAutonomia Erkidegoan egiten dituztenegonaldiek ezaugarri bereziak dituzte:alde batetik, frantsesek eta portugaldarrekegonaldi laburragoak egiten dituzte(hurbiltasun geografikoa dela eta, esandaiteke turistek nahiago dutela egonaldilaburragoak egitea, jatorrizko herrialdeaedozein delarik); bestetik, alemanek etaitaliarrek Euskal Herrira egiten dituztenbidaiak luzeagoak izan ohi dira.

En relación con el resto del Estado laestancia media por nacionalidades pre-senta en nuestra Comunidad algunosrasgos distintivos como son: las menoresestancias medias de los turistas francesesy portugueses (podría decirse que laproximidad geográfica reduce lapropensión a realizar estancias más largaspor parte de los turistas indepen-dientemente de su nacionalidad), y lamayor duración que tienen en el PaísVasco los viajes de alemanes e italianos.

Euskal Herria aukeratu duten turistak, batez besteko egonaldia eta bizilekuaren arabera 2002Turistas con destino en el País Vasco por estancia media y lugar de residencia 2002

Iturria/Fuente: Movimientos Turísticos en Fronteras (Frontur). IET.

Page 19: DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA, ETA TURISMO SAILA Euskal ...€¦ · Turismo Sailordetza 2003 Viceconsejería de Turismo INDUSTRIA, MERKATARITZA ETA TURISMO SAILA DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA,

Euskal Turismoaren Txostena | Informe del Turismo Vasco 19

Sarbidearen arabera, batez beste egonaldiluzeenak egin dituzten turistak airez sartudira gure Autonomia Erkidegora, jatorrizkoherrialdea edozein delarik. Batez bestekoegonaldiei erreparatuz gero, desber-dintasun handiak ikus daitezke turistafrantsesen, italiarren eta portugaldarrenkasuan: aireportua erabiltzen dutenekegiten dituzten batez besteko egonaldieknabarmenki gainditzen dituzte errepideziristen diren turistek egiten dituztenak.

Airez iritsitako turista italiarren batezbesteko egonaldia luzea da, batez ereikasketak direla eta italiar ugari bizi baitagure Erkidegoan.

Por vías de acceso, las estancias mediasmás elevadas corresponden, sin tener encuenta las nacionalidades, a los turistasque llegaron a nuestra comunidad por víaaérea. Las mayores diferencias en términosde estancias medias se aprecian en elcaso de los turistas franceses, italianos yportugueses; entre ellos, los que accedenpor aeropuerto presentan estancias mediasque superan ampliamente la estanciamedia de los que lo hacen por carretera.

La estancia media de los turistas italianospor aeropuerto es tan elevada debido alpeso de los italianos que acceden pormotivo de estudios y pasan largastemporadas en nuestra Comunidad.

0

2

4

6

8

10

12

Frantzia / Francia

14

Erresuma BatuaReino Unido

Alemania / Alemania Italia / Italia Portugal / Portugal Europako gainerakoakResto de Europa

Beste herrialde batzukOtros países

16

18

20

22

24

26

28

Estatua / Estado 2.002Euskadi 2.002

0

5

10

15

20

25

30

Frantzia / Francia

35

Erresuma BatuaReino Unido

Alemania / Alemania Italia / Italia Portugal / Portugal Europako gainerakoakResto de Europa

Beste herrialde batzukOtros países

40

45

50

Aireportua / Aeropuerto 2.002Errepidea / Carretera 2.002

Iturria/Fuente: Movimientos Turísticos en Fronteras (Frontur). IET.

Iturria/Fuente: Movimientos Turísticos en Fronteras (Frontur). IET.

Euskal Herria aukeratu duten turistak, batez besteko egonaldia eta bizilekuaren arabera.Estatua – Autonomia Erkidegoa 2002 alderatutaTuristas con destino en el País Vasco por estancia media y lugar de residencia.Comparación Estado – C.A. País Vasco 2002

Euskal Herria aukeratu duten turistak, batez besteko egonaldia, bizilekua eta garraiobidearen arabera 2002Turistas con destino en el País Vasco por estancia media, lugar de residencia y modo de transporte 2002

Page 20: DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA, ETA TURISMO SAILA Euskal ...€¦ · Turismo Sailordetza 2003 Viceconsejería de Turismo INDUSTRIA, MERKATARITZA ETA TURISMO SAILA DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA,

Euskal Turismoaren Txostena | Informe del Turismo Vasco20

Ostatu-mota

Tipo de alojamiento

2002. urtean ere, aurreko urtean bezalaxe,hotel-establezimendua da Euskal Herriabisitatu duten turista askok aukeratuduten ostatu-mota, eta gauza bera esandaiteke Espainiako datuei erreparatuzgero. Gauzak horrela, hotel-estable-zimendua aukeratu dute turisten %51kurte osoan. Ondoren, dohainik lortutakoetxebizitza izan da ostatu-mota nagusia(senideen edo lagunen etxebizitza),%23ko pisuarekin eta batez beste nazio-nalaren gainetik, Espainiako altuenetakoaizanik. Senideen edo lagunen etxebizitzakostatu bezala erabiltzeko joera ikusitanabarmen geratzen da afektibitate-harreman handiak daudela, hainbatmugek bereizita bizi badira ere. Bisitariekerabilitako ostatu-moten bilaka-eraridagokionez, hotel-establezimenduenerabilerak behera egin du (%7) joan denurteko datuekiko, bai eta doakoetxebizitzak ere (%2).

Sarbidearen arabera, errepidez iritsi direnturistek eta airez iritsi direnek hotel-esta-blezimenduak aukeratu dituzte ostatubezala kasu askotan, hain zuzen errepidezeta airez atzerritik iritsitako turisten erdiak(%47 eta %62 hurrenez hurren) eta ondo-ren senide edo lagunen etxebizitza (%21eta %28 hurrenez hurren).

Orain artean errepidez iritsitako turistenartean beste ostatu-mota batzuk izan diranagusi, hala nola kanpina, karabana, etaabar.

Un año más, y al igual que sucede en elconjunto de España, el establecimientohotelero ha sido el tipo de alojamientomás utilizado por los turistas que visitaronel País Vasco en 2002: así lo hicieron el51% de los turistas del año. Le sigue enimportancia la vivienda gratuita, defamiliares o amigos, con un peso del 23%,por encima de la media nacional y unode los más altos de España. La fuertepresencia del recurso al alojamiento defamiliares o amigos viene a poner demanifiesto una vez más los importantesvínculos afectivos existentes entre losresidentes a ambos lados de la frontera.En la evolución de los distintos tipos dealojamiento utilizados se observa unnotable decrecimiento con respecto alaño anterior del alojamiento hotelero (7%)y del alojamiento gratuito (2%).

Por vías de acceso, tanto en el caso decarretera como en aeropuerto, los dostipos de alojamiento más utilizados sonel hotel, por el que optan más de la mitadde los turistas extranjeros llegados porestas dos vías de acceso (47% y 62%respectivamente), y la vivienda defamiliares o amigos (21% y 28%respectivamente).

Es necesario destacar el mayor peso quetradicionalmente tienen entre quienesllegan por carretera otros tipos dealojamiento distintos a los ya mencionadoscomo pueden ser el camping, la caravana,etc.

0

100.000

200.000

300.000

400.000

500.000

600.000

Hotelak edo antzekoakHoteles o similares

700.000

Etxebizitza dohainikVivienda gratuita

Etxebizitza alokairuanVivienda alquilada

Beste alojamendu batzukOtros alojamientos

2000 2001 2002

Hotelak edo antzekoakHoteles o similares

Etxebizitza dohainikVivienda gratuita

Etxebizitza alokairuanVivienda alquilada

Beste alojamendu batzukOtros alojamientos

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

Euskadi 2.000

Euskadi 2.001

Euskadi 2.002

Estatua / Estado 2.000

Estatua / Estado 2.001

Estatua / Estado 2.002

Iturria/Fuente: Movimientos Turísticos en Fronteras (Frontur). IET. Iturria/Fuente: Movimientos Turísticos en Fronteras (Frontur). IET.

Euskal Herria aukeratu duten turistak, ostatu-motaren arabera.2000-2002 urte arteko bilakaeraTuristas con destino en el País Vasco por tipo de alojamiento.Evolución anual 2000 - 2002

Euskal Herria aukeratu duten turistak, ostatu-motaren arabera.2000-2002 urte arteko bilakaeraTuristas con destino en el País Vasco por tipo de alojamiento.Evolución anual 2000 - 2002

Page 21: DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA, ETA TURISMO SAILA Euskal ...€¦ · Turismo Sailordetza 2003 Viceconsejería de Turismo INDUSTRIA, MERKATARITZA ETA TURISMO SAILA DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA,

Euskal Turismoaren Txostena | Informe del Turismo Vasco 21

Hotelak edo antzekoakHoteles o similares

Etxebizitza dohainikVivienda gratuita

Etxebizitza alokairuanVivienda alquilada

Beste alojamendu batzukOtros alojamientos

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

Estatua /Estado 2000

Errepidea /Carretera 2000

Estatua /Estado 2001

Errepidea /Carretera 2001

Estatua /Estado 2002

Errepidea /Carretera 2002

20.000 100.000 120.000 140.000 160.0000

Hotelak edo antzekoakHoteles o similares

Etxebizitza dohainikVivienda gratuita

Etxebizitza alokairuanVivienda alquilada

Beste alojamendu batzukOtros alojamientos

40.000 60.000 80.000 180.000

Frantzia / Francia Italia / Italia Alemania / Alemania

Erresuma Batua / Reino Unido Portugal / Portugal Europako gainerakoak / Resto de Europa

Beste herrialde batzuk / Otros países

Euskal Herria aukeratu duten turistak, ostatu-motaren eta garraiobidearen arabera. 2000-2002 urte arteko bilakaeraTuristas con destino en el País Vasco por tipo de alojamiento y modo de transporte. Evolución anual 2000 - 2002

Iturria/Fuente: Movimientos Turísticos en Fronteras (Frontur). IET.

Euskal Herria aukeratu duten turistak, ostatu-motaren eta bizilekuaren arabera. 2002Turistas con destino en el País Vasco por tipo de alojamiento y lugar de residencia. 2002

Iturria/Fuente: Movimientos Turísticos en Fronteras (Frontur). IET.

Argi eta garbi ikus daiteke hotela delagehien erabiltzen den ostatu-mota, turistaedozein herrialdetakoa delarik. Leheniketa behin frantsesak ageri dira, ondorenbritainiarrak, alemanak eta portugaldarrak.Britainiarrek eta alemanek joera handiadute etxebizitza alokatzeko edo doakoetxebizitzetara joateko.

Se observa claramente cómo, indepen-dientemente de la nacionalidad, el hoteles el tipo de alojamiento más intensa-mente utilizado, en primer lugar porfranceses seguido de británicos, alemanesy portugueses. Es necesario destacar eluso más intensivo que realizan británicosy alemanes de la vivienda alquilada y dela vivienda gratuita.

Page 22: DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA, ETA TURISMO SAILA Euskal ...€¦ · Turismo Sailordetza 2003 Viceconsejería de Turismo INDUSTRIA, MERKATARITZA ETA TURISMO SAILA DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA,

Euskal Turismoaren Txostena | Informe del Turismo Vasco22

Urteak joan eta urteak etorri eta EuskalHerria bisitatzen duten turista atzerri-tarren bilakaera ikusita esan daiteke geroeta pisu erlatibo handiagoa dutelatxangozaleek turisten artean.

2002. urtean, Euskal Herrira iritsitako10 bisitariren artetik ia 9 egun pasa eginzuten bisitariak izan ziren; guztira 6,4txangozale atzerritar, hau da, iazkodatuekiko %3,4ko hazkundea edo, bestelaesanda, 93.000 txangozale gehiago.

Uno de los rasgos estructurales quecaracteriza el turismo extranjero con des-tino al País Vasco año tras año es elelevado peso que tienen los excursionistasen relación con el conjunto de entradasde visitantes.

En el año 2002 prácticamente nueve decada diez visitantes extranjeros llegadosal País Vasco fueron visitantes de día, untotal de 6,4 millones de excursionistasprocedentes del extranjero, con uncrecimiento del 3,4% con respecto al añoanterior, 93.000 excursionistas más.

Euskal Herria aukeratu duten txangozaleak

Excursionistas con destino en el País Vasco

Garraiobidea

Modo de transporte

Errepidea / Carretera Aireportua / Aeropuerto

2000

Guztira / TotalUrtarrila/Enero

Otsaila/Febrero

Martxoa/Marzo

Apirila/Abril

Maiatza/Mayo

Ekaina/Junio

Uztaila/Julio

Abuztua/Agosto

Iraila/Septiembre

Urria/Octubre

Azaroa/Noviembre

Abendua/Diciembre

692.310

32.774

33.824

37.000

58.623

67.866

60.215

100.039

124.770

52.164

53.422

33.255

38.358

433.024

14.858

15.448

18.707

33.338

50.052

37.822

70.358

100.593

28.632

27.939

14.423

20.854

259.28617.916

18.376

18.293

25.285

17.814

22.393

29.681

24.177

23.532

25.483

18.832

17.504

2001

734.30430.521

31.368

40.035

58.149

54.648

60.879

109.280

132.205

62.579

54.520

48.760

51.359

484.94114.308

14.175

24.309

31.207

33.757

40.353

79.622

111.057

38.769

36.313

27.546

33.524

249.36316.213

17.193

15.726

26.942

20.891

20.526

29.658

21.148

23.810

18.207

21.214

17.835

Guztira / TotalSarbidea / Vía de acceso

2002

878.60335.859

40.444

48.574

52.107

52.996

71.793

152.620

180.984

75.273

66.953

42.869

58.131

660.62520.689

26.479

32.154

36.048

35.208

54.123

128.206

155.321

54.433

48.692

27.353

41.919

217.97815.170

13.965

16.420

16.059

17.788

17.670

24.414

25.663

20.840

18.261

15.516

16.212

0

100.000

200.000

300.000

400.000

500.000

600.000

700.000

800.000

900.000

1.000.000

Urt / Ene

Ots / Feb

Mar / MarApr / A

br

Mai / MayEka / Ju

nUzt /

Jul

Abu / Ago

Ira / Sep

Urr / Oct

Aza / Nov

Abe / Dic

Errepidea / Carretera 2.002

Errepidea / Carretera 2.001

Errepidea / Carretera 2.000

Iturria/Fuente: Movimientos Turísticos en Fronteras (Frontur). IET.

Iturria/Fuente: Movimientos Turísticos en Fronteras (Frontur). IET.

Euskal Herria aukeratu duten txangozaleak, garraiobidearen arabera. 2000-2002 hileroko bilakaeraExcursionistas con destino en el País Vasco por modo de transporte. Evolución mensual 2000 - 2002

Guztira / TotalUrtarrila/Enero

Otsaila/Febrero

Martxoa/Marzo

Apirila/Abril

Maiatza/Mayo

Ekaina/Junio

Uztaila/Julio

Abuztua/Agosto

Iraila/Septiembre

Urria/Octubre

Azaroa/Noviembre

Abendua/Diciembre

Guztira / TotalUrtarrila/Enero

Otsaila/Febrero

Martxoa/Marzo

Apirila/Abril

Maiatza/Mayo

Ekaina/Junio

Uztaila/Julio

Abuztua/Agosto

Iraila/Septiembre

Urria/Octubre

Azaroa/Noviembre

Abendua/Diciembre

Page 23: DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA, ETA TURISMO SAILA Euskal ...€¦ · Turismo Sailordetza 2003 Viceconsejería de Turismo INDUSTRIA, MERKATARITZA ETA TURISMO SAILA DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA,

Euskal Turismoaren Txostena | Informe del Turismo Vasco 23

Txangozaleek urte osoan egindako sarrerakikusita zera esango dugu: uztaila eta abuz-tua izan dira sarrera gehien izan dituztenhilabeteak eta urtarrila eta otsaila, berriz,gutxien izan dituztenak.

Goi-denboraldiaren eta behe-denbo-raldiaren arteko desberdintasunak ez diraturisten kasuan bezain nabarmenak (txan-gozaleen kasuan urtarrilean edo otsaileanizandako sarreren bikoitza lortu da abuz-tuan; turisten kasuan, ordea, abuztuanizandako sarrerak urte hasieran izandakoenlau adina dira).

Las llegadas de excursionistas sedistribuyen a lo largo del año respetandoun perfil marcadamente estacional conmáximos de entradas en los meses dejulio y agosto, y mínimos en los mesesde enero y febrero.

Estas diferencias entre los meses de latemporada alta y los de la temporada bajason menos acusadas que las que pre-sentan los turistas (en el caso de los excur-sionistas las entradas del mes de agostoson el doble que las de enero o febrero,mientras en el caso de los turistas la cifrade entradas de agosto es cuatro vecessuperior a la de los primeros meses delaño).

Frantzia / Francia Erresuma BatuaReino Unido

Alemania / Alemania Italia / Italia Portugal / Portugal Europako gainerakoakResto de Europa

Beste herrialde batzukOtros países

2.000 2.001 2.002

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

5.850.000

5.900.000

5.950.000

6.000.000

6.050.000

6.100.000

6.150.000

6.200.000

2.000 2.001 2.002

6.250.000

6.300.000

6.400.000

6.350.000

Euskal Herria aukeratu eta errepidez iritsi diren txangozaleak. 2000-2002 urte arteko bilakaeraExcursionistas por carretera con destino en el País Vasco. Evolución anual 2000 - 2002

Iturria/Fuente: Movimientos Turísticos en Fronteras (Frontur). IET.

Iturria/Fuente: Movimientos Turísticos en Fronteras (Frontur). IET.

Euskal Herria aukeratu eta errepidez iritsi diren txangozaleak, bizilekuaren arabera. 2000-2002 urte arteko bilakaeraExcursionistas por carretera con destino en el País Vasco por lugar de residencia. Evolución anual 2000 - 2002

Page 24: DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA, ETA TURISMO SAILA Euskal ...€¦ · Turismo Sailordetza 2003 Viceconsejería de Turismo INDUSTRIA, MERKATARITZA ETA TURISMO SAILA DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA,

Euskal Turismoaren Txostena | Informe del Turismo Vasco24

Errepidez iritsitako txangozaleen kopuruak(gehienak frantsesak) etengabe egin dugora azken bost urteetan: 1998an 5,8milioi izatetik 2002. urtean 6,4 milioiizatera iritsi da, eta horretan guztianeragin handia izan du Euskal Herriraasteburua igarotzeko eta aisia pasatzekoegiten diren bidaien gorakadak. Aisiazgain, erosketak eta zerbitzu pertsonalakdira bidai gehien eragiten dituztenarrazoiak. Haatik, talde horren pisua geroeta nabarmenagoa da azken urteetan.Txangozale frantsesek bidaiatzeko adieraziduten hirugarren arrazoia profesionalaedo lanak eragindakoa da, eta familia etalagunak bisitatzea bigarrena. Azken urteangarrantzi berezia bereganatu dute azkenbi arrazoi horiek.

Txangozaleen kasuan, bereziki azpima-rragarria da bisitaren arrazoiaren eta bisitaegiteko garaiaren arteko erlazio estua:oporrak eta aisia igarotzeko eta familiaeta lagunak bisitatzeko egiten direnbidaien kasuan, ez da gauza berezirikgertatzen eta ohiko portaera ikus daiteke.Negozio-bidaien edo bestelako arrazoiekeragindako bidaien kasuan (oporrak izanezik), ezinezkoa da bidaia eta bidaiatzekogaraiaren arteko erlazio zehatzik aurkitzea.

Horrez gain, argiro esan daiteke, turistenkasuan esan duguna errepikatuz, aben-duan txangozale-kopuruak gora egin duela,Gabonak direla eta senideak bisitatzeraegindako bidaien eskutik.

2002. urtean Euskal Herrira iritsitako tu-risten %20 inguru astean behin edogehiagotan etortzen da bertara; %17hilean behin eta %11, berriz, hiruhileanbehin. Gainerakoa ez da hain sarritanetortzen.

Las cifras de excursionistas por carretera,en su práctica totalidad de origen francés,no han dejado de crecer en los últimoscinco años desde los 5,8 millones del año1998 hasta los 6,4 millones del año2002, un crecimiento que en su mayorparte ha venido asociado al ocio de finde semana en el País Vasco. Además delocio la otra gran motivación que movilizala mayor parte de los excursionistas delaño son las compras y los serviciospersonales. Su peso en cambio no hadejado de disminuir en los últimos años.El tercer motivo en importancia entre losexcursionistas franceses es de tipoprofesional y de trabajo, seguido de lavisita a familiares y amigos. Estas dosmotivaciones han registrado un ligerocrecimiento en el último año.

En el caso del excursionismo es necesariodestacar la estrecha vinculación existenteentre el motivo de la visita y su patrónestacional: mientras en el caso de losmotivos vacacionales, de ocio y visita afamiliares o amigos el perfil de la curvade llegadas del año se ajusta a los patronesde estacionalidad más convencionales,en el caso de los viajes de negocios yotros motivos distintos a los vacacionalesprácticamente no es posible apreciar ningúntipo de patrón estacional.

También se percibe claramente, tal y comoya se observaba en el caso del turista,cómo se incrementa notablemente la lle-gada de excursionistas por motivosfamiliares durante el mes de diciembrecoincidiendo con la celebración de laNavidad.

Alrededor del 20% de los excursionistasque llegaron al País Vasco durante el año2002 mantenían una frecuencia de visitade un día a la semana o más; el 17%manifestó una frecuencia mensual, un11% una vez por trimestre y el resto conmenor frecuencia.

Bisiten arrazoiaketa maiztasuna

Motivos y frecuenciasde las visitas

Lana / Trabajo IkasketakEstudios

Senideak, lagunakbisitatzea

Visita familiares,amigos

Osasun-tratamenduaTratamiento

de salud

Arrazoi erlijiosoakMotivos religiosos

ErosketakZerb. Pert.Compras

Serv. Pers.

Aisia / Ocio

2.000 2.001 2.002

0%

500.000

1.000.000

1.500.000

2.000.000

2.500.000

3.000.000

3.500.000

Beste batzuk Otros

Euskal Herria aukeratu eta errepidez iritsi diren txangozaleak, bisitaren arrazoiaren arabera. 2000-2002 urte arteko bilakaeraExcursionistas por carretera con destino en el País Vasco por motivo de la visita. Evolución anual 2000 - 2002

Iturria/Fuente: Movimientos Turísticos en Fronteras (Frontur). IET.

Page 25: DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA, ETA TURISMO SAILA Euskal ...€¦ · Turismo Sailordetza 2003 Viceconsejería de Turismo INDUSTRIA, MERKATARITZA ETA TURISMO SAILA DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA,

Euskal Turismoaren Txostena | Informe del Turismo Vasco 25

Euskal Herria aukeratu duten txangozaleak, bisitaren arrazoiaren arabera. 2002 hileroko bilakaeraExcursionistas con destino en el País Vasco por motivo de la visita. Evolución mensual 2002

0

50.000

100.000

150.000

200.000

250.000

300.000

350.000

400.000

450.000

500.000

Beste arrazoi batzuk / Otros motivos

Aisia/Oporrak / Ocio/Vacaciones Pertsonala (Osasuna, Senideak) / Personal (Salud, Familiares)

Lana/Negozioak/Ikasketak / Trabajo/Negocios/Estudios

Urt / Ene

Ots / Feb

Mar / Mar

Apr / Abr

Mai / May

Eka / Jun

Uzt / Jul

Abu / Ago

Ira / Sep

Urr / Oct

Aza / Nov

Abe / Dic

EguneroTodos los días

Astean behinUna vez por semana

Hilean behinUna vez por mes

2.000 2.001 2.002

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

Hiru hilean behinUna vez

por trimestre

Sei hilean behinUna vez

por semestre

Urtean behinUna vez por año

Maiztasun txikiagoazCon menor frecuencia

Bisitaren arrazoiaren eta maiztasunarenartean lotura handia dago, eta hori nabar-men geratzen da ikasketen edo lanarenkasuan eguneroko bidaiek duten pisuerlatiboa ikusita: bi kasuetan, eguneromuga gurutzatzen duten txangozale atzerri-tarrak %70-80 inguru dira. Ezaugarriak:langileak eta ikasleak, mugaz haraindibizi direnak, eta euskal probintzietandenbora luzea egiten dutenak. Egunerokomaiztasuna duten bidaiek pisu erlatibohandia dute arrazoi erlijiosoak direla etaegindako bidaien kasuan, bai eta lagunakedo senideak bisitatzeko eta osasun-arrazoiak direla eta egindako bidaienkasuan ere.

La intensa relación existente entre elmotivo de las visitas y la frecuencia delas mismas pone de manifiesto el mayorpeso relativo que tienen en el caso delos viajes de estudio y trabajo la frecuen-cia diaria: en ambos casos el porcentajede excursionistas extranjeros que cruzanla frontera todos los días se sitúa entreel 70% y el 80%, un colectivo que podríatipificarse como trabajadores y estudian-tes transfronterizos entre los que lasprovincias vascas forman parte de suentorno habitual. La frecuencia diariatambién tiene un peso relativo importanteen el caso de los viajes por motivos reli-giosos, de visita a familiares o amigos ypor tratamientos de salud.

Iturria/Fuente: Movimientos Turísticos en Fronteras (Frontur). IET.

Iturria/Fuente: Movimientos Turísticos en Fronteras (Frontur). IET.

Euskal Herria aukeratu eta errepidez iritsi diren txangozaleak, bisitaren maiztasunaren arabera. 2000-2002 urte arteko bilakaeraExcursionistas por carretera con destino en el País Vasco por frecuencia de la visita. Evolución anual 2000 - 2002

Page 26: DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA, ETA TURISMO SAILA Euskal ...€¦ · Turismo Sailordetza 2003 Viceconsejería de Turismo INDUSTRIA, MERKATARITZA ETA TURISMO SAILA DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA,

Euskal Turismoaren Txostena | Informe del Turismo Vasco26

Desplazamendu gehienak aisiarekin erla-zionatutako jarduerak egiteko gauzatzendira, hala nola: erosketak, zerbitzu pertso-nalak eta aisia orokorrean. Astean behin-kako maiztasunarekin egiten dira motahorretako bidaiak eta, normalean, astebu-ruko egun bat hartzen da.

Los desplazamientos mayoritarios estánrelacionados con actividades de carácterlúdico como son las compras, los serviciospersonales y el ocio en general presentanuna frecuencia semanal, coincidiendogeneralmente con alguno de los días delfin de semana.

Euskal Herria aukeratu eta errepidez iritsi diren txangozaleak, bisitaren arrazoiaren eta maiztasunaren arabera. 2002Excursionistas por carretera con destino en el País Vasco por motivo de la visita y frecuencia de la visita - 2002

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

EguneroTodos los días

Astean behinUna vez por semana

Hilean behinUna vez por mes

Hiru hilean behinUna vez

por trimestre

Sei hilean behinUna vez

por semestre

Urtean behinUna vez por año

Maiztasun txikiagoazCon menor frecuencia

Lana / Trabajo Ikasketak / Estudios Senideak, lagunak bisitatzea/ Visita familiares, amigos

Arrazoi erlijiosoak / Motivos religiosos Erosketak/Zerb. Pert. / Compras/Serv. Pers.Osasun-tratamendua / Tratamiento de salud

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

EguneroTodos los días

Astean behinUna vez por semana

Hilean behinUna vez por mes

Hiru hilean behinUna vez

por trimestre

Sei hilean behinUna vez

por semestre

Urtean behinUna vez por año

Maiztasun txikiagoazCon menor frecuencia

Beste batzuk / OtrosAisia / Ocio

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

EguneroTodos los días

Astean behinUna vez por semana

Hilean behinUna vez por mes

Hiru hilean behinUna vez

por trimestre

Sei hilean behinUna vez

por semestre

Urtean behinUna vez por año

Maiztasun txikiagoazCon menor frecuencia

Iturria/Fuente: Movimientos Turísticos en Fronteras (Frontur). IET.

Page 27: DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA, ETA TURISMO SAILA Euskal ...€¦ · Turismo Sailordetza 2003 Viceconsejería de Turismo INDUSTRIA, MERKATARITZA ETA TURISMO SAILA DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA,

Euskal Turismoaren Txostena | Informe del Turismo Vasco 27

Errepidez bidaiatzen duten txangozaleek aukeratutako lekua 2002Destino de los viajes de los excursionistas por carretera 2002

Iturria/Fuente: Movimientos Turísticos en Fronteras (Frontur). IET.

Gipuzkoa da txangozale gehien jaso dituenlurraldea (%97,6) eta ondoren Bizkaia(%2). Araban ez da ia txangozalerik ikusi.

Bidasoa Behea da, ohikoa den bezala,txangozale gehien izan duen eskualdea,txangozaleen %70 bereganatu duelarik;ondoren aukeratu da Donostialdea,%27rekin. Gainerako udalerriek ez dutebidaien %7 gainditu.

Irun da txangozaleen bidaia gehien jasoduen udalerria, mugatik duen hurbilta-sunak eraginda (%63). Ondoren Donostiakjaso ditu bidaien %27. Gainerakoudalerriek ez dute bidaien %7 gainditu.

Txangozaleek Gipuzkoa aukeratu duteEuskal Herri osotik bisitatzeko leku bezala,2002an Euskal Herrira iritsitako bisitarien%95 bereganatuz. Donostiako hiri-eremuaeta Bidasoa Behea izan dira txangozalegehien erakarri duten eskualdeak, muga-ren hurbiltasunak eraginda neurri handibatean. Ondoren geratu dira, baina urru-tira, Gipuzkoako kostaldeko udalerriak.

Los principales territorios de los viajes delos excursionistas son Gipuzkoa con el97,6% seguido de Bizkaia con el 2%. Losviajes de los excursionistas a Álava soninapreciables.

La comarca que recibe la mayoría de losviajes de los excursionistas es porexcelencia la del Bajo Bidasoa con unaproporción del 70% seguido de Donos-tialdea con un 27% de los viajes. Enmenor proporción se encuentran el restode las comarcas.

Irún es el municipio que recibe mayornúmero de viajes de excursionistas debidoa su proximidad con la frontera (63%)seguido de Donostia con el 27% de losviajes. El resto de los municipios nosuperan el 7% de los viajes.

El destino principal en el País Vasco delos excursionistas ha sido Gipuzkoa, queconcentra más del 95% de las llegadasde visitantes del día a lo largo de 2002.El área urbana de Donostia y el BajoBidasoa, por proximidad a la frontera, sonlas que han recibido mayor porcentaje delos excursionistas, seguidos muy de lejospor los municipios de la costa guipuz-coana.

Araba / Álava Gipuzkoa Bizkaia

Txangozaleek errepidez egindako bidaiakViajes excursionistas carretera

2.916.037 (1)1.090.524 (1)304.572 (1)60.000tik 95.000ra / De 60.000 a 95.000 (2)10.000tik 25.000ra / De 10.000 a 25.000 (4)10.000 bitartean / Hasta 10.000 (59)Bat ere ez / Ninguno (187)

Txangozaleek errepidez egindako bidaiakViajes excursionistas carretera

3.220.609 (1)1.230.955 (1)95.961 (1)31.838 (1)7.000 bitartean / Hasta 7.000 (11)Bat ere ez / Ninguno (5)

Page 28: DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA, ETA TURISMO SAILA Euskal ...€¦ · Turismo Sailordetza 2003 Viceconsejería de Turismo INDUSTRIA, MERKATARITZA ETA TURISMO SAILA DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA,

Euskal Turismoaren Txostena | Informe del Turismo Vasco28

Errepidez bidaiatzen duten txangozaleek aukeratutako lekua, bisitaren arrazoiaren arabera. 2002Destino de los viajes de los excursionistas por carretera con destino en el País Vasco por motivo de la visita 2002

Txangozaleek errepidez egindako bidaiak - Arrazoia: Osasun-tratamenduaViajes excursionistas carretera - Motivo: tratamiento de salud

1.954 (1)579 (1)540 (1)102 (1)Bat ere ez / Ninguno (251)

Txangozaleek errepidez egindako bidaiak - Beste hainbat arrazoiViajes excursionistas carretera - Otros motivos

63.304 (1)11.546 (1)6.927 (1)2.500 bitartean / Hasta 2.500 (5)Bat ere ez / Ninguno (247)

Txangozaleek errepidez egindako bidaiak - Arrazoia: IkasketakViajes excursionistas carretera - Motivo: Estudios

1.292 (1)1.162 (1)51 (1)Bat ere ez / Ninguno (252)

Txangozaleek errepidez egindako bidaiak - Arrazoia: LanaViajes excursionistas carretera - Motivo: Trabajo

158.487 (1)68.178 (1)10.000tik 18.000ra / De 10.000 a 18.000 (4)1.000tik 6.000ra / De 1.000 a 6.000 (9)1.000 bitartean / Hasta 1.000 (31)Bat ere ez / Ninguno (209)

Txangozaleek errepidez egindako bidaiak - Arrazoi erlijiosoakViajes excursionistas carretera - Motivos religiosos

2.041 (1)1.679 (1)900tik 1.500ra / De 900 a 1.500 (2)500 bitartean / Hasta 500 (4)Bat ere ez / Ninguno (247)

Txangozaleek errepidez egindako bidaiak - Arrazoia: AisialdiaViajes excursionistas carretera - Motivo: Ocio

838.873 (1)803.964 (1)237.215 (1)16.000tik 78.000ra / De 16.000 a 78.000 (2)5.000 bitartean / Hasta 5.000 (38)Bat ere ez / Ninguno (212)

Txangozaleek errepidez egindako bidaiak - Arrazoia: ErosketakViajes excursionistas carretera - Motivo: Compras

1.752.233 (1)161.066 (1)27.767 (1)20.963 (1)5.000 bitartean / Hasta 5.000 (16)Bat ere ez / Ninguno (235)

Txangozaleek errepidez egindako bidaiak - Arrazoia: Familia bisitatzeaViajes excursionistas carretera - Motivo: Visita familiares

98.215 (1)43.084 (1)16.371 (1)1.000tik 5.000ra / De 1.000 a 5.000 (5)1.000 bitartean / Hasta 1.000 (21)Bat ere ez / Ninguno (226)

Iturria/Fuente: Movimientos Turísticos en Fronteras (Frontur). IET.

Page 29: DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA, ETA TURISMO SAILA Euskal ...€¦ · Turismo Sailordetza 2003 Viceconsejería de Turismo INDUSTRIA, MERKATARITZA ETA TURISMO SAILA DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA,

Euskal Turismoaren Txostena | Informe del Turismo Vasco 29

Euskal Herrira errepidez iritsitakotxangozaleen kasuan bezalaxe, lanakeraginda Euskal Herrira etortzen direnbisitarien kasuan ere gehien bisitatzendiren lekuak Irungo hiri-eremua etaDonostia dira. Hala ere, lanarekin lotutakotxangozaleen bidaiak Bilbon eta Gasteizenere nabarmentzen hasi direla esan daiteke.

Ikasketak direla eta txangozaleek egitendituzten bidaiak honela banatzen dira:%50 baino gehiago Irunera, %46Donostiara eta %5 Lasartera.

Irun agertzen da lehenengoa, halaber,familia bisitatzeko egiten diren bidaienkasuan, %50a bereganatuz. Ondoren ageridira Hondarribia eta Donostia, %10 eta%20 bereganatu dutelarik. %5a bainogutxiago geratzen diren udalerrien arteanbanatuta dago.

Oñati da arrazoi erlijiosoak eragindabidaiatzen duten txangozale gehienerakartzen dituen udalerria: %30 hainzuzen, bertan baitago Arantzazukomonasterioa. Ondoren Irun eta Azpeitiaageri dira. Gainerako udalerriak ez dira%5era iristen.

Osasun-arrazoiak direla eta egiten direnbidaia gehienak Irunera egin dira (%60)eta ondoren Donostia eta Errenteriara(%15 baino gehiago) eta Gernikara (%3).

Ikasketak edo osasun-arazoak direla etabidaiatzen duten txangozaleak edo familiabisitatzeko egiten dutenak Fran-tziatikhurbil dauden udalerriak aukeratzendituzte gehien bat (Irun eta Donostia batikbat), eta mugak bereizten dituen bilurralde diren neurrian, familiarteko edoosasun-mailako edo ikasketa-mailakoharremanak gauzatzen dira bien artean.

Erosketak egiteko egiten diren bidaiagehienak Irunera egiten dira (%89),ondoren Donostiara (%1) eta gainerakoudalerrietara oso gutxi (%1 baino gu-txiago).

Aisiak eta oporrek bultzatutako txango-zaleei dagokienez, mugatik hurbil daudenudalerriak aukeratzen dira gehienetan,Hondarribiatik Donostiara, Irun barne,bai eta Getaria ere. Bilbo ere aipagarriada, errepidez iritsitako txangozaleakgehiago izan direlarik.

Beste edozein arrazoik eragindako bidaienkasuan, Irun da bidai gehien hartu dituenudalerria, %75, eta ondoren Donostia(%14) eta Hondarribia (%8). Gainerakoudalerrietara oso gutxi (%1 bainogutxiago).

Al igual que sucede con el total de losexcursionistas recibidos en el País Vascopor carretera, en el caso de los que vienena nuestra comunidad por motivo de trabajotambién se concentran mayoritariamenteen las áreas urbanas de Irún y de Donostia.Sin embargo, se observa cómo estefenómeno del excursionismo de trabajotambién tiene relevancia en las otras doscapitales vascas, Bilbao y Vitoria-Gasteiz.

Los viajes de los excursionistas por motivoestudios son a Irún más del 50%, seguidode Donostia más del 46% y por últimoLasarte con menos del 5%.

Irún también es el municipio que tienemayor relevancia por motivo visita afamiliares con el 50% de los viajes delos excursionistas, seguido de Hondarribiay Donostia entre el 10% y el 20% y menosdel 5% están el resto de los municipios.

Oñati es el municipio que recibe el mayornúmero de viajes de los excursionistaspor motivos religiosos, el 30%; dado queen este municipio se encuentra el mo-nasterio de Aránzazu. Después seencuentra Irún seguido de Azpeitia. Elresto de los municipios apenas llegan al5%.

El mayor número de viajes por motivotratamiento de salud es Irún con más del60% seguido de Donostia y Rentería conmás del 15% y con un 3% Gernika.

Los excursionistas recibidos por motivosde estudios, salud y de visita a familiarespresentan un comportamiento similar deconcentración en municipios próximos aFrancia (Irún y Donostia fundamental-mente), principal emisor, como correspondea una zona fronteriza con estrechos vín-culos a ambos lados tanto familiares comode tratamientos de salud y de estudios.

El mayor número de viajes por motivo decompras son a Irún casi el 89%, seguidode Donostia el 8%, de Hondarribia el 1%y el resto de municipios con menos del1%.

El excursionismo por motivo ocio ovacaciones también tiene como destinolos municipios más próximos a la frontera,desde Hondarribia hasta Donostia, Irún ytambién Getaria. Destaca la presencia deBilbao, que consigue atraer a unporcentaje importante de excursionistaspor carretera.

Por otros motivos sigue teniendo mayorrelevancia Irún con el 75% de los viajesseguido de Donostia con el 14% y deHondarribia con el 8%. El resto de losmunicipios no superan el 3% de los viajes.

Page 30: DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA, ETA TURISMO SAILA Euskal ...€¦ · Turismo Sailordetza 2003 Viceconsejería de Turismo INDUSTRIA, MERKATARITZA ETA TURISMO SAILA DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA,

Euskal Turismoaren Txostena | Informe del Turismo Vasco30

Errepidez bidaiatzen duten txangozaleek Euskal Herrian aukeratutako udalerria, bisitaren maiztasunaren arabera. 2002Destino de los viajes de los excursionistas por carretera con destino en el País Vasco por frecuencia de la visita 2002

Txangozaleek errepidez egindako bidaiak - Urtean behinkako maiztasunaViajes excursionistas carretera - Frecuencia: Una vez al año

306.546 (1)171.386 (1)35.811 (1)21.391 (1)2.000 bitartean / Hasta 2.000 (14)Bat ere ez / Ninguno (237)

Txangozaleek errepidez egindako bidaiak - Eguneroko maiztasunaViajes excursionistas carretera - Frecuencia: Todos los días

549.231 (1)55.000tik 83.000ra / De 55.000 a 83.000 (4)1.000tik 10.000ra / De 1.000 a 10.000 (11)1.000 bitartean / Hasta 1.000 (14)Bat ere ez / Ninguno (225)

Txangozaleek errepidez egindako bidaiakAstean behinkako maiztasunaViajes excursionistas carretera

Frecuencia: Una vez por semana

685.962 (1)93.480 (1)19.000tik 42.000ra / De 19.000 a 42.000 (2)2.000tik 5.000ra / De 2.000 a 5.000 (4)2.000 bitartean / Hasta 2.000 (19)Bat ere ez / Ninguno (225)

Txangozaleek errepidez egindako bidaiak - Hilean behinkako maiztasunaViajes excursionistas carretera - Frecuencia: Una vez por mes

476.186 (1)156.190 (1)50.542 (1)5.000tik 12.000ra / De 5.000 a 12.000 (2)5.000 bitartean / Hasta 5.000 (35)Bat ere ez / Ninguno (215)

Txangozaleek errepidez egindako bidaiakHiruhilean behinkako maiztasuna

Viajes excursionistas carreteraFrecuencia: Una vez por trimestre

274.715 (1)122.278 (1)34.685 (1)1.000tik 9.000ra / De 1.000 a 9.000 (7)1.000 bitartean / Hasta 1.000 (16)Bat ere ez / Ninguno (229)

Txangozaleek errepidez egindako bidaiakSeihilean behinkako maiztasunaViajes excursionistas carretera

Frecuencia: Una vez por semestre

188.830 (1)73.739 (1)21.098 (1)10.568 (1)2.000 bitartean / Hasta 2.000 (16)Bat ere ez / Ninguno (235)

Txangozaleek errepidez egindako bidaiak - Maiztasun gutxiagoViajes excursionistas carretera - Menor frecuencia

429.766 (1)362.000 (1)60.387 (1)1.000tik 2.000ra / De 1.000 a 2.000 (3)1.000 bitartean / Hasta 1.000 (16)Bat ere ez / Ninguno (233)

Iturria/Fuente: Movimientos Turísticos en Fronteras (Frontur). IET.

Page 31: DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA, ETA TURISMO SAILA Euskal ...€¦ · Turismo Sailordetza 2003 Viceconsejería de Turismo INDUSTRIA, MERKATARITZA ETA TURISMO SAILA DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA,

Euskal Turismoaren Txostena | Informe del Turismo Vasco 31

Irun da eguneroko bidaiak egiten dituztentxangozale gehien jasotzen dituen udalerria(%72) eta ondoren geratu dira Donostia,Oiartzun eta Hondarribia (%2,5 eta %10bitartean). Gainerako udalerrietan ez da%1,5 gainditu.

Irun da, modu berean, aste betekomaiztasunarekin egiten diren txangozaleenbidaia gehien jasotzen dituen udalerria(%79), eta ondoren daude Donostia,Oiartzun eta Hondarribi. Gainerako udale-rrietan ez da apenas txangozalerik sartu.

Hilean behinkako maiztasuna dutenbidaiei dagokienez, Irun da txangozaleenbidaia gehien jasotzen dituen udalerria,%61, eta ondoren dago Donostia (%22).Gainerako udalerrietan ez da bidaien %7gainditu.

Hiruhilean behinkako maiztasuna dutenbidaiei erreparatuz gero Irunek hartzenditu bidaien %59 eta ondoren dagoDonostia %26 eta Hondarribi (%8).Gainerako udalerrietan portzentajebaxuagoak lortu dira.

Seihilean behinkako bidaien kasuan, Irunizan da, oraingoan ere, txangozaleenbidaien %62 bereganatu duena etaondoren Donostia (%24), Hondarribi (%7)eta Bilbo (%3). Gainerako udalerrietanez da %1 gainditu.

Urtean behin egiten diren bidaien kasuan,Irun da txangozaleen bidaia gehienjasotzen duen udalerria (%56) eta ondorendago Donostia (%31). Atzerago sailkatudira Hondarribi eta Bilbo (%6 eta %3hurrenez hurren). Gainerako udalerrietaraez da apenas bidaiarik egin.

Maiztasun gutxiagoko bidaien kasuan,Irunda txangozaleen bidaia gehien jasotzenduen udalerria %48, eta ondoren Donostia%41, Hondarribia %7 eta Bilbo %3. Gai-nerako udalerrietan ez da %0,5 gainditu.

Logikoa den bezala, errepidea erabilitatxangozale gehien hartzen dituztenudalerriak mugatik gertu daudenak dira(Donostia, Irun, Hondarribia, Oiartzun,eta abar.); lehen ere esan dugun bezala,bertara joateko arrazoi nagusiak dira lanaeta ikasketak, eta egunero edo ia eguneroegiten dira bidaiak.

Hiruhilean behin edo seihilean behinegiten diren bisiten artetik zenbait, osogutxi, Bilbora eta Gasteizera, gutxiago,iristen dira.

Irún es el municipio que concentra mayornúmero de viajes de excursionistas detodos los días (72%) seguido de Donostia,Oiartzun y Hondarribia (entre el 2,5% yel 10%). El resto de los municipios nosuperan el 1,5%.

También Irún es el que recibe mayornúmero de viajes de excursionistassemanales (79%) seguido de Donostia,Oiartzun y Hondarribia. El resto de losmunicipios apenas reciben excursionistassemanales.

El municipio que recoge el mayor númerode viajes de excursionistas con frecuenciauna vez al mes es por excelencia Irún conun 61%, seguido de Donostia con 22%.Elresto de los municipios no llegan al 7%de los viajes.

Con frecuencia una vez por trimestre seencuentra Irún con un 59% de los viajesde los excursionistas, seguido de Donostiacon 26% y Hondarribia con un 8%. Enmenor proporción se encuentran el restode los municipios.

Irún sigue siendo el municipio de losviajes de los excursionistas con frecuenciauna vez por semestre con un 62% de losviajes, seguido de Donostia (24%),Hondarribia (7%) y Bilbao (3%).El restode los municipios no superan el 1% delos viajes.

Con frecuencia una vez al año, Irún es elmunicipio que recibe mayor número deviajes de excursionistas (el 56%) seguidode Donostia con el 31%. En menor pro-porción se encuentran los municipios deHondarribia y Bilbao (el 6% y el 3% res-pectivamente). Los viajes al resto de losmunicipios son inapreciables.

Los viajes de los excursionistas con menorfrecuencia se realizan principalmente aIrún con un 48% seguido de Donostia(41%), Hondarribia (7%) y Bilbao (3%).El resto de los municipios no superan el0,5%.

Como es lógico, los municipios que recibenexcursionistas por carretera con mayorfrecuencia son los más próximos a lafrontera (Donostia, Irún, Hondarribia,Oiartzun, etc.), donde acuden en granparte, como se ha visto anteriormente,por motivos de trabajo y estudios, con fre-cuencia diaria o casi diaria.

Las visitas realizadas una vez al trimestreo al semestre, llegan hasta Bilbao y, en me-nor medida a Vitoria-Gasteiz.

Page 32: DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA, ETA TURISMO SAILA Euskal ...€¦ · Turismo Sailordetza 2003 Viceconsejería de Turismo INDUSTRIA, MERKATARITZA ETA TURISMO SAILA DEPARTAMENTO DE INDUSTRIA,

La WEB PROFESIONAL para el SECTORTURÍSTICO vasco

• Plan Interinstitucional de PromociónEconómica 2000-2003

• Información de interés• Euro-observatorio• Estadísticas del Turismo Vasco• Ayudas del departamento• E-Delfos. Buscador de ayudas del Gobierno

Vasco y Diputaciones• Cursos y Becas• Enlace con la WEB TURÍSTICA• Calidad en el Sector Turístico

Euskal TURISMOAREN SEKTORERAzuzendutako WEB PROFESIONALA

• Aldian Ekonomia Sustatzeko Erakunde Plana 2000-2003• Informazio interesgarria• Euro-behategia• Euskal Turismoari buruzko estatistikak• Sailak ematen dituen laguntzak• E-Delfos. Eusko Jaurlaritzaren eta Foru

Aldundien laguntza-bilatzailea• Hainbat ikastaro eta beka• TURISMOKO WEBarekin estekadura• Kalitatea Turismo-Sektorean

La WEB TURÍSTICA para NUESTROS VIAJEROS

• Alojamientos• Mapas• Transportes• Ocio• Gastronomía• Cultura• Rutas• Congresos y Ferias• Deportes y Naturaleza

GURE BIDAIARIENGANA zuzendutakoTURISMOKO WEB gunea

• Ostatuak• Mapak• Garraioa• Aisialdia• Gastronomia• Kultura• Bidezidorrak• Biltzarrak eta Azokak• Kirolak eta natura

!"#$%&'(!Ó")*+,)-.%!/&$)',',('"(+)*+).")(,!(0

0,!0)1'-)+2!")+-')-.%!/&$'%!1.%.30$)!"#$%&'3!$')+/0.%'

!3'"2$)*.3.

www.euskadi.net/turismo

www.euskaditurismoa.netwww.paisvascoturismo.net

Lanketa / Elaboración: ARALDIFotokonposaketa / Fotocomposición: mccgraphics (planta Elkar)Inprimaketa / Impresión: mccgraphics (planta Elkar)

Argibide gehiago behar izanez gero:

Harremanetarako telefonoa: 945 01 99 61 / Fax: 945 01 99 31

e-mail: [email protected]

Web: www.eustat.es

www.euskadi.net/turismo I Euskal turismoaren estatistika orokorrak

Para más información:

Teléfono de contacto: 945 01 99 61 / Fax: 945 01 99 31

e-mail: [email protected]

Web: www.eustat.es

www.euskadi.net/turismo I Euskal turismoaren estatistika orokorrak

Lege Gordailua / Depósito Legal: SS-1167/2000

Eusko Jaurlaritzaren Argitalpen Zerbitzu Nagusia

Servicio Central de Publicaciones del Gobierno VascoDEPARTAMENTO DE INDUSTRIA,COMERCIO Y TURISMO

INDUSTRIA, MERKATARITZAETA TURISMO SAILA

Donostia-San Sebastián, 1

01010 Vitoria-Gasteiz