malmo.se · web viewstrategicno buchiako plano pe buchi karing diskriminacia ando malmö anglunipe...

21
Strategicno buchiako plano pe buchi karing diskriminacia ando Malmö Anglunipe Savori si sa kade vazne si e demokratciako alosaripe. Malmö stad si te avel jekh puterdo thaj jekh inkludovano foro khaj chachimata thaj shajimata si te avel o normo sa e manushenge. Malmö stad inkrel jekh responsebiliteta sa e citizentonge ando Malmö thaj kodo si te aven sa e manushen sa kodol chachimata thaj shajimata te lel pe kotor khatar o servico thaj zhutipe so o foro del. Responsebilita pe grundoski infrastruktura ande forma ande servico thaj zhutimata sar edukatcia, zhutipe thaj kodo so lel sama thaj sar bari firma so del but buchia, lel vazne decizi thaj vazdel opre opinji inkrel Malmö stad jekh bari rolla ande buchi te avel jekh than khaj naj chi soski diskriminatcia. Malmö stad kamel pa Strategicno buchiako plano karing diskriminatcia te sikavel thaj te malavel tele kodi diskriminatcia so si thaj te kerel buchi te avel jekh than so si phuterdo thaj jekh than so akarel andre manushen khaj jekh inkludatcia khaj si e manushen sa kodol chachimata thaj shajimata. Ande sa o kontakto so si e manushen kusa Malmö stad si o individo te lel paciv thaj respekto thaj te na acharel ke si chores diklo thaj nasules thaj konik naj te nakhel choripe doshasa ke si anda jekh specialno grupa. Kodo si skirisardo ande 2 kap 17§ diskrimineringslagen (2008:567) thaj sikavel e grundosko nivelo pe komunako musajipe (skyldigheter). Malmö stads Strategicno buchiako plano karing diskriminatcia dikhel perdal e responsebilita so Malmö stads sar jekh firma so del buchia thaj te na avel diskriminatcia ande buchiake thana thaj te dikhel te na avel diskriminatcia karing citizentura ando Malmö Stad. Pasha kado inkrel Malmö stad jekh responsebiliteta te malavel tele diskriminatcia thaj te zhutij e citizenton te shion pe maj but andre (delaktighet) thaj vast (inflytande) ande demokraticno processo. Strategicno buchiako plano karing diskriminatcia si shutino te lel e komuna responsebilita te lashiarel te manushikane chachimata thaj te del e manushen so trajin ando Malmö sa kasavo chachipe thaj shajipe. Plano si te avel jekh zhutipe te malavel tele diskriminatcia ande komunake sa buchiake thana. Si vi te avel jekh zhutipe te inkrel e komuna sa peske musajimata thaj

Upload: duongtram

Post on 29-May-2018

215 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

Page 1: malmo.se · Web viewStrategicno buchiako plano pe buchi karing diskriminacia ando Malmö Anglunipe Savori si sa kade vazne si e demokratciako alosaripe. Malmö stad si te avel jekh

Strategicno buchiako plano pe buchi karing diskriminacia ando Malmö

Anglunipe

Savori si sa kade vazne si e demokratciako alosaripe. Malmö stad si te avel jekh puterdo thaj jekh inkludovano foro khaj chachimata thaj shajimata si te avel o normo sa e manushenge.

Malmö stad inkrel jekh responsebiliteta sa e citizentonge ando Malmö thaj kodo si te aven sa e manushen sa kodol chachimata thaj shajimata te lel pe kotor khatar o servico thaj zhutipe so o foro del. Responsebilita pe grundoski infrastruktura ande forma ande servico thaj zhutimata sar edukatcia, zhutipe thaj kodo so lel sama thaj sar bari firma so del but buchia, lel vazne decizi thaj vazdel opre opinji inkrel Malmö stad jekh bari rolla ande buchi te avel jekh than khaj naj chi soski diskriminatcia.

Malmö stad kamel pa Strategicno buchiako plano karing diskriminatcia te sikavel thaj te malavel tele kodi diskriminatcia so si thaj te kerel buchi te avel jekh than so si phuterdo thaj jekh than so akarel andre manushen khaj jekh inkludatcia khaj si e manushen sa kodol chachimata thaj shajimata. Ande sa o kontakto so si e manushen kusa Malmö stad si o individo te lel paciv thaj respekto thaj te na acharel ke si chores diklo thaj nasules thaj konik naj te nakhel choripe doshasa ke si anda jekh specialno grupa. Kodo si skirisardo ande 2 kap 17§ diskrimineringslagen (2008:567) thaj sikavel e grundosko nivelo pe komunako musajipe (skyldigheter).

Malmö stads Strategicno buchiako plano karing diskriminatcia dikhel perdal e responsebilita so Malmö stads sar jekh firma so del buchia thaj te na avel diskriminatcia ande buchiake thana thaj te dikhel te na avel diskriminatcia karing citizentura ando Malmö Stad. Pasha kado inkrel Malmö stad jekh responsebiliteta te malavel tele diskriminatcia thaj te zhutij e citizenton te shion pe maj but andre (delaktighet) thaj vast (inflytande) ande demokraticno processo.

