mise en page 1 - protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf ·...

160

Upload: others

Post on 02-Aug-2020

1 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

Page 1: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena
Page 2: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:06 Page2

Page 3: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

3www.protokoloa.eus

Hizkuntza Eskubideak Bermatzeko ProtokoloaGIDALIBURUA 4

Protocol to Ensure Language RightsGUIDEBOOK 43

Protocolo para la Garantía de los Derechos LingüísticosGUÍA 81

Protocole pour la Garantie des Drois LinguistiquesGUIDE 119

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:46 Page3

Page 4: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

Izarte Komunikazioa - www.izarte.com

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:47 Page4

Page 5: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

GIDA

LIBU

RUA

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:06 Page5

Page 6: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:06 Page6

Page 7: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

7www.protokoloa.eus

I. PROTOKOLOAZ 9

1. PROIEKTUAREN HELBURUAZ 92. ZERGATIK PROTOKOLO BAT? 103. PARTAIDEAK ETA ORAIN ARTEKO LANKETA 104. PROTOKOLOAREN HEZURDURA 155. ERREFERENTZIAK 166. NOLA ERABILI GIDALIBURU HAU? 16

II. FITXAK 19

FITXAK BETETZEKO JARRAIBIDEAK 201. PRINTZIPIO OROKORRAK, DISKRIMINAZIOA, ESKUBIDEAK 222. ADMINISTRAZIO PUBLIKOA 243. HEZKUNTZA 264. EREMU SOZIOEKONOMIKOA 285. ONOMASTIKA 306. HEDABIDEAK ETA TEKNOLOGIA BERRIAK 327. KULTURA 348. UNESCOren bizitasun mailak eta faktoreak 36

III. HURRENGO URRATSAK 41

AURKIBIDEA

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:47 Page7

Page 8: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

8www.protokoloa.eus

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:06 Page8

Page 9: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

9www.protokoloa.eus

I. PROTOKOLOAZ

1.PROIEKTUARENHELBURUAZ Hizkuntza eskubideak gizakiaren oinarrizkoeskubideetan kokatu behar ditugu, zalantzarikgabe. Hizkuntzek komunikatzeko balio dute,baina hizkuntza errealitatea ezin zaio lotu ba-karrik dimentsio komunikatiboari; hau da, hiz-kuntzak ezin dira kulturetatik bereizi.Hizkuntzen eta kulturen arteko harremanaukatzen denean, hiztunen eta herritarrenduintasunari muzin egiten zaio. Hartara, hiz-kuntza aniztasunaren aldarrikapena pertsoneneskubide guztien defentsarako ekarpen gisaulertzen dugu.

Horrexegatik, garatu nahi dugun dinamikaktresna bat eskaini nahi du bide honetan; hainzuzen ere, gizarte ongizatean eta elkarbizitzanlaguntzeko ekarpena; bai eta bakean ere. Izanere, hizkuntza komunitateekiko jardun demo-kratikoen bilakaerak giza baldintza guztiekikoerrespetuaren bermea ekarriko du.

Europa osoan zehar hizkuntza komunitateakeuren berezko hizkuntzetan bizi ahal izatekoantolatu dira. Ehunka dira hizkuntza gutxituengarapenean, hainbat eremutatik, lan egitenduten gizarte erakundeak. Proiektu honek ho-rien bilgune izan nahi du, Europako gizarte zi-bilak hizkuntza aniztasunaren garapenerako

proposamena gauzatzean lidergoa izan dezan.

Proiektu honen bidez gizarte eragileen, anto-lakundeen eta adituen arteko prozesu bat za-balduko da, hizkuntzen arteko berdintasunabermatzeko protokolo bat jorratzeko eta hor-ren ondorioak nazioarteko goi bilera bateanaurkezteko.

Hizkuntza Eskubideak Bermatzeko Protokoloa(HEBP) hainbat lantaldek aurreko urteetan ga-ratutako adoste prozesuaren emaitza izango daeta ikuspegi zientifikoa, akademikoa eta gizar-tearen ikuspegia bilduko ditu. Hizkuntza gutxi-tuen egoera irauli eta hizkuntza komunitateenarteko berdintasunean oinarritutako Europaeraikitzeko tresna. Hortaz, proiektutik sortutakoondarea, protokoloa, nazioarteko foro eta ins-tantzietara eramango da izaera anitzeko era-kundeek hizkuntza aniztasunarekiko dutenkonpromisoaren arautzaile gisa erabil dezaten.

Proiektuarenaurkezpena2015ekomartxoan, Donostian

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:06 Page9

Page 10: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

10www.protokoloa.eus

Gauzak horrela, protokolo hau osatzeko proze-suan lau helburu nagusi bete nahi dugu:

1. Hizkuntza aniztasuna berma tzeaeta hizkuntzen garapena ziurtat-zea, elkarbizitza eta bakerako oi-narri funtsezkoak direlaaldarrikatzea.2. Hizkuntza berdintasunarenalde eta desabantaila egoerandauden hizkuntzen garapenene-rako tresna eraginkorra sortzea.3. Hizkuntza komunitateak pro-zesu honetan subjektu gisa ager -tzea eta gizartea kudeaketa justuhorren berme dela aldarrikatzea.4. Donostia eta Europako Kultur Hi-riburua prozesu honetan mugarriizatea.

Eta, honekin guztiarekin, bost balore edo prin -tzipio jorratzea aurreikusten dugu: elkarbizitzaeta bakea, aniztasuna, berdintasuna, eskubi-deak eta baldintzak.

2.ZERGATIKPROTOKOLO BAT?Normalean “protokolo” hitza “itun” edo “hitzar-men” bezalako adierazpenak baino formalagoakez diren akordioak izendatzeko erabiltzen da.

Egia da, bai, Protokolo mota asko dagoela. Badi-tugu, esaterako, sinadura-protokoloa, hain zuzenere, aldeek idatzi duten itun baten tresna subsi-diarioa. Emendakin-protokoloa ere badago, au -rretik onartutako itunak moldatzeko xehapenakjasotzen dituena. Protokolo fakultatiboa itun batieskubide eta betebeharrak eransten dizkiona.Edota protokolo osagarria, aurretik onartutakoitun bat osatzeko xehapenak biltzen dituen tresna.

Halere, guk jorratu nahi dugun Protokoloa Itunbatean oinarritutako Protokoloa izango da.Hau da, aurretik onartutako itun edo hitzarmenbaten helburua erdiesteko betebeharrak jaso -tzen dituen tresna bat.

Dena dela, kontuan hartuta Protokoloak 1996anonartutako Hizkuntza Eskubideen DeklarazioUnibertsala (HEDU) izango duela oinarri, kasu-ren batean osagarria ere izango dela aurrei-kusten dugu, hain zuzen ere, hogei urteetangizartea aldatu egin delako eta duela bi hamar-kada aurreikusi ez ziren elementuak gure egu-neroko bizitzan ohiko bihurtu direlako.

HEBP zehaztu behar izan dugunean ere,egun indarrean dauden hainbat Protokoloizan dugu gogoan. Egia da, ingurumenarekinlotutakoak izan direla gureari gehien hurbil -tzen zaizkionak, hain zuzen ere, protokolohorietan neurri zehatzak jasotzeko bokazioaizaten dutelako. Bestalde, interesgarria iru-ditu zaigu behin Protokoloa onartuta hu -rrengo urratsak edota bertan jasotzen direnneurrien monitorizazioa nola egiaztatzenduten baloratzea, eta akaso, horregatik gurehelburuak betetzeari begira ezaugarri inte-resgarrien biltzen dituena Ozono-geruzaAgortzen duten Substantziei buruzko Mon-trealgo Protokoloa izan da, eta, ondorioz, horiizango dugu ardatz nagusi.

3.PARTAIDEAK ETAORAIN ARTEKOLANKETAProiektuaren sustatzaileak Kontseilua etaDSS2016 Fundazioa dira. Haien ekimenez sor-tua da eta haiek arduratuko dira garapen zu-zena izan dezan zaintzeaz.

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:06 Page10

Page 11: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

11www.protokoloa.eus

EUSKARAREN GIZARTEERAKUNDEEN KONTSEILUA

KONTSEILUA euskalgintzako 40 eragile nagu-sien bilgunea da. KONTSEILUAren helburu na-gusia euskararen normalizazio prozesuaazkartzea da, eta bere misioa euskara mailapertsonal, sozial eta ofizialean berreskuratzea.Euskalgintzaren ordezkaritza zabalena da etabere eragin lana hiru esparru nagusitan bete -tzen du: Herrietan tokiko eragileekin egiten dulan eta maila pertsonaleko konpromisoak sus-tatzen ditu modu berritzailean. Instituzioetanharremanak izaten ditu administrazioekin hiz-kuntza politika egokiak garabidean jartzeko.Nazioartean, KONTSEILUAk bi lan ildo nagusijorratzen ditu; batetik, gurea bezalako erakun-deekin harreman iraunkorrak jorratu eta , bes-tetik, nazioarteko instituzioetan gure egoerarenberri eman, Europako Kontseilua edo Nazio Ba-tuen Erakundean. KONTSEILUA onura publikokoerakunde izendatua dago eta lehentasunezko -tzat jotzen den jarduera egiten du.

DONOSTIASAN SEBASTIÁN2016 FUNDAZIOA

Europako Kultur Hiriburutza Europar Batasu-naren ekimena da, Europako herrien artekohurbiltasunean eta elkartrukean laguntzekoa.Hiru helburu nagusi ditu: Europako kulturenaberastasuna, askotarikotasuna eta ezaugarrikomunak nabarmentzea, europarrek elkar ho-beto ezagutzea sustatzea, Europako Erkidegobereko kide izateaz jabetzen laguntzea.

2016ko Europako Kultur Hiriburutza aukerahandia da kulturaren eta elkarrizketaren aldekoapustua egiteko; hiriak hori aprobetxatzea era-baki du horien bidez elkarbizitza hobe bat erai-kitzeko. Gainera, Europako gainerakoherrialdeekin harremanak indartzeko eta kultu-raren alorrean berrikuntza sustatzeko lanegingo da.

Proiektuak eragin berezia du herritar elkartua-goak lortzeko bideak iradokitzen dituzten alo -rretan: teknologiaren ezaguera eta erabilerasustatzen du, sormen prozesuetan bitartekari -tzaren garrantzia azpimarratzen du, hizkuntzaaniztasuna bultzatzen du, herritarren ahaldun -tzea eta parte hartzea errazten ditu eta pen -tsamendu kritikoa indartzen du. DSS2016EUFundazioa da proiektu osoaz arduratzen dena.

Protokoloaren lanketari dagokionez, Kontseiluaketa DSS2016EUk Talde Antolatzaile bat izen-datu zuen prozesu guztiaren lidergoa hartzeko.Sei erakunde horiek nazioartean eskarmentueta sona handia dute, eta zeinek bere ikuspegiaemateko hautatu ziren:

Giza eskubideen, hizkuntza eskubideen, hiz-kuntza aniztasunaren eta hizkuntza gutxituensustapenean diharduten gizarte erakundeen na-zioarteko sareek edo gobernuz kanpoko erakun-deek osatuko dute Antolatzaile Taldea. Honek,proiektuaren jarraipen zuzena egingo du.

ELEN – EUROPAKO HIZKUNTZBERDINTASUNAREN ALDEKO SAREA

ELEN europar mailako gobernuz kanpoko gizarteeragileen bilgunea da. Hizkuntza gutxiagotueneta hizkuntza eskubideen sustapenaren, babe-saren eta biziberritzearen alde lan egiten du. Eu-ropako hogeita bat estatutako 42 hizkuntza

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:06 Page11

Page 12: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

12www.protokoloa.eus

komunitate ordezkatzen ditu. 2010ean sortuzen eta EBLUