9

3.- Visita de las estudiantes suecas al País Vasco. 3.1 PLAN DE ACTIVIDADES A REALIZAR DURANTE SU ESTANCIA. Astelehena

Lunes 17 Asteartea Martes 18

Asteazkena Miércoles 19

Osteguna Jueves 20

Ostirala Viernes 21

1.

8.15 Información en Aula de Audio- visuales (aula 016)

8.15 Tiempo libre: Email (aula 101) Informática

8.15 Tiempo libre: Email (aula 101) Informática

8.15 EUSKERA: Let’s learn some Basque with Julene (aula 123)

8.15 LENGUA

ESPAÑOLA 1º D Jesús Mari (aula 205 )

2.

9.10 LENGUA

ESPAÑOLA 1º E Jesús Mari (aula 206 )

9.10 LENGUA

ESPAÑOLA 1º B Sagrario (aula 203 )

9.10 Presenta- ción del País Vasco en Agencia de Viajes (aula 103)

9.10 Tiempo libre: Internet Email (aula 101) Informática

3.

10.05 Tiempo libre. 10.35 Bajada al Ayunta-miento

10.10 EUSKERA: Let’s learn some Basque

with Julene

(aula 123)

10.10 EUSKERA: Let’s learn some Basque

with Julene

(aula 123)

10.10 Evaluación del Intercambio Biblioteca (aula 213)

11.10 Recreo

11.10 Recreo

11.10 Recreo

4. 5.

11.00 Recepción en el Ayunta-miento de Leioa. Lunch 12.15 Regreso al Instituto 12.45 Tiempo libre:

11.40 VISITA AL MUSEO GUGGEN- HEIM BILBAO

11.40 Bajada al Conserva – torio de LEIOA. Actuación de los/las Estudiantes del bachiller musical

6.

13.25 INGLÉS 2ºA Ana (aula 106)

13.35 REGRESO al INSTITUTO (opcional)

13.35 REGRESO al INSTITUTO (opcional)

9.10 EXCUR - SIÓN por el norte del PAÍS VASCO: Baiona Sara St. Jean de Luz

11.40 EUSKAL JAIA: Música Deportes Vascos Concurso de Tortillas

7. 14.20 Free time 15.15

19.30 Fiesta bienve nida padres

14.30 21.00 Llegada a Leioa.

14.30

10

3.2 DESARROLLO DE LAS ACTIVIDADES. Lunes, 17 de marzo: La directora del centro, Isabel Vergniory, da la bienvenida a las alumnas suecas y sus dos profesoras dirigiéndoles unas palabras en las que entre otras cosas pone a Suecia como país modelo a seguir dentro de la construcción europea por su actitud ejemplar en los servicios sociales y acogida de refugiados, mencionando al primer ministro asesinado Olof Palme. A continuación se les explica el plan de actividades a seguir durante la semana y se hace un recorrido por el centro para que lo conozcan. Tras asistir a su primera clase de lengua española con Jesús Mari Enzunza, bajan al ayuntamiento de Leioa donde el Sr. Alcalde, Karmelo Saiz de la Maza, les da la bienvenida oficial en nombre del pueblo y les invitó a degustar un lunch con pinchos típicos del país.

El Sr. Alcalde obsequió a las suecas con un libro sobre la historia de Leioa.

El buen humor fue la nota predominante durante el encuentro.

11

Tras la vuelta al Instituto y un descanso aprovechado para conocer el entorno natural que le rodea asistieron a una clase de Inglés en la que nuestras alumnas tuvieron la ocasión de practicar esta lengua que las suecas dominan a la perfección:

La profesora Ana Gorostiza organizó el diálogo entre las estudiantes suecas y vascas. Luego las suecas esperaron a que sus parejas vascas con las que convivían acabasen las clases para volver juntas a sus casas. Durante la semana que estuvieron en nuestro Instituto las estudiantes vascas del Intercambio tuvieron sus clases de forma normal. Martes, 18 de marzo: Durante la 1ª hora las estudiantes suecas tuvieron a su disposición los ordenadores del aula de informática para comunicarse por email con sus familias y amistades, así como para consultar páginas web con contenidos del País Vasco. Pudimos observar que las suecas hicieron una utilización muy intensiva de la Internet, y que su uso está muy extendido en Suecia. A continuación tuvieron su segunda clase de Lengua española con Sagrario Rubio. Seguidamente asistieron a la primera clase de Euskera. A esta clase vino un equipo de Tele 7 para hacer unas tomas que luego incluirían en un informativo sobre el Intercambio. Esta noticia televisada puede verse en el video adjunto a esta memoria. Después de coger fuerzas con un hamaiketako traído de cada una de sus casas nos dirigimos a Bilbao para visitar el Guggenheim y los alrededores. Como los suecos son en general muy independientes decidieron prolongar su visita a Bilbao y encontrarse con los vascos a la tarde.

12

Julene Zenikazelaia habla a las suecas sobre los dialectos del Euskera Este mismo día por la noche, a las 8.00 horas, los padres de los alumnos del intercambio ofrecieron a las suecas una fiesta de bienvenida en el Instituto. Esta fiesta sirvió para que los padres conociesen al grupo completo de las suecas y a las profesoras Margot y Nina. Después de unas palabras de bienvenida, y el reparto de algunos regalos para ellas, todos degustamos un ágape preparado por los padres, y también bailaron tanto padres como estudiantes al son de la música en un ambiente festivo y alegre.

Las estudiantes suecas y profesoras se presentaron ante todos en la fiesta.

13

Las profesoras suecas Nina y Margot (micrófono en mano) agradecieron la calurosa acogida por parte de las familias.

Las suecas pudieron degustar algunos pinchos típicos del País Vasco.

14

Miércoles 19 de marzo: A pesar de ser una actividad voluntaria no falta ninguna sueca a su cita con Internet. Después de ésta las estudiantes suecas y sus profesoras tuvieron la oportunidad de asistir a una presentación del Pais Vasco realizada por las alumnas del ciclo formativo de Agencias de Viajes. Esta presentación se hizo usando el programa Power Point y en ella, al mismo tiempo que proyectaban las diapositivas, les hablaron de los siguientes temas:

1) EUSKADI: Mapa, Tradiciones, Música, Cultura y Fiestas. 2) GASTRONOMÍA. 3) DEPORTES 1ª parte. 4) DEPORTES 2ª parte. 5) BIZKAIA. 6) GIPUZKOA. 7) ARABA.

Las estudiantes de Agencias de Viajes pudieron, gracias al Intercambio, hacer un ejercicio práctico de preparación de unos materiales con los que presentaron una imagen muy positiva del País Vasco, y lo promocionaron como destino turístico entre las suecas, que normalmente sólo visitan la zona mediterránea. Pero no sólo esto, posteriormente acompañaron a las suecas durante el recorrido turístico de la excursión del jueves ( ver siguiente fotografía)

La profesora de Agencias de Viajes Cristina Arrien y sus alumnas, que hicieron de guías turísticas para las suecas. A continuación las suecas tuvieron clase de Euskera. A estas clases sólo asistían las suecas y estaban preparadas especialmente para ellas con el fin de darles una pequeña introducción al Euskera: sus peculiaridades como lengua, su historia, un vocabulario y unas frases muy

15

básicas. El programa de las mismas preparado por la profesora Julene Zenikazelaia fue el siguiente: 1. eguna: - Aurkezpenak egin: Good morning!, Bonjour!, Bon giorno!, ¡Buenos días!, Egunon! Zein da euskera ?. Zergaitik

- Zer dakite euskarari buruz - Zer interesatuko litzaieke jakitea - Zer da euskara . Euskalduna izatea - Gaur egungo egoera diglosikoa (Datuak eman eta dossierrak banatu) - HIZTEGIA: Ongi etorriak. Kaixo. Egunon. Arratsaldeon. Gabon. Eskerrik asko.

2. eguna: - Zenbakiak (1 – 10) - Kanta entzun dezaten (zenbakiak atzetik aurrera eta alderantziz) - Euskararen jatorriari buruzko teoriak azaldu. - Astegunak. - Materiala eraman eta erakutsi: Aldizkariak, egunkariak, ...... 3. eguna: - Oskorriren kanta baten bideoa jarri astegunak identifikatzeko. - Koloreak. - AHOZKO LITERATURA. - BERTSOLARITZA (Bideoa) - Gaur egungo idazleak. - Bernardo Atxaga (suedieraz ahal bada: ”Obabakoak”, ”Zeru horiek”. Ikus 17-18 orr.) - KORRIKA (Bideoa) - AGUR! (ikasiko duten azkenengo hitza) Tras el recreo, durante el cual las estudiantes suecas se encontraban con sus parejas de intercambio vascas para charlar y tomar el bocadillo, las suecas visitaron el Conservatorio de Leioa donde fueron recibidas por su director, Valentín Atxotegi y los alumnos del Bachillerato musical tocaron música vasca y clásica para dar a conocer la primera a las suecas y obsequiarlas con su actuación. El programa seguido fue el siguiente: 1.- AGUR JAUNAK (Interpretada por Raquel Marcos, Xabi Calzada, Iker Rey e Iker Elexpuru) 2.- NOCTURNO de KHACHATURIAN ( Irati Castro) 3.- EL DOBLE DE BACH, 2º MOV. (Raquel Marcos, Isabel Iglesias y Andrea Duca) 4.- JOTA Y “ARINARI” (Iker Elexpuru) 5.- DUO PARA FLAUTA Y OBOE DE TELEMANN (Xabier Calzada e Iker) 6.- EL DOBLE DE BACH, 1º MOV. (Isabel Iglesias y Andrea Duca) Después de esta actuación de la que se quedaron admiradas las suecas por el nivel musical tan alto de nuestros alumnos, ellas subieron al escenario del auditorio para cantarnos dos canciones suecas muy populares en su país, “Den Blomstertid nu kommer”que suelen cantar para celebrar la venida de la primavera, y “Uti vår hage”. Sus letras y partituras se

16

pueden ver en las páginas 19 y 20, así como oírlas en la versión digital de esta memoria (CD), aunque no sean la grabación de las voces reales.

Irati Castro y Rakel Marcos antes de su actuación

Iker Elexpuru interpretando una jota y el Arin-arin

En Suecia hay mucha afición por el canto en coro. En esto hay una gran coincidencia con el País Vasco. Se puede ver más sobre esto en el trabajo sobre las músicas sueca y vasca realizado por Irati y Rakel en la 2ª parte de la memoria.

17

ZERU HORIEK Bernardo Atxaga (1995) EREIN Argitaletxea. 29-32 orrialdeetatik hartuta: Bai familia, edota familia horren luzapen baizik ez zen gizartea – lagunartea, auzunea, herria- oso babes ona izaten zen pertsonarentzat haurtzaroan,..........baina gero, pertsona haziz eta helduz zihoan bezala,........... askatasuna kendu eta bizitzaren mugimendua eragozten zuena............. Aurrena etxetik atera eta mutil batekin bizitzen jarri zelako, gero mutil harekin ezkondu eta seme-alabarik eduki nahi izan ez zuelako, ondoren mutil harengandik banatu zuelako; hurrena, organizazioan1 sartu eta gartzelan bukatu zuelako, azkenean, organizazioak agindutakoaz bestera gartzela uztea erabaki zuelako: beti-beti era bateko eta besteko juezak gainean, beti-beti lagun hurkoaren sentimendu nobleek loditutako graka oinetan. .................................................................................................................. .................................................................................................................. Hemezortzi urteko neska bat naiz, irakurri zuen komunera sartu eta pixa egiten zuen bitartean. Nire adineko neska batekin kontaktatu nahi nuke. Nahi izanez gero, azaldu komun hauetatik larunbatero arratsaleko zazpietan. Ziurrago egotearren sonbreiluz jantzita etorri. Ez zen mezu bakarra. Komuneko ate hark hitzez hitzeko anuntzioen orrialde bat zirudien. Tarteka, baldarkeriaren bat ere ikusten zen, eta baita poema puxketaren bat ere:

1 ETA (*) Georges Brassens (**) Poesía de José de Espronceda

DESSA HIMLAR Bernardo Atxaga (översättning ULLA ROSEEN)2 ALBERT BONNIERS Förlag. (1998) Taget från sidorna: 24-26 Familjen, eller själva samhället som ju bara utgjorde en förlängning av familjen -vänkresten, orten, staden- fungerade bra som tillflyksort under barndomsåren,....... men sedan, allt eftersom människan växte och mognade,....var det den som förhindrade varje rörelse och tog bort friheten

Nej, människorna tycker inte om att var och en skaffar sig sin egen tro*

Ez, ez, ez, jendeak ez du nahi nork bere fedea eduki dezan.*

Först därför att hon hade flyttat ihop med en pojke, sedan därför att hon hade gift sig med honom och inte hade velat skaffa barn, senare därför att hon skilde sig från honom; ännu senare därför att hon hade engagerat sig i organisationen3 och hamnat i fängelse; och slutligen därför att hon hade beslutat sig för att lämna organisationen och ta sig ut från fängelset. Alltid, fanns det där olika slags domare, människor som alltid var mycket angelägna att visa henne den rätta vägen. .................................................................................................................... .................................................................................................................... Jag är en flicka på arton år, läste hon på toalettdörren medan hon kissade. Jag skulle vilja få kontakt med flickor i min ålder. Om du är intresserad så kom hit vilken lördag som helst klockan sju på kvällen. Ta på dig en hatt så det inte blir några missförstånd. Det var inte det enda budskapet. Den där toalettdörren liknade en sida med textannonser. Här och där fanns även oanständigheter, till och med någon del av dikter:

Jag älskar att se kvinnor utsträckta på sängen med brösten utan linne och gördeln utan spännen.**

Me gustan las mujeres tumbadas en sus lechos sin chales en sus pechos suelto el cinturón. **

2 anpassed av Mikel Vargas 3 ETA

18

Berriro autobusen zabaltokirantz, kolore berde argiko telefono aparailuen zerrenda batekin egokitu zen. Laugarrenaren parean, maleta lurrean utzi eta bere txaketaren poltsikoetan miatu zuen. Ehun pezetako bi txanpon zeuzkan. Bost dei jo zituen telefonoak norbait jarri arte.

- Zer moduz zaude aita? – esan zuen Hari telefonikoaren bestaldean isilune bat egin zen.

- Atera zara Urteek asko ahuldutako ahotsa zen

- Gaur gauen iritsiko naiz etxera. Zer moduz zaude, aita? - Ondo – esan zuen ahots ahulak. Negar zotin bat jarraitu zitzaion

erantzunari - . Nola etorri behar duzu? – galdetu zuen ondoren, bere onera etortzen ahaleginduz.

- Autobusez joango naiz, aita. Andreak beheko ezpainari heldu zion hortzekin. Gogoz bestera, negar egiteko gogoa zeukan berak ere.

- Oraintxe hotsegingo diet zure anaiei. Geltokira zure bila joateko esango diet.

- Ez esan, aita. Oinez joango naiz edo taxi bat hartuko dut. Benetan, aita, nahiago dut.

- Zer bada?. Beste jende hori4 joango al zaizu harrera egitera? – esan zuen ahots ahulak aprentsioz.

- Ez, ez da hori. - Ez zaitez jende horrekin nahastu, mesedez. Lehenago ere.......

- Aita, mesedez!- moztu zuen andreak tinko. Ez zuen bere aitarekin

haserretu nahi gartzelatik atera eta hain azkar. Telefonoaren zinta magnetikoan zenbakiak ñirñirka hasi ziren, dirua bukatzen ari zelako seinale. – Inor ez zait harrera egitera joango. Ez al dizute esan orain traidore bat naizela ?

- Zure anai-arrebak oso gutxitan azaltzen dira etxe honetatik. Eta azaltzen direnean ez didate ezer kontatzen. Horixe pasatzen da pertsona zahartzen denean. Inork ........

4 ETAko lagunak

På vägen ut till busshallen, råkade hon på en rad med ljusgröna telefonapparater. Hon stannade framför den fjärde, ställde ifrån sig väskan på golvet och letade i jackfickorna. Hon hade två hundrapesetas- mynt . Fem gånger gick signalerna fram innan någon svarade.

- Hur mår du far?- sa hon. Det blev tyst i andra änden av telefontråden.

- Så du är frisläppt Det var en röst som var svag av ålder.

- Jag kommer hem i kväll. Hur mår du, far? - Bra – sa den svaga rösten. Och sedan kom en snyfting - . Hur tar

du dig hit? – frågade han sedan och försökte sansa sig. - Jag kommer med buss, far.

Kvinnan blev tvungen att bita sig hårt i underläppen. Mot sin vilja greps också hon av lust att gråta.

- Nu ringer jag till dina bröder. Jag säger till dem att åka och hämta dig vid stationen.

- Säg ingenting till dem, far. Jag tar taxi eller går till fots. Det vill jag faktiskt hellre, far.

- Vad då?. Ska de där människorna5 möta dig? – sa den svaga rösten - Nej, nej, så är det inte alls. - Du borde inte ha nåt att göra med de där människorna. Inte förut

heller....... - Snälla far ! – avbröt kvinnan bestämt. Hon ville inte bli osams med

sin far just som hon hade lämnat fängelset. I den lilla rutan på telefonen började siffrorna blinka. Pengarna höll på att ta slut.

- Ingen kommer och möter mig. Har de inte berättat för dig att jag numera är en förrädare? - Dina bröder är nästan aldrig hemma. Och när de kommer berättar

de ingenting. Så är det när man blir gammal . Ingen .......

5 ETAs vänner

19

Listen to it: Youtube\ Den blomstertid nu kommer

20

Listen to it: Youtube - Uti vår hage

21

Jueves, 20 de marzo: Después de la clase de Euskera, estaba previsto hacer una excursión a Iparralde para que las suecas tuvieran una visión más completa del País Vasco .Debido a la huelga de autobuses que tuvo lugar durante esos días y en vista de que no se solucionó, la empresa con la que habíamos concertado el alquiler del autobus canceló el servicio justo el día anterior. Después de estudiar varias alternativas nos decantamos por hacer una excursión en Bizkaibus a Bermeo y Mundaka. En Bermeo visitamos el museo del pescador, donde un guia explicó a las suecas todo lo relativo a la pesca tanto en la actualidad como en el pasado.

Josu, el guia del museo, explica a un grupo de estudiantes el marisco que se puede capturar por aquí. Después de visitar el museo estuvimos viendo el puerto y a continuación dimos un paseo en barco por toda la costa desde Bermeo pasando por la isla de Izaro y hasta el cabo de Ogoño. Debido a la marea fue imposible atracar en Mundaka como estaba previsto con lo cual regresamos a Bermeo y fuimos a Mundaka en Bizkaibus. Desde el mirador de Mundaka vimos la desembocadura del Urdaibai, les explicamos la importancia del lugar para la práctica del surf y el valor ecológico del interior de la ría calificada de reserva de la biosfera. A continuación visitamos el pueblo,donde pudieron apreciar una de las características de nuestros pueblos como es tener el frontón adosado al muro de la iglesia, así comoel típico kiosko de la música en la plaza. Después de esto la opción más requerida fue la de tomar el sol en la playa. En las siguientes páginas pueden verse más fotos de dicha excursión.

22

El paseo en barco fue una buena ocasión para que las suecas tomaran el tan

deseado sol.

Llegando al cabo de Ogoño.

23

De vuelta al puerto de Bermeo.

En el mirador de Mundaka. Al fondo la playa de Laida en la ría del Urdaibai.

24

Viernes, 21 de marzo: Tras la última clase de Lengua Española con Jesus Mari Enzunza y la última sesión de Internet, se llevó a cabo la Evaluación del Intercambio en El País Vasco en la que las suecas tuvieron que contestar al cuestionario de la página 26. Junto con el mismo incluímos las respuestas dadas por las ellas. Durante toda la semana hemos considerado el recreo como un tiempo muy importante para que las estudiantes suecas se puedan relacionar con otros estudiantes del Instituto y viceversa.

Estudiantes suecas y vascas durante el recreo. Para finalizar el Intercambio hicímos coincidir el inicio de la Semana Cultural Vasca del centro con una Euskal Jaia con demostraciones de deporte rural (sokatira, txingas, artobatza, etc..), un partido de baloncesto entre suecas y vascas, degustación de talo con chorizo, concurso de tortillas de patata, musica vasca de ambientación y para acabar un pequeño concierto dado por los alumnos del Bachiller musical. Como una forma de integrar a las suecas en la fiesta, y para ser lo más neutral posible, el jurado que debía dar el premio a la mejor tortilla estuvo formado por un grupo de estudiantes suecas.

25

Suediarrak pozik zeuden txingak eramaten ikusten. Este día tuvimos un tiempo muy soleado, lo cual fué aprovechado por las suecas para tomar el sol, lo que hicieron siempre que pudieron durante toda la semana:

Suecas tomando el sol en la parte más soleada del Instituto.

26

3.3 EVALUACION DEL INTERCAMBIO EN EL PAIS VASCO. Students’ Exchange 2003 between Leioa-ko Barandiaran Institutua and Sollentuna-s Rudbecksskolan Evaluation test on Cultural and School differences. Human relationships: 1.- What differences have you noticed concerning the way the Basque students relate to you compared to the way a Swede (whom you don’t know very well) relates to you ? 2.- What can you say about your stay in the basque family? 3.- What differences have you noticed concerning the way the members of the family relate to each other in comparison with a Swedish family? 4.- What differences have you noticed in the family’s relationships to friends, neighbours and relatives? 5.- What differences have you noticed concerning the way the students and teachers relate to each other? Cultural aspects: 6.- What expressions of the Basque Culture have you found in the people and places you have seen? 7.- What differences have you noticed concerning the way free time is used by the Basque students: when, what, how, ……? 8.- What differences have you noticed in eating habits and kind of food? Environment : 9.- What differences have you seen among Basque and Swedish towns, suburbs, landscapes, nature, etc…..? 10.- What differences have you noticed concerning the use of private and public means of transport, comunication, television,… 11.- What can you say about public places like bars, pubs, discoteques, etc…. School and Education: 12.- What differences have you noticed concerning school: lessons, teaching, homework, discipline, etc… 13.- What experiences have been more interesting and more important to you among the activities offered?: 14.- What other lessons or activities would you have liked to have? 15.- What other differences have you found between Rudbecksskolan and the Barandiaran Institutua? Final remarks: 16.- Write any other comment or suggestion that occurs to you:

27

ANSWERS:

Human relationships: 1.- What differences have you noticed concerning the way the Basque students relate to you compared to the way a Swede (whom you don’t know very well) relates to you ? 1.- Dom är väldigt trevliga och snälla. Mer öppna än svenskar. Det var väldigt kul eftersom det har varit en riktig upplevelse. 2.- There is a difference, definitely. The Basque students are more open-minded. They talk to you, ask you questions and really make you feel like one of them in a way the Swedes don’t. 3.- De flesta är mer öppna. De tar lätt kontakt och är hur trevliga och omtänksamma som helst. 4.-De baskiska studenterna tar mer kontakt, de är trevligare. De intresserar sig mer, ställer frågor osv. De tar hand om varandra och vill att alla ska ha det bra. 5.- Dom är mer intresserade än svenska elever. Det är kanske för att vi är från ett annat land. 6.- Ganska likt tycker jag. De anstränger sig naturligtvis extra eftersom de har ”ansvar” att ta hand om oss. Meningen är att vi ska lära känna varandra och därför försöker alla lite extra.. 7.- Dom är mer intresserade av oss. Dom är öppna och lätta att ta kontakt med. Det tar inte långt tid innan man kan börja prata och (umgås). 8.- The students here are more open and dare to talk and ask about Sweden and about other things, but some of the students in Sweden are very back drawn. They don’t talk very much to people they don’t know. 9.- Alla baskier har varit väldigt snälla och otroligt öppna mot alla. I Sverige är inte alla lika öppna. Men känner sig inte illa till mods utan de bryr sig om än och skydar än mot allt. Älskar det baskiska folket. 10.- De baskiska studenterna är väldigt öppna och nyfikna, mer intresserade än svenskar. Man introduceras for varandra och känner sig som en av deras kompisar på direkten. Svenskar är ofta mer avvaktande i början. 11.-They are open and nice. They want to lära känna (oss) but swedes don’t care. 12.- De är mycket öppna och intresserade av oss. Svenskar vågar inte ta kontakt på samma sätt. 2.- What can you say about your stay in the Basque family? 1.- Wow!!. They are very funny. I loved my family and I don’t want to go home. And I think they have a lot of fun with me. And because of that I have a lot of fun with them. My family have been very generous and I hope my Basque partner will be as comfortable with me as I have been in her house. 2.- I really liked it. The parents were very nice and gentle and they really made me feel welcome. Even though the language was sometimes hard to understand I felt comfortable. They cared for me and were helpful etc.. I liked to get to see what it really is like living in Spain instead of staying at a hotel. 3.- Familjen är mycket snäll och gästvänlig. Jag trivs väldigt bra i familjen jag bor hos. Familjemedlemarna ser till att jag trivs och de pratar mycket.

28

4.- Det var jätte roligt!. Familjen var jätte trevlig. De tog hand om mig jätte bra. Jag är verkligen nöjd. 5.- Jag tycker mycket om min familj. Pappan, förstod jag inte men mamman förstod jag. Det ska bli jättekul att min baskiska väninna kommer till mej. 6.- Mycket trevligt. Min familj är mycket snäll, men ibland nästan lite påfrestande i sin snällhet. Jag kan faktiskt lägga upp mat åt mig själv och bädda sängen. De är väldigt måna om att jag ska trivas. 7.- Min baskiska familj är jätte snäll. Dom tar jätte väl hand om en. Man känner sig som hemma på en gång. Föräldrarna var lätta att förstå, det var inga problem. Jag trivs jätte bra. 8.- The stay in the Basque family has been very well. They welcomed me with open arms and they were all very open. They cared about me in a genuine way. I don’t want to go home to Sweden but I have to, but my “family” said that I can return whenever I want. Anyway, the stay has been an once in a lifetime experience and I’m glad I came. 9.- Familjen tog emot än med öppen famn. De var jätte snälla och gjorde allt för att man skulle förstå dem. De kunde inte engelska och det var bra i längden för man lärde sig mer. 10.- Familjen har varit underbar på alla sätt. De vill verklingen att man ska trivas och att man ska känna sig välkommen.. Jag tycker att det är ett väldigt bra sätt att lära sig spanska på och ta del av deras kultur (att bo i en familj) 11.- Los padres son muy cariñosos y simpáticos y ¡me lo pasé súper bien!. También conocí a amama y aitite que son hermosos... 12.- Jag tyckte mycket bra om min familj även fast bara systern förstår engelska. De var väldigt snälla och söta 3.- What differences have you noticed concerning the way the members of the family relate to each other in comparison with a Swedish family? 1.- Well,…. That depends on. In my family we are only three persons. No brothers. But in this family you can notice that they are four because they have very much talk about. They have a fine relationship to each other. 2.- I did not notice very big differences between this family and my own, but I guess that is very individual. Könsrollerna är tydligare här. The mother always does the cooking, washes the clothes, etc...... 3.- Det är annorlunda för att de pratar mycket fortare. De har lite annorlunda mat tider men det skiljer inte så mycket mellan tiderna här och tiderna i min familj hemma. Här verkar inte lika många föräldrar jobba, det är många som jobbar hemma. Maten är annorlunda, jag tycker om maten jättemycket. Det är kallare inomhus ibland. 4.- De baskiska familjerna visar mer kärlek, kramar varandra, pussar varandra, osv. De har mer när kontakt och jag tycker att det är jätte fint. 5.- Det är ganska likt tycker jag, min spanska familj är lik min svenska, vi är öppna mot varandra. 6.- De jag främst lägger märke till är kvinnorollen. Mammman är hemma hela dagarna, lagar all mat o.s.v. När pappan kommer hem från jobbet sätter han sig vid bordet och äter maten som hon lägger upp, sedan, tittar han på sporten på TV medan hon diskar. Annars är ju kärlek lika i alla länder. Däremot såg jag inte ofta föräldrar och barn sitta och mysa, men det kanske inte är så vanligt i Sverige heller (vi myser mycket i min familj). 7.- Det är ungefär samma. Dom är öppna och så mot varandra.

29

8.- I haven’t noticed any different way of concern. Both in Sweden and El País Vasco the parents are very concerned about their children. 9.- Jag tycker att det är som en svensk familj. They are very sociable to each other but in Sweden it’s the same. 10.- Föräldrarna verkar alltid vara på bra humor och klagar aldrig. De är alltid glada och skämtar mycket. Kanske är arbetet i hemmet lite mer ojämt fördelat, mamman lagar till example alltid mat. På det stora hela märkte jag ingen större skillnad mellan min familj i Sverige och den baskiska. 11.- De umgås mer inom familjen. Men annars, ingen större skillnad. 12.- Det är samma ungefär. Jag tror att jag och min mamma är närmare varandra än min baskiska partner och hennes mamma. De är ganska roliga och kan skämta och skoja mycket. 4.- What differences have you noticed in the family’s relationships to friends, neighbours and relatives? 1.- They have a lot of friends. They are very sociable. 2.- Not many. I think it is pretty much the same, but as I said the Basques are very open-minded. 3.- Deras släkt är utspridd över Spanien, så jag har inte träffat dem. De pratar mycket och diskuterar mer med tex. sina kompisars föräldrar här. 4.- Alla är mer ”öppna”. Alla grannar och vänner är som en stor familj. 5.- Jag har inte märkt något, dom har inte träffat några. Men föräldrarna på fiestan verkade trivas tillsammans. 6.- Jag har märkt att baskerna inte är rädda för att visa konflikter utåt. Svenska familjer försöker uppehålla uppehålla ett enat ansikte och om de bråkar så gör de det hemma. Baskerna däremot är inte rädda för att någon utomstående ska se eller höra dem bråka. 7.- Alla är öppna och trevliga motvarandra. Om man möter en granne så är dom alltid trevliga motvarandra. 8.- The phone rings all the time in Sweden but not here. Not the phone at home. They use their mobile phones instead. But family relations are good as well as the relationship toward friends, neighbours and relatives. 9.- The family here have good relationships with neighbours. More than in Sweden. And here you almost say ¡hola! to everyone. 10.- Ingen större skillnad. En vecka är kanske för lite för att få grepp om det. 11.- They have good relationships to their friends and neighbours and I think they have better relationships than we because in Sweden “nos da igual”. We only work. 12.- I haven’t met any of the friends, neighbours and relatives to the family. But I know that the mother likes to party with her friends. 5.- What differences have you noticed concerning the way the students and teachers relate to each other? 1.- It seems that they have known each other a while because they are not speciellt child. Alla verkar här kul ihop. 2.- Since the school here is not as big as our, the teachers seem to know all the students, which is nice. But the way they relate to each other, … quite the same. 3.- Det är en mindre skola och kontakten mellan lärare och elever verkar mer nära. 4.- Det är som i Sverige fast de visar mer respekt för sina lärare.

30

5.- Lärarna och eleverna står närmare i Spanien. Det beror nog på att skolan är mindre, färre elever. 6.- De står varandra lite närmare. 7.- Jag tycker att det är samma mellan lärare och elever. Fast lärarna kanske har mer kontakt med eleverna. Det är en liten skola. Lärarna är mer som ”kompisar” med eleverna. 8.-I haven’t noticed any differences. 9.- Everyone knows each other, it’s hard to compare with Swedish schools because our school in Sweden is much bigger. 10.- De verkar stå väldigt nära varandra, men det är ju också en liten skola. Jag tycker att de är en väldigt avslappnad atmosfär i klassrummet. 11.- Hay más respeto entre los dos aquí. Me parece que sería mejor si los jóvenes en Suecia tuvieran más respeto a los profesores. 12.- De verkar vara mycket närmare varandra här än i Sverige. Cultural aspects: 6.- What expressions of the Basque Culture have you found in the people and places you have seen? 1.- The country is very independent. Men annars har jag inte märkt så mycket skillnad. Alla är ju trevliga; om det är typiskt baskiskt vet jag inte. 2.- Det är svårt att peka på något konkret. 3.- De röker mycket mer i Baskien än i Sverige inomhus och överallt. Folk kan ställa sig upp och börja sjunga all sång hur som helst. Människor i Baskien är mer öppna. 4.- Guggenheim var väldigt fint utanför och hunden utanför. 5.- Dom är stolta över sin kultur och lär sig mycket om den. Mer om Baskien än om Spanien. 6.- Svenskarna sitter i solen i en slags desperation medan baskerna inte har något emot skuggan. Baskerna sitter mycket mer på trottoaren, trottoarkanter och så, då svenskarna väljer att stå. Man ser många baskiska flaggor. Det är tydligt att detta är Baskien och inte Spanien. 7.- Dom berättar gärna om sin kultur och är stolt över sin baskiska kultur. 8.- They eat a lot of fish and drink a lot of wine. The young people drink coke with red wine (kalimotxo). The places are very beautiful, the Nature and buildings and everything. 9.- The country is so beautiful!. I love the country so much!. And all the people are so nice. 10.- Kan inte komma på något nu. 11.- Comen pescado y beben vino y los jóvenes están fuera más que nosotros y pueden salir y entrar a los bares sin tener 18 años. 12.- ………………………………………………………………………………….. 7.- What differences have you noticed concerning the way free time is used by the Basque students: when, what, how, ……? 1.- Vet inte. Min partner gör inte så mycket. Men i Sverige äter vi fel mat, så vi måste röra oss mer. Det behöver i Baskierna.

31

2.- Since the weather here is different than in Sweden, the students stay outside. But I think they do almost the same things as the Swedes. They stay with their friends, talk, have fun, do sports, watch TV,…. 3.- Den här veckan har de inte pluggat så mycket. De har bla. tagit extra extra lektioner i engelska på eftermiddagen. 4.- Ingen skillnad. Det är likadant i Sverige. 5.- I Baskien sitter man hela tiden på ”la plaza” eller så går man runt. I Sverige är man hemma hos kompisar och tittar på TV efter middagen, hela kvällen. Eller nåt liknande... 6.- Eftersom vi var här har de följt med oss på shoppingturer, fast de själva inte ville köpa något och inte hade någon glädje av det. Alla sin fritid har de ägnat åt att behaga oss, eftersom vi är gäster. De har längre eftermiddagar, eftersom skolan slutar tidigare. 7.- Att dom träffas alltid i grupper, går ut på cafér, eller är ute och hänger och pratar. 8.- My friend hangs in a local where everybody smokes but we also went to shop and drink coffee and we went to see different monuments and so on. 9.- It seems like they don’t have so much homework. But on schooldays they are out till ten and it’s the same in Sweden. But the biggest difference is that so many Basque students meet together in the weekend. In Sweden you meet just one or two persons. 10.- De baskiska studenterna verkar ha en mindre organiserad fritid. Ofta hänger de bara runt på olika sätt som ”la plaza” och tar varje dag som den kommer. De verkar mycket mindre stressade och jag märkte aldrig att min partner, som jag bodde hos, pluggade infor något prov eller så. 11.- De samlas ”alla” på vissa platser. Vi är nog mer uppdelade i små gäng. 12.- Vi går inte på café och sånt lika ofta som de gör här i Baskien på vardagar. Sedan är ungdomarna ute längre på helgerna eftersom de kan gå på barer och diskotek mm (med mera). De röker mer här. 8.- What differences have you noticed in eating habits and kind of food? 1.- Everything is fish, almost. But I like it a lot. It’s very good for your health. They like meat like pig. And I like it too. 2.- I really love the food from here, the food from the sea. But the habits are different. For example, they eat different (strange) things for breakfast and then wait until three o’clock until they eat again, and then they have dinner around ten in the evening, which is to me very different. 3.- Jag har nog fått smaka allt som är speciellt för Baskien.De har väldigt god mat. De äter inte riktigt lika mycket grönsaker och frukt som vi gör hemma i Sverige. 4.- Här äter de jätte sent !!!!. De äter middag vid ungefär 23.00 – 24.00. I Sverige äter vi middag vid 18.00. Det finns jätte god mat här in the Basque Country. 5.- Andra tider och mycket fisk. Inget kött förutom korv. Jag äter mycket kött. Till frukost äter jag gröt (papilla) och här äter man kakor och socker bröd (pan con azúcar). 6.- De äter mer fisk än i Sverige. Använder mer olja. De äter inte ris eller potatis eller pasta till maten utan bröd. Mattiderna är helt annorlunda. Lunchen är mycket större och viktigare än i Sverige, och kvällsmaten kan vara extremt liten (i jämfört med den svenska, alltså). Till frukost äter de, rent ut sagt, mysk? saker. Det goda brödet finns inte på morgonen, däremot kakor m.m. De vuxna dricker vin ( ibland utspätt med vatten) till nästan varje mål. 7.- Det är mycket fisk och deras mat tider är något senare än våra i Sverige. Men dom bjuda(r)? bara på god mat. 8.- As I said before they eat a lot of fish and drink a lot of wine.

32

9.- They eat a lot of “pollos”, not meat. And here they eat very much “a las tres” and in Sweden we eat a lot “a las seis”, si it’s a big difference. 10.- De äter mycket mer!. Baskierna har också andra tider då de äter. Frukosten: inga större killnad fas svenskar kanske äter mer ”stadiga” frukostar. Sedan äter de lunch två gånger, och en stor middag sent på kvällen. Maten dryper ofta av olja, och de äter mycket bröd och skaldjur, personligen hade jag lite svårt för deras typ av mat eftersom jag inte är så förjust i musslor etc.. 11.- They eat at another times and more fish. 12.- De äter inte mycket kött här, som vi gör I Sverige. Men de äter mycket !!.Vi äter ungefär kl. 7.00, 12.00 och 18.00-19.00 . Här äter de ungefär 7.00, 11.30 och 21.00 Environment : 9.- What differences have you seen among Basque and Swedish towns, suburbs, landscapes, nature, etc…..? 1.- Det är varmare här än i Sverige. Men naturen är nästan densamma. Dom har vackra bergoch fin utsikt. Städerna är renare än i Stockholm. 2.- Compared to Spain ((the parts I’ve seen before) the Basque Country is more like Sweden. I really like the sea and I think the landscape with its mountains is beautiful. 3.-Landskapet här varierar mycket mellan lågt och högt. Det finns många backar. Det finns större trottoarer. Det finns inga riktiga, sandiga och stora stränder i Sverige. De allra flesta kastar skräp på gatorna. Naturen är väldigt vacker. 4.- Baskien är mycket vackrare än Sverige. Det är grönare, mer natur och mera grönt. Väldigt vackra byar. Sånt finns inte i Sverige. 5.- Sverige : ------------------ (= llano) Baskien: (= montañoso) Lite mer trasigt i Spanien. 6.- Mycket mer skräp på gatorna. Folk slänger saker på marken utan att tänka på saken. Våren har hunnit längre med gräs, blommor, osv. Det är mer tillåtet att röka inomhus. Folk står och röker överallt. Städerna har mer parker och träd och torg och sådant än de svenska. 7.- Det är mycket grönt, skog (det trodde jag inte att det skulle vara), även mycket berg och dal. I Sverige är det lika mycket upp och ner (berg och dal). 8.- Not much to say except cleaning ness. The streets are very clean!. 9.- The landscapes and nature is so “bonita aquí “. “Y las casas” are built in a different way, with stones. It makes them so “bonitas”. 10.-Landskapet här är väldigt vackert och omväxlande, och jag uppskattade verkligen att besöka små fiskebyar m.m. , eftersom vi inte direkt har det i Sverige. Däremot är det mycket smutsigare här, mycket skräp på gatorna. 11.- La naturaleza aquí es increíble, tan bonita!. Las montañas altas y los lagos, la mar y todo es tan bonito. Hay un casco viejo en los dos países que son parecidos. Es más barato viajar aquí. 12.- Det är mer berg här. I Sverige är det ganska platt landskap. I Stockholm är det smutsigare på gatorna än i Bilbo.

33

10.- What differences have you noticed concerning the use of private and public means of transport, comunication, television,…. 1.- Jag kollade inte på TV här. 2.- The use of means of transport is quite the same. You use the car, go by bus or train or metro (subway) just as in Sweden. One big difference is that here all the programs in television are translated into Spanish which has led to lack of English knowledge among the people. 3.- Engelska filmer och programs är ”dubbade” till spanska. I Sverige har vi en textrad på svenska. Så det mesta är på spanska. Någon kanal är på baskiska. På tågstationen i Sverige finns det en gång i mitten och tågen åker på båda sidor. Här åker tågen i mitten. Busstiderna är mer exakta i Sverige tror jag. Det är billigare att åka tåg och buss här. De använder för det mesta inget säkerhetsbälte i bilen här. 4.- I Sverige tittar vi mer på TV och använder oss mer av internet. Här i huset i Baskien har jag aldrig tittat på TV eller använt internet. Transporten funkar jätte bra både bus och metro (tåg). 5.- Ingen skillnad. Jag tycker att man inte ska dubba filmer till spanska. Man lär sig mer engelska genom att lyssna. 6.- Bussen är mycket billigare. Betalningen på buss och tåg fungerar annorlunda. Det verkar som om man får många TV-kanaler utan parabol eller liknande. Baskerna kör mycket snabbare än svenskarna, både busschaufförer och vanliga bilister. Den svenska regeln att bilar skall släppa fram gångarna vid obevakade övergångsställen lyser med sin frånvaro. 7.- Jag har inte tittat mycket på TV. Det som är annorlunda här med transporter är tex. Metro , och att man måste dra igenom busskortet. Annars är det ganska så likt Sverige. 8.- I haven’t watched TV that much but everything is translated to Spanish. 9.- They don’t watch television or use to commute as much as in Sweden. But I think they use transports more here than in Sweden. 10.- Ingen större skillnad. De är lätt att ta sig till olika ställen med tåg och buss precis som i Sverige. Kommunaltrafiken här är billigare. 11.- Good communication, good tele. They translate into Spanish. Good music. 12.- Här verkar det som att de sitter mer vid datorn och I Sverige sitter vi mer vid TVn. Vi ringer kompisar mer, fast i onödan i Sverige. 11.- What can you say about public places like bars, pubs, discotheques, etc…. 1.- Det är väldigt olik. Ungdommarna här går på diskotek. Vi i Sverige går på houseparty. Barerna vet jag inte så mycket om. 2.- Nothing, actually. I haven’t been to any. But I know the bars are more available to young people here than in Sweden, since they don’t care so much of your age. 3.- Det är 18 årsgräns som i Sverige (på många ställen) men de flesta bryr sig inte om det här. Så det är mycket yngre människor som går på pubar, barer, diskotek. Här står många utanför barerna och tex. pratar med folk 4.- Det finns väldigt många småbarn som dricker här. I Sverige måste man ju bara 18 år för att gå ut. Det finns många barer och discoteques här i Baskien. 5.-I barerna träffas alla gubbar på dagarna och alla festar på gatorna på helg-kvällarna. (Jag) har hittils inte varit på något disco. 6.- Inte mycket, eftersom jag liksom inte varit på någon. 7.- Att här kan alla som vill gå in på en bar eller ett café och ta en öl; det finns ingen åldersgräns. Men jag tycker att det är bättre här.

34

8.- It’s very easy to come into bars, pubs and discothèques. 9.- (Here) they don’t care so much about how old are you. And it’s much cheaper than in Sweden . 10.- I Sverige är det vanligare med stora pubar/klubbar med mindre folk. Här är det fullt med folk både inuti pubarna och också utanför på gatorna. Det finns fler små pubar här där man kan köpa öl och en smorgås plus det är billigare (inget inträde, billigare alkohol, m.m.) 11.- I don’t know, have not been out. Las cafeterías bien. Pero yo se que aquí no hay tantas normas. 12.- Alla som vill kan gå ut och ta en öl här. I Sverige måste man vara 18 år !!. School and education: 12.- What differences have you noticed concerning school: lessons, teaching, homework, discipline, etc… 1.- Det är nästan densamma. Fast, vi har fler val möjligheter. 2.- To me it seems that the lessons are very messy. The discipline is not very high and it doesn’t matter if the students come late or talk a lot, but I don’t know.. 3.- De har inga speciella tider, bara ungefär. När lektionerna slutar låter ett ljud son är ganska högt och man reagerar verkligen. Det finns inte på Rudbecksskolan och det är inte vanligt med sådana signaler i Sverige. De pratar mycket mer på lektionerna. 4.- Jag har inte märkt nån större skillnad. Fast lärarna i Baskien har bättre kontakt med eleverna än vad de har i Sverige. 5.- Ingen skillnad, lärarna pratar mycket med eleverna. Och lärarna verkar helt OK. Ingen speciell discipline och inte mycket läxor. 6.- Tiderna är inte alls lika viktigt. På Rudbeck stängs dörrarna senast en minut efter att lektionen börjat, här kan man droppa in lite när som helst. På Rudbeck beslutar dock läraren mer om när lektionen slutar, här springer folk ut utan att låta läraren tala till punkt när sirenen ljuder. Lektionerna är stökigare här. På Rudbeck får eleverna göra mer själva på lektionerna. Här är det mest läraren som pratar och eleverna lyssnar. 7.- Discipline har dom, don gör alla sina läxor innam dom går ut och så . Det verkar som dom får ganska mycket läxor. Att dom gör som Läraren säger till dom att göra. 8.- They don’t do much homework (At least my friend hasn’t done any homework). But it’s important for most of the pupils to be on time for school. 9.- They have less homework, but the teaching and discipline is the same I both countries. 10.- Lektionerna är mindre seriosa här, fast det är svårt att säga det alltid är så, eftersom de var anpassade efter oss. Men tex. på engelska lektionen satt vi bara och pratade om TV-såpor och fritidsintressen, och läraren verkade ta det väldigt spontant, överhuvudtaget mer oordning, folk satt på bankarna och läraren tog inte närvaron. Sen amkomst verkar mer OK här än i Sverige. 11.- Más disciplina aquí. 12.- I think that we have more homework in Sweden. I haven’t seen my girl do any homework during this week

35

13.- What experiences have been more interesting and more important to you among the activities offered?: 1.- Språket. Det är väldigt vackert och jag skulle vilja kunna prata med min familj. Men jaf förstår mycket bättre nu. 2.- Jag tycker att det är mest intressant att se på vardagen. Hur baskierna lever och bor, deras vanor. Turistmål och sevärdheter är inte det bästa jag vet.. Also I enjoyed getting to see Bilbao and to go shopping. 3.- Härligast var den långa utflykten med båt. Men roligast har varit de ”egna” utflykterna där baskierna har visat oss runt i Leioa och i Bilbao. Guggenheim var intressant en liten stund. Det är kul att ha sett det eftersom det är känt. 4.- Jag tyckte att det var kul när vi var i Mundaka. Det var kul att åka båt och det var så vackert landskap. 5.- Det var roligare att göra saker, tex åka båt än att gå i skolan. Man lär sej mer spanska när man hittar på saker. 6.- Utflykten var mycket trevligt, fast det gav inte så mycket kommunikation. Lektionerna i Euskera uppskattade jag mycket, de var intressanta. Guggenheim var trevligt, men där var baskerna ju inte ens med, så ur den aspekten gav det inget. 7.- Att bara vara med dom och sitta och prata har varit jätte kul, då lär man sig språket ute. Vi har alltid haft något att göra, aldrig suttit och haft tråkigt. 8.- Shopping !!!!. 9.- Shopping, Guggenheim and when my baskiska was training ritmical gymnastic. I can’t understand how she did it, it looked so hard to do… . 10.- Jag tycker bara att det har varit intressant at ta del att deras vardagsliv, och uppleva hur en vecka här kan de ut. Bilbao var kul att gå runt i och jag tycker om att bara sitta på ett café och titta på alla människor. 11.- Shopping and see when my baskiska was training ritmical gymnastic. 12.- I think that it is very good that we get to have free time so that we don’t get so tired. I liked the excursion very much. It was beautiful landscape. 14.- What other lessons or activities would you have liked to have? 1.- Maybe music, om ni hade det ämnet. 2.- I liked it like this. Nothing to add… 3.- Några mer sportaktiviteter, men det ska vi ha i eftermiddag. Annars har allt varit hur bra som helst. 4.- Ingenting, jag tycker att allt har varit jätte roligt, och det finns inget som jag saknar. 5.- Resa mer och titta på naturen och landskapet. 6.- Sådant där man mer hade tvingats att kommunicera med baskerna. I de som vi hade delade man ofta automatiskt upp sig i grupper, baskerna för sig och svenskarna för sig. 7.- .................................................................................................................................... 8.- Art and more English lessons. 9.- Swedish (would) had been fun, so you could see what they were learning and how good the teacher is on Swedish. 10.- Det räckte med det vi hade. 11.- More Spanish and more spare time. And a longer exchange. 12.- Jag hade velat åka längs kusten och titta på landskapet också.

36

15.- What other differences have you found between Rudbecksskolan and the Barandiaran Institutua? 1.- Rudbeck är mycket större och har mer folk. Alla har inte så bra kontakt i Rudbeck. 2.- Well, Rudbecksskolan is a lot bigger. And it is also very important to be there on time, not to come late to the lessons. And, of course, there is a difference since we have a place to eat where the food is served while the Basques bring food from home. 3.- Rudbeck är mycket större. Man äter i matsalen och här har man mackor(smörgåsar) med sig som man äter på förmiddagen. Dagarna på Rudbeck är längre. Det beror nog på den långa lunch rasten. De har sina egna bänkar här. 4.- Rudbeck skolan är större. Det finns fler invandrare i Rudbeck än i Barandiaran.Vi äter mat i skolan på Rudbeck inte i Baskien. 5.- Rudbeck mycket större och opersonligare. 6.- Rudbeck är bra mycket större för den första. För det andra har Rudbeck toapapper på toaletterna. Rudbeck är hemtrevligare på så sätt at man inte har tegelväggar i klassrummet och att det finns mer soffor och sådant. 7.- Att alla här känner varandra och dom verkar ha en bra sammanhållning. Det kan bli svårt i Rudbeck eftersom den skolan är så stor. Våra raster är längre och vi har en cafeteria. 8.-In Rudbeck the pupils don’t know each other but in Barandiaran Institutoa everybody knows each other. 9.-For example, I like the staircase here, it’s beautiful, the whole school is beautiful. 10.- Det här är en mer personlig skola. Alla verkar känna alla. 11.- Rudbeck es más grande y hay más gente, pero hay más pijas y variedad entre los jóvenes. Aquí todos se conocen el uno al otro más o menos. 12.- Vi har längre raster i Rudbeck och skolkar mer!. Final remarks: 16.- Write any other comment or suggestion that occurs to you: 1.- Jag tycker att det var bra att föräldrarna dansade på festen för det var lite stel i början. Och jag tycker att organiseringen också har varit väldigt bra. 2.- ............................................................................................................................ 3.- Hela utbytet har varit väldigt spännande. Speciellt att få se hur det är i verkligheten. Det är stor skillnad mot tex. Åka på semester till Kanarieöarna. De pratar både spanska och baskiska och lär sig engelska. I Sverige pratar vi bara svenska och vi har både fått träna på att prata engelska och spanska. 4.- Jag tycker att det har varit jätte kul att komma hit och bo i en famillj. Då får man leva det riktiga baskiska livet. Folk är väldigt trevliga här!. Jag vill tacka för allt, det har varit en underbar resa. 5.- Jag tycker att ”intercambiot” är en mycket bra idé och jag har iallafall lärt mej jättemycket. Familierna verkar vara generösa allihopa och det ska bli kul att min baskiska partner kommer till mej. Det är intressant at se hur en spansk familj lever, man kommer in på riktiga livet. 6.- Jag tycker inte att veckan borde ha börjat med en helg. Den borde ha börjat på måndag med lektioner eller med gemensamma aktiviteter på helgen, så att man fått lära känna folk i ett lite lugnare tempo och inte blivit inkastad i allt.

37

7.- Jag tycker att allt har varit jätte bra under den här resan. Jag har lärt mig en massa nytt för hela livet. 8.- I liked my family very much. Me and my Basque partner are very similar to each other and her father is very funny and her mother very nice. They were all very nice!. I will miss them a lot when I return to Sweden and I hope my Basque partner will have a nice time while she stays at my home. 9.- I really liked the party with the parents. Everyone came closer to each other. And it was fun to dance with TODOS !!. 10.-……………………………………………………………………………………… 11.- In the fiesta el martes los padres bailaban. Eso es una cosa que me gusta. Folket bjuder på sig själva !. El tiempo aquí me lo pasé súper bien y no quiero volver a Suecia !!!!. NO QUIERO de verdad. Quiero quedarme aquí toda la vida con la familia de mi pareja vasca y la gente tan simpática y agradable. 12.- Jag tycker att det har varit roligt att vara här. Jag känner att jag har lärt mig mycket och våger mer !

THE END - SLUT – FIN . TEST DATE: On Friday, the 21st of March, 2003. NOTICE: Some of the Swedish students could not do the test due to justified reasons.