Strategicno buchiako plano karing diskriminatcia si shutino te lel e komuna responsebilita te lashiarel te manushikane chachimata thaj te del e manushen so trajin ando Malmö sa kasavo chachipe thaj shajipe. Plano si te avel jekh zhutipe te malavel tele diskriminatcia ande komunake sa buchiake thana. Si vi te avel jekh zhutipe te inkrel e komuna sa peske musajimata thaj responsebilita ande kadal pushimata. Kado si pe sa ande komuna thaj si tela sa grundura so si tela o zakono pa diskriminatcia pala shvedicko zakono:

Manushipe (Kön) Bersh Funktciako teljaripe (funktionsnedsättning) Etniciteta Religia vaj kaver pachape Sexualno identiteto Manushikano identiteto si nakhel pe kaver righ vaj kaver sikajipe (Könsöverskridande

identitet eller uttryck)

Page 2: malmo.se · Web viewStrategicno buchiako plano pe buchi karing diskriminacia ando Malmö Anglunipe Savori si sa kade vazne si e demokratciako alosaripe. Malmö stad si te avel jekh

Pala e cellura ande kommunfullmäktiges budzeto po bersh 2014 si Malmö stad te avel maj angle ande buchi so djal maj andle ande buchia pa antidiskriminatcia.

Kodo znacil ke Malmö stad:

Si jekh komuna khaj e buchi karing diskriminatcia si kerdi ande bulhi dialoga thaj ande koperatcia e organizatciensa (föreningslivet) ando Malmö

Inkrel jekh bostadsförmedling khaj si sikavne thaj transparentne reguli sar del pe khera manushenge.

Del chachipe kodolenge so mangen asylo thaj kodol so si bi lilenge thaj lenge ternimatonge te djan ande skola thaj te len zhutipe sar barnomsorg thaj skolbarnomsorg

Inkrel jekh aktivno buchi kusa Buchiako plano te avel jekhutni integratcia (Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering)

Si jekh komuna khaj si e idelane organizatcien birin te roden ekonomiako zhutioe te birij pe te kerel pe thana manushenge anda grupi so rizikulin diskriminatcia khaj von te birin te acharen jekh socialno khetanipe thaj te len partia ando them (samhället)

Del dumo organizatcien so keren buchi prociv diskriminatcia sar manushipe, bersh, funktciako teljaripe, etniciteta, religia vaj kaver pachape, sexualno identieto vaj manushikano identiteto so nakhel pe kaver righ vaj kaver sikajipe thaj ande peske buchiake thana inkren edukatci so bolden pe khaj skoli thaj manushenge so keren buchi ande offetnliga sektoro (offentliganställda)

Lel partia vaj kerel buchi khetanes kavere networkonca so keren buchi prociv konfliktura thaj interkulturalno dialogo ande civilno samhälle.

Del zhutope thaj kerel koperatciaki buchi kaver organizatciensa so representulin grupi so specialno nakhen rasismot haj nasulimaske buchia (hatbrott)

Inkrel chachimasa ke si jekh ucho kompetenso ande organizatcia te avel maj dur edukatci sa e lideronge thaj sherutnenge ande peski organizatcia ande antidiskriminatcia thaj sar inkrel pe jekh buchiako than savorenge.

Page 3: malmo.se · Web viewStrategicno buchiako plano pe buchi karing diskriminacia ando Malmö Anglunipe Savori si sa kade vazne si e demokratciako alosaripe. Malmö stad si te avel jekh

Vizi

Perspektiva pala them (Samhällsperspektivet) - Malmö si te avel jekh foro khaj sa e manush anda Malmö si te birin te len sa kodi chansa thaj te len partia ande o trajo sajek pala manushipe, bersh, funktciako teljaripe, etniciteta, religia vaj kaver pachape, sexualno identieto vaj manushikano identiteto so nakhel pe kaver righ vaj kaver sikajipe.

Buchiaki perspektiva (Verksamhetsperspektivet) – Malmö si te avel jekh phuterdo thaj inkludovano foro savorenge. Jekh foro khaj savoren si te avel sa kodol shajimata thaj chachimata thaj vi zhutipe thaj serviso sajek manushipe, bersh, funktciako teljaripe, etniciteta, religia vaj kaver pachape, sexualno identieto vaj manushikano identiteto so nakhel pe kaver righ vaj kaver sikajipe.

Perspektiva pa sherutnipe pe buchi (Arbetsgivarperspektivet) – Malmö stad si te avel jekh buchiako than khaj naj diskriminaciake strukturi.

Boldimaske celura (Inriktningsmål):

Malmö si jekh phuterdo thaj inkludovano foro khaj savoren si sa kodol chachimata thaj shajimata sa e manushenge si kodo normo so si te inkerdjiol. O phuterdio (offentliga) vobripe si te avel kerdo phuterimasa thaj te birij pe te lel pe partia ande kodo.

Ando Malmö stad si te del pe sa kasavo buchiako than, servico thaj dikhipe, sar sa kasavo zhutipe khatar e raj (myndighetsutövning) te avel garantovanos avorenge. Kodo znacil pe ke foroske resursura inkren kodo te aven sa kodolen chachimata thaj shajimata savorenge.

Malmö stad si jekh aktivnot han khaj chi kerel diskriminatcia. Chi kerel pe diskriminatcia pasha rekrytatcia (del pe buchia) thaj chi kerel pe kodo pe buchiake thana.

Effektoske celura – Themeski perspektiva (Samhällsperspektivet)

Malmö stads buchiake than si te inkren maj palunes ando bersh 2016: Jekh aktivno khetanipe ande civilnosamhälle, organizatci , föreningura thaj vi

individonca ande foroski buchi maj angle ande e buchi kusa manushikane chachimata thaj antidiskriminatcia.

IndikatoruraSode buchiake thana (förvaltningar) so:

Kerel jekh avri kerdi (utåtriktat) opiniaki buchi pe savorenge chachimata Kerdas jekh etablovano koperatcia kusa e civilsamhället Buchiazij te avel jekh maj bulho dialogo e citizentonca pa pushimata so si pa rasismo thaj

xenophobia Ande peski buchi dialogosa e manushenca so trajin ando Malmö pa kodo so specialno

lel pe sama te shunel pe lendar anda grupi so normalno chi shundjion

Page 4: malmo.se · Web viewStrategicno buchiako plano pe buchi karing diskriminacia ando Malmö Anglunipe Savori si sa kade vazne si e demokratciako alosaripe. Malmö stad si te avel jekh

Te aresel pe khaj kadal celura si te buchiake thana (förvaltningarna) te dikhen pe kado:

Te inkren pe pala chavorengi konventcia te dikhel pe pala e ternenge buchia te aresen pe garantcia ke si planura ke sa kade dikhel pe lende kana aven neve planura (likabehandlingsplaner)

Te kerel pe buchi ke manush khas naj juridikake dokumentura del len chachipe te ashion ando Shvedo si te len zhutipe khatar themesko servico (samhällsservice)

Etablin jekhutni buchi organizatcienca so representulin grupi so specialne nakhen rasismo thaj hatbrott

Etablin jekhutni buchi kodole ranca (myndigheter) thaj organizatcienca so malavel tele diskriminatcia, rasismo thaj hatbrott

Te len partia ande network kusa privatne firmi thaj kaver organizatci te malavel pe tele diskriminatcia ande buchia

Te anavel pe opinji khatar e pensionerengi konclilja (pensionärsrådet) thaj koncilja kodole manushenge khaj si funktciako teljaripeande pushimata so si pa diskriminatcia pa phure thaj/vaj manushen khas si funktciako teljaripe

Te djanel pe sekurno ke e buchiara shaj te den e manushes so nakhlas diskriminacia po chacho drom khaj jekh manush thaj/vaj organizatcia khaj si dialogo thaj zhutipe

Te na avel chi soski diskriminatcia pe kherengo marketi

Efektosko cello – Buchiako perspektiva (Verksamhetsperspektivet)

Malmö stads buchiake than si te inkren maj palunes ando bersh 2016: Jekh celloski buchi te avel jekh jekhutno dinipe pe zor thaj te lel pe partia sa e

manushenge bi ghindosko khatar aven vaj anda savi grupa si Te dikhel pe so sas kerdo ande palune rodimata ande e buchiako than pe cellura thaj

buchia so las pe karing diskrimniatcia (so si te avel andre ande buchiake thanenge planura thaj budzeto)

Ande khetanimaski buchi, thaj ande inkeripe khatar stadskontoret, te vazdel pe jekh jekhutno modeli pe e norm kriticne rodimata pe peske buchiake thana

IndikatoruraSode buchiake thana (förvaltningar) so:

Sikavel rodimata anda pesko normalno buchi ghindosa te sikavel pe ecentualno diskriminatcia

Buchiazij sa e cellonca ande Buchiako palno te kerdjiol pe buchi maj angle pe jekhutnimaski integratcia

Intrego vrama dikhel po murshipe thaj djuvlikanipe ande indivualno basovano statestika Inkrel buchiake specificne celura so birij pe te mirij pe pe buchiake thana thana

pe kodo so phendas pe thaj so inkerdjil pe ande buchiako plano thaj budzeto Dikhel pe pala e cellura thaj kodo so las pe ando vast pe thana karing

antidiskriminatcia kana kerel pe bershesko sikajipe (årsredovisning) Lel partia ande buchi te arakhel pe jekh metoda pe normkriticno analyza Sikavel o opruno dikhipe pe buchiake thana thaj lokalura pala tillgänglighetssynpunkt thaj

te kerel pe buchia karing buchia so si po drom pala 8 kap PBL, plan- och bygglagen (2010:900)

Page 5: malmo.se · Web viewStrategicno buchiako plano pe buchi karing diskriminacia ando Malmö Anglunipe Savori si sa kade vazne si e demokratciako alosaripe. Malmö stad si te avel jekh

Dikhel te avel kade ke e informatcia so si kerdi khatar Malmö stad khaj boldel pe khaj e manush ando foro so len komunako servico si phuterdo thaj achardo savorenge

Sikavel e manushenge rodimata vaj aketoske rodimata e narosoa so sikavel ke deiskiniatcia cinjiol

Te aresel pe khaj kadal celura si te buchiake thana (förvaltningarna) te dikhen pe kado:

Te kerel pe rodimata mashkar e manush vaj kaver rodimata pa anketi so dikhel sar e manush dikhen pe diskriminatcia

Te kerel pe buchi relevantne metodonca ande buchi te vazdel pe opre ke si diskriminatcia, sar exeplo praktikaki testa, kontroli pe uni thana kana chi djanel pe, rodimata pa anketi, rodimaske cirklar, intervju manushenca vaj jekh kombinatcia uni metodonca

Te dikhel pe perdal e informatciake materialura thaj lila anda jekh antidiskriminaciaki perspektiva. Materialo si te avel uzho khatar sa rasisticne buchia thaj/vaj patretura so sikaven jekh stereotipicne manushen

Te kerel pe buchi vi pe kaver familjake edukatci sar kodol so si traditcionalne Te zhutij pe buchiaren thaj studenton ande skol thaj cini skola ande lengi buchi krujal e

manushikane chachimata thaj antirasismo Te dikhel pe ke e pedagogicno buchi djal kade ke lashiarel o drom pe inkludatcia

savorenge thaj inkrel edukatciako materialo khaj chaljion savoren Te kerel pe buchi pe kodo ke e edukatciako materialo si aba si aba te avel

uzho khatar dile ghindura thaj diskrimaciake ghindura pe uni manush vaj grupi

Te kerel pe buchi te avel e skola bi rasismosko Te dikhel pe ke e skolen si vast khaj edukatciako materialo thaj kaver chokaja te

buchazij pe karing diskriminatcia thaj kaver nasulimata thaj te dikhel pe pala savorengi pacha

Te dikhel pe je si informatciasa pa sicharimaske planura (läroplaner), skolaki buchi thaj studentongo anglunipe ande jekh chib so von acharen vaj/thaj dat/dej/kaver so lel sama pala chavoro

Ke Malmö stad khinel buchia thaj kaver bajura khatar firmi so buchazin karing diskriminatcia thaj pe inkludatcia pala kodol planura sar kado te aven socialne klausulura ande kontraktura so djan ande buchi

Efektosko celo – Sherutnipe pe buchi (arbetsgivarperspektivet)

Malmö stads buchiake than si te inkren maj palunes ando bersh 2016: Jekh aktivno buchi te avel jekh maj lasho djanglipe ande kompetenso e komunake

buchiarenge krujal diskriminatcia Te implemirinel pe o Plano pe jekhutni personalno politika ando Malmö stad Jekh bucho pala kommunfullmäktiges cello te aven vi kaver buchiara anda kaver

thema so si te sikavel sar mezij o them phuterdes totalne

Page 6: malmo.se · Web viewStrategicno buchiako plano pe buchi karing diskriminacia ando Malmö Anglunipe Savori si sa kade vazne si e demokratciako alosaripe. Malmö stad si te avel jekh

IndikatoruraSode buchiake thana (förvaltningar) so:

Sikavel kompetenso so djal maj angle ande buchia krujal antidiskriminatcia pe sa buchiake thana

Shutas avri jekhe kontaktoske manushes pe antidiskriminatcia khaj si jekh centralno pozitcia

Buchazij pa Plano pe jekhutno personalno politika Khaj sikavel sode buchara si khaj si len imigranticko rat pe sa levelura thaj so pashiol o

cello te sikavel sar o foro mezij totalno

Te aresel pe khaj kadal celura si te buchiake thana (förvaltningarna) te dikhen pe kado:

Te den shajipe manushenge khas si funktciako teljaripe pe buchiako treningo thaj buchi vramasa

Te phutrel pe jekh phuterdo inkludovano klimato pe komunake buchiake thana Te dikhel pe thaj te djal pe maj dur buchiasa thaj te sikavel pe komunaki buchiaki

politika ande komunako budzeto pala mrushipe/djuvlipe, bersh thaj khatar aven e manush (utländsk bakgrund)

Te inkren jekh rekryteringssystemo (systemo pe sar del pe buchia) te avel sekurno ke khonik so rodel buchi te nakhel diskriminatcia pala kodolesko manushipe

Vazno te inkrel e borda angazhemango te inkrel pe jekh aktivno kompetenso te inkrel pe antidiskriminatcia maj angle

Responsebilita thaj organizatcia pe buchi karing e buchi prochiv diskriminatcia ande Malmö stad

KommunfullmäktigeKommunfullmäktige inkrel e sherutni responsebilita te lel pe decizi pa Strategicno buchiako plano karing diskriminatcia thaj e sherutne cellura ande bershesko budzeto Strategicno buchiako plano karing diskriminatcia ando Malmö si te avel dikhlo jekh data pe mandatasko perioda. Bare parujimata si te aven perdal pa fullmäktige. Te na aven chi soske revidatci vazne si o strategicno buchiako plano avel aktualizovano khatar kommunfullmäktige.

KommunstyrelsenKommunstyrelsen inkrel responsebilita te djal e buchi khaj e nämnder pala e buchi pe Strategicno buchiako plano karing diskriminatcia. Ande responsebilita si te del pe dumo, te lel pe e buchi ando vast ande nämnder thaj bordonge cellura pala buchiako plano.Kommunstyrelsen sikavel sako bersh ande jekh specialno antidiskrimiaciako raporto jekh sikajipe khatar komunaki buchi prochiv diskriminatcia.

Nämnd thaj bordi (Nämnder och styrelser)Sa e nämnder thaj bordi inkren responsebilita pe buchi karing diskriminatcia ande peske buchiake thana. Nämnder thaj bordi inkren responsebilita ke rodimata kerdjion intrego vrama thaj ke buchiako plano sikadjiol pe buchiake thana. Maj dur inkren e nämnder thaj bordi responsebilita te kerel pe diferentne formulatci pe specificne buchiake thana te dikhel pe cellura thaj te aresel pe kodol te avel savoren sa kodol chachimata thaj shajimata. Kadal cellura si te aven andre ande buchiake thanenge planura thaj budzet thaj si te avel diklo ande bershesko sikajipe (årsredovisningen).

Page 7: malmo.se · Web viewStrategicno buchiako plano pe buchi karing diskriminacia ando Malmö Anglunipe Savori si sa kade vazne si e demokratciako alosaripe. Malmö stad si te avel jekh

Buchiake thana ande komuna (Förvaltningar)Sa e buchiake thana inkren responsebilita te avel maj cera jekh kontakt manush buchiasa kon lel sama e buchiasa karing diskriminatcia ande förvaltningen. Rekomendatcia si ke kado kontaktovo manush inkrel jekh centralnot haj sherutno funktcia ande peski normalno buchi thaj si mishto inkerdo buchiasa so si ando nämnden.

Stadskontoret inkrel responsebilita so si sherutni pe buchi maj angle thaj sar kerel pe buchi prociv diskriminatcia (utvecklings-, uppföljnings- och samordningsinsatser) ande buchiake thana. Stadskontoret inkrel responsebilita te del dumo khaj e buchiake thana ande lengi buchi pala o plano.

Sa buchiaraLiderura pe sa levelura inkren jekh operativno responsebilita te malavel pe tele diskriminatcia. Liderongi responsebilita si vi sikavo ando zakono karing diskriminatcia (diskrimineringslagstiftningen).

Sako jekh buchiari inkrel peski respnsebilita te na avel diskrimiatcia thaj te del pe sa kodol chachimata thaj shajimata vi te si manushipe, bersh, funktciako teljaripe, etniciteta, religia vaj kaver pachape, sexualno identieto vaj manushikano identiteto so nakhel pe kaver righ vaj kaver sikajipe.

Buchiake punktura te na avel diskriminatcia ando them

Savorengo chachipe si domkratciako alosaripe. Vi kade nakhen manush diferentno nasulipe thaj diskriminatcia. Diskriminatcia si ke variso direktno vaj indirektno si nasul, chores vaj dukhavel e individosko mishkipe thaj alosarimaske optci ande diferentne kotora ando trajo ando them, thaj so dukhavel e idividoski personalno integriteto. Diskriminatcia si jekh socialno keripe (handling) so inkrel maj dur jekh zoraki struktura thaj malavel tele uni grupen thaj individon.Jekh dosh khaj diskriminatcia si e normi so si ando them. Te avel andre ande jekh normo, te na aves avri pushlo, znacij ke uni len hasna kotar thaj kodo chi diciol zhi pun o manush malavel tele e norma. Ande so maj cera normi jekh manush aresel andre sikadjiol pe so maj but diskriminatcia nakhel kodo.

Diskriminatcia malavel tele e grudura ande jekh demokraticno them. Kodo malavel tele manushen khatar kaver manushenge dile ghindura (fördomar) pa individura thaj grupi tha jlengo trajo. Na feri korkori manush keren diskriminatci feri vi e themeske institutci thaj organizatci sar exemplo zakonura, themeske organizatci thaj edukatciake systemura shaj te funktciulin kade ke systematicno malavel tele uni individon thaj grupi. Diskriminatcia naj mindik kerdi ghindosa thaj shaj anda kodo te avel phari te arakhel pe, phenel pe sar si thaj te arakhel pe evidencia pe kodo.

Te ana avel diskriminatcia (Ickediskriminering) si kerdi pe uni thana ande amaro shvedicko zakono. Anglunes inkrel o zakono pe diskriminatcia (diskrimineringslagen) situatci pa diskriminatcia, numa vi inkrel kaver reguli so si ande ande kaver zakonura. Mashkarl si vi ande regeriungoski forma (regeringsformen) (1974:152) so si ande grundosko zakono (grundlag), ando zakono (2009:724), pa nationalne minoritetura thaj minoritetne chiba (om nationella minoriteter och minoritetsspråk), ando zakono (1915:218) pa kontraktura thaj kaver juridikake buchia ande barvalimaske righa ande komunako zakono (om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område och i komunallagen) (1991:900). Vi ande kaver buchiake

Page 8: malmo.se · Web viewStrategicno buchiako plano pe buchi karing diskriminacia ando Malmö Anglunipe Savori si sa kade vazne si e demokratciako alosaripe. Malmö stad si te avel jekh

chachimaske zakonura inkrel pe vi kana o dat/dej si te avel khere penge chavorenca (föräldraledighetslagen) (1995:584) thaj arbetsmiljölagen (1977:1160). Uni relevantne reguli si vi ande brottsbalken (1962:700) si ilegalno diskriminatcia ande 16 kap 9 §, hets mot folkgrupp ande 16 kap. 8 § och straffskärpningsreglerna ande 29 kapitlo so sikavel referenso khaj si referenso khaj hatbrottsregeln.

Pa zokonura thaj kaver inkerimaske dokumentura del pe vi exemplura tela kado kotor

E internationalne konventci pa manushikane chachimata inkrel sa kodol reguli pe stato thaj komuni inkerimasa khaj

Citizentonge thaj politicne chachimata Socialne, ekonomicne thaj kulturalne chachimata

Exemplura pe internationalne inkerimaske dokumentura ande buchi karing diskrimnatcia si FN:osko deklaratcia pa e manushikane chachimata, konventcia pa e citizentonge thaj politicne chachimata, konventcia pe cocialne, ekonomicne thaj kulturalne chachimata , konventcia e manushenge khas si funktciako teljaripe, konventcia pa buchia so lel tele diskriminatcia pe djuvlia, konventcia pe chavorenge chachimata, konventcia te lel pe tele diskriminatcia pe rasdiskriminatcia, Europaki konsiljaki konventcia pe inkerie pe manushikane chachimata thaj e grundoske chachimata, Europaki konsiljaki ramkonventcia pe protektcia pe nationalne minoritetura thaj vi kaver.

Pasha kado del EU:osko kontrakto (fördrag) tha jEU:osko stadga pa e grundoske chachimaski protektcia karing diskriminatcia. EU las vi perdal direktivi ande kadal buchia. Exemplo pe kasave si konsiljake direktci te nakhel perdal principo te aven savoren sa kasavo inkeripe (likabehandling) manushenca sajek savi rasa vaj etniciteta avel (2000/43/EG), konsiljaki direktcia pa principa te aven sa djuvlia sa kade dikle thaj mursh kana si te avel jekh hasna pe buchia thaj kaver zhutimaske buchia (2004/113/EG), konsiljaki direktcia te avel jekh phuterdo regulo savori te aven sa kade dikle (2000/78/EG) thaj Europako parlamentosko thaj konsiljaki direktiva pe nakhipe tela principa so del savoren sa kodol shajimata thaj dikhipe sar djuvlia thaj mursh ande buchi (2006/54/EG).

Chachimpe te na nakhel pe diskriminatcia si jekh grundoo ande sa kadal konventci thaj direktivi te nakhen principialne chachimata. Ande konventci si definatcia diskriminatciakoske grundi pala phuterde list isar khaj si ando shvedo shvedosko zakono khaj diskriminatcia si ilegalne pala e grundi so si skirisarde ande zakono pa diskriminatcia (diskrimineringslagen).

O them thaj e komuni musaj te inkren pe pala e zakonura so si pe manushikane chachimata thaj te

Repektulin e chachimata – te na len pe pala buchi, decizi thaj reguli so malavel vaj si prociv kodol chachimata

Protektulin manushen karing kaver aktorura sar o them thaj komuni malavel tele thaj si nasil karing e chachimata

Te dikhen thaj te inkren e chachimata – te dikhen ke si systemo so inkrel perdal e chachimata

Malmö stad kerdas uni internationalne kontraktura pe peski inisiativa thaj inkrel jekh maj ucho levelo pe ambitcia sar o zakono mangel. Kodo si sar exemplo te kerel pe buchi pala ECCAR:oske deshe punktongo programo karing rasismo thaj diskriminatcia (dikh lil). Khatar o bersh 2007 si Malmö membro ande Europaki koalizia khatar forura karing rasismo (ECCAR). Koalitcia kerdjilas ando bersh 2004 inisiativa avilas khatar Unesco thaj si adjes jekh khetanipe khaj si

Page 9: malmo.se · Web viewStrategicno buchiako plano pe buchi karing diskriminacia ando Malmö Anglunipe Savori si sa kade vazne si e demokratciako alosaripe. Malmö stad si te avel jekh

opral 100 forura so skirisarde telal jekh jekhutno khetanipe te kerel pe buchi prociv rasismo thaj diskriminatcia ande buchi pe forura responsebilita. Strategicno buchiako plano karing diskriminatcia si jekh kotor anda kadi buchi. Malmö stad kerel jekh aktivno buchi ande koalizatcia thaj si jekh anda e 16 forura ande ECCAR:osko inkerimasko komiteto.

Malmö stad skirisardas vi tela ”Europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå” (CEMR), jekh deklaratcia so phenel thaj mangel Europake komunon te kerel buchi peske resursonca thaj parteroske buchian te aresel pe jekh jekhutnipemashkar sa peske citizenton. Kodol so skrin telal shion pe tela jekh buchi ke musaj te keren jekh buchiako plano karing jekhutnipe (jämställdhet), Malmöske si Buchiako plano pe jekhutni integratcia (Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering).

Vi Malmö stads Personalno policy thaj Plano pe jekhutni personalno politika si vazne dokumentura pe buchi karing diskriminatcia.

E nationalne minoritetonge specialne chachimata si pe chib thaj kultura. Kodo si skirisardi ende chibako zakono - språklagen (2009:600) thaj ando zakono (2009:724) pa nationalne minoritetura thaj minoritetne chiba. Ando Shvedo si pansh nationalne minoritetura : samer, tornedalingar, sverigefinnar, zidevura thaj rom.

Diskriminatcia pala zakono

Direktno diskriminatcia si pala zakono pe diskriminatcia kodo ke varikhon sas chores diklo vaj nakhlas variso varisar so chi trobusardov sar varikhon kaver, nakhlas varisar sar chi trobusardov pala varisavo punkto anda e efta diskriminatciake grundura. Indirektno diskriminatcia si kana varikhon nakhel variso chores pala jekh decizia, jekh kriteriumo vaj pe jekh doshako drom so mezij neutralno numa shaj te sikavel ke shaj te malavel tele manushen so representulij varikhas anda e diskriminatciake grundura. Nasulipe - trakasserier si kana varikhon inkrel pe jekh droms so malavel tele varikhaski paciv thaj inkrel variso anda e grundura.Sexualne trakasserier si kana kerel pe variso sexualno thaj malavel pe tele varikhaski mentalno paciv.Vi instruktci te kerel pe diskriminatcia ande jekh buchi khaj o manush musaj te pacal o muj vaj te avel kade ke o manush chi birij te kerel kanchi bi kaverengo (beroendeförhållande) si ilegalno te kerel pe.

Intersektcionaliteto (Intersektionalitet)

Ande Strategicno buchiako plano karing diskriminatcia si vi komunaki buchi andre skirisardi pe sako diskriminatciako grundo pala shvedicko zakono. Diskriminatcia chi kerdjiol butivar pala jekh diskriminatciako grundo feri si kerdo butivar paka komplexne buchia pa normi thaj dle ghindura (fördomar). Normalno si kodo ke manush so den opre diskriminatcia phenen ke e diskriminatci si kerdi pala uni grundi so si ando zakono.

Te malavel pe tele diskriminatcia trobuj te avel jekh normkriticno thaj intersercionalno perspektiva so pushel pushimata thaj kerel jekh posibilno analysa sar e diferentne diskriminatciake zorake strukturi keren buchi.Te keerl pe definatcia thaj te shiol pe ande kategorij trobuj oe te kerel pe te birij pe te dikhel pe sar o chachipe si thaj kado si vi jekh drom te inkrel pe zor. Kon kerel e definatcia? Thaj sostar kerel pe kodo? Thaj save konsekvensura kerdjion? Maj but zorake buchia, sar exemplo murshipe/djuvlipe, etniciteto, sexualno identiteto, bersh, socioekonomicno trajo, thaj funktciako teljaripe kerel rola ande decizia pa jekh individako identieto thaj konditci. Kadal

Page 10: malmo.se · Web viewStrategicno buchiako plano pe buchi karing diskriminacia ando Malmö Anglunipe Savori si sa kade vazne si e demokratciako alosaripe. Malmö stad si te avel jekh

zorake buchis si depende jekh kaverestar ande buchi prociv diskriminatcia trobuj djanglipe thaj phuteripe sar diferentne zorake buchia si khetane thaj keren buchi.

Diskriminatciako grundo po murshipe/djuvlipe (kön)

Diskriminatcia so dikhel pala murshipe/djuvlipe si ilegalnot haj naslobodo pala zakono pe diskriminatcia. Nashtik chi te kerel pe diskriminatcia pe manush so parude pengo murshipe/djuvlipe pe kaver trajo sar mursh/djuvli.

Pasha kodo ke nashtik te kerel pe diskriminatcia musaj e komuna te kerel aktivno buchi te malavel tele thaj te na kerdjiol diskriminatcia maj angle. Sar buchiako than si komuna sako trito bersh te kerel jekh dikhipe thaj te kerel analyza te na aven bare diferenci ande pochin (lön) mashkar mursh thaj djuvlia thaj te keren jekh strategiape jekhutni personalno politika. Komuna inkrel responsebilita sar buchiarengo shefo te inkrel jekh plano pe jekhutni buchi jekhe oprune dikhimasa pe e buchia so si te kerdjion ande organizatcia e maj pashe bersh.

Murshipe/djuvlipe si o jekh diskriminatciako grundo so mukhel jekh positivno diskriminatcia. Kana del pe buchia si te avel sa kasavo kompetenso thaj kodol so si maj cera si te lel prioritatcia te aven sa kade but mursh vaj djuvlia pe buchiako than.

Kommunfullmäktige las decizia ando bersh 2007 ke Malmö stad sas te skrij telal o kontrakto pe deklaratcia ”Europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå” (CEMR). 2011 las kommunfullmäktige Buchiako plano pe jekhutni integratcia. Pala kodol decizi si sa buchiake thana buchazij aktivno na feri te malavel tele diskriminatcia pa murshipe/djuvlipe feri vi te kerel integratcia jekhutnimaski perspektiva (jämställdhetsperspektivet) ande sa penge buchiake thana.

Diskriminatciako grundo bersh

Pala zakono pe diskriminatcia naj slobodo te kerel pe diskriminatcia pe manush anda lenge bersh ande buchiako thaj edukatciako marketi. Exeptcia del pe pe positivno diskriminatcia te si jekh dosh ande bersh. Khatar januari 2013 naj slobodo te kerel pe diskriminatcia pe bersh vi ande themeske buchia (samhällsområdena): bajura thaj zhutimata, khera puterdo khedipe, ofentlig khedipe, sastimasko thaj zhutimaske thana, socialo, socialno insuranso, bibuchiarimasko insuranso, themesko studiako zhutipe thaj buchi ando them.

Exeptci shaj te del pe pe zakonoske bersheske kontroli, kolektivne kontraktura, individualne kontraktura thaj chache deciziake buchiake musajimata.

Diskriminatciako grundo funktciako teljaripe (funktionshinder)

Diskriminatcia so si pangli kusa funktciako teljaripe si ilegalno pala zakono pe diskriminatcia. Funktciako teljaripe si pala zakono buchia so inkren pe fyzicne, psyhicne vaj inteligenciako phandajimata khatar e manusheski funktcia. Diskrimineringsombudsmannen (DO) inkrel e vorba funktionsnedsättning (funktciako hasaripe).Funktionsnedsättning phenel so si fyzycne, psyhicne vaj intelektualno funktciaki zor. Kodo naj kadale manushes. DO phenel ke funktciako hasaripe si variso so kerdjiol pe ande jekh envariomento (miljö) so vazdel falura andgla jekh manush khas si funktciako hasaripe -funktionsnedsättning.

Pala zakono si sajek sar zuralo si o funktciako hasaripe te inkrel pe po zakono pe

Page 11: malmo.se · Web viewStrategicno buchiako plano pe buchi karing diskriminacia ando Malmö Anglunipe Savori si sa kade vazne si e demokratciako alosaripe. Malmö stad si te avel jekh

diskriminatcia. O zakono del protektcia vi kodolen khas si cino funktciako hasaripe.

Diskriminatciako grundo etniciteta

Kana dikhel pe pe etniciteta pala zakono pe diskriminatcia dikhel pe pala o individualno manusheski nationalnot haj etnicno trajo. Sa e manushen si jekh vaj maj but etnicno trajo thaj kodo kerel ke von birin te nakhen etnicno diskriminatcia anda kodo. Etnicno inkeripe si jekh socialno konstruktcia so trobusardov te avel definovano khatar o individo thaj te sikeavel lesko identiteto. Numa si kade ke si bute manushen but dile ghindura (fördomar) thaj ghindura sar trobujas te avel pa diferentne etnicitetura so shaj te perel pe jekh manush thaj kodo manush chi acharel kanchi ande kaverenge jakha pe pesko etniciteto vaj pa pesko nationaliteto.

Pala inkerimaske dokumentura ande kado than so pasha o zakono pe diskriminatcia vi internationalno konventcia te malavel pe tele sa formi pa rasdiskriminatcia (CERD), EU:osko stadga pe fondune chachimata thaj EU:oske direktci pe sa kasavo dikhipe pe savorende sajek pala rasa vaj etniciteto (likabehandling oavsett ras eller etnicitet).

Pe nationalne minoritetura si jekh specialno zakono so del protektcia pe chib thaj kulturalne chachimata.För nationella minoriteter gäller särlagstiftning till skydd för språk och kulturella rättigheter. E nationalne minoritetura ando Shvedo si: samer, tornedalingar, sverigefinnar, zidevura thaj rom.

Rasismo, xenofobia, afrofobia, antiziganismo, antisemitismot haj islamofobia si problemo ando them so si dikhlo ando Malmö thaj intrego Shvedo thaj intrego Europa. Nasulipe kaverenge panglo xenophobiasa, rasismo thaj hatbrott si jekh kriminalno buchi karing e fondune manushikane chachimata. Trobuj te marel pe karing kadal buchia te arakhel pe o drom ande buchi te aresen savori sa kasave chachimata thaj shajimata.

Ande komunake maj glavne buchia si te kerel pe buchi te na aresel rasismo thaj kaver nasulipe thaj te lel pe ando vast buchia so zhutij e manushenge ando Malmö te acharen pe sekurne kote.

Diskriminatciako grundo religia vaj kaver pachape

Ando Shvedo si religionsfrihet – manush shaj te pachal ande savi religia vov/voj kamel pala grundosko zakono. Zakono pe diskriminatcia del protektcia savoren khas si jekh kaver religia vaj kaver pachape. Ateismo ginadjiol sar kaver pachape thaj si vi kodo tela o zakono pe diskriminatcia.

Hatbrott – kriminalne buchia nasulimasa pe manush khas si kaver religia kerdjiol pe dosta but. So maj but buchia aven opre khaj e policia khaj si antisemiticne vaj islamofobicne motivi thaj vi kaver buchia po hatbrott thaj kodo kerel ke Malmö stad inkrel jekh bari responsebilita te acharen pe e manush ando foro sekurne vi te si len jekh kaver religia vaj kaver pachape.

Diskriminatciako grundo sexualno identiteto

Heteronormativne ghindura ke manush feri shaj te inkren pe khaj e mursh vaj djuvlia, thaj ke amaro sexualno ghindo trobujas te boldel pe kaj e kaver righ, kerel o grundo khaj diskriminatcia pe sexualno identiteto. Heterosexualiteto, homosexualiteto thaj bisexualiteto si sexualne identitetura. Diskriminatcia grundosa pe sexualno identiteto si ilegalnot haj naj slobodo pala zakono pe diskriminatcia. Jekh phuterdo thaj inkludovano klimato pe buchiako than thaj te dikhel pe savoren sa kade ando Malmö si uni anda e maj vazne punktura so musaj

Page 12: malmo.se · Web viewStrategicno buchiako plano pe buchi karing diskriminacia ando Malmö Anglunipe Savori si sa kade vazne si e demokratciako alosaripe. Malmö stad si te avel jekh

te kerel pe. Kodo musaj te kerel pe te birin homo- thaj bisexualne kolegi, kaver manush te birin te vorbin pa penge trajura pe jekh normalno vorbipe.

Homo- thaj bisexualne si tela kodol grupi so nakhen maj baro riziko pe diskriminatcia thaj hatbrott. Sar kavere grupenge inkrel Malmö stad jekh responsebilita te malavel tele hatbrott thaj specialno te lel sama pala te avel sekurno e manushenge khaj si homo- thaj bisexualne.

Diskriminatciako grundo manushikano identiteto si nakhel pe kaver righ vaj kaver sikajipe (könsöverskridande identitet eller uttryck)

Kusa manushikano identiteto si nakhel pe kaver righ vaj kaver sikajipe znacil pe kodo ke jekh manush jekhe sexualno identitetosa vaj sexualno acharipe si maj kacer sar o heteronorma. Sa e manushen si jekh sexualno identiteto vaj sexualno acharipe. Jekh sexualno identiteto vaj secualno acharipe znacil pe ke manushesko identiteto vaj sar uravel pe o manush, sar sikavel pe, sar inkrel pep e sexualno identiteto vaj si mursh vaj djuvli. Zakono pe diskriminatcia phenel ke ilegalno si te kerel pe diskriminatcia pe varikaste khaj inkrel manushikano identiteto si nakhel pe kaver righ vaj kaver sikajipe.

Transmanush si anda kodol grupi so nakhen riziko te nakhen diskriminatcia vaj hatbrott. Sar kavere grupenge inkrel Malmö stad jekh responsebilita te malavel tele hatbrott thaj specialno te lel sama pala te avel sekurno e manushenge khaj si transmanush.

Zhutie thaj khetanimaski buchi kusa e föreningura

Komuna si te kerel te djan sa kasave buchia savorenge te len partia ando them. Te si kodo te djal si e komuna te dikhel save problemura si manushenge te avel savoren sa kasave chachimata te birij pe te aresel pe kodo. Foro lel hasna kotar kodo e avla jekh phuterdo klimato khaj e citizentura anda Malmö acharen ke si dikhle thaj respektovane thaj acharen ke birin te len partia ade demokraticno proceso. Ande buchi te lel pe partia si Malmö stad zalezno te avel jekh pashe thaj konstruktivno koperatcia e manushenca. Komuna si vi te inkrel jekh aktivnot haj jekh buchi avri buchiasa pe upinja pe sa e manushenge chachimata thaj manush so acharen ke nakhen diskriminatcia si te djanen khaj te bolden pe te len zhutipe. Kodo ke si jekh na zalezno föreningosko organizatcia (antidiskrimineringsbyrån Malmö mot Diskriminering) khaj birij te kerel jekh kriticno rodipe thaj khaj e citizentura ande malmö so acharen ke nakhen diskriminatcia shaj te len zhutipe si sa kade vazno te nakhen e foroske bare ambitci ande buchi prociv diskriminatcia te nakhel kodo chachipe. Sa kade vazno si kana kaver organizatci thaj föreningura so organizulin pe, representulin thaj zhutin kaveren ando Malmö so sizikulin te nakhen diskriminatcia vaj hatbrott.

Buchiako plano karin diskriminatcia si revidirime ande dialogo kusa e föreningura ando Malmö. Kodo kerdas pe jekh Strategicno buchiako plano karing diskriminatcia ande Malmö stad. Vi maj angle si buchiako plano te avel revidirime vaj te avel aktualisirime ande jekh bulho dialogo kusa e föreningura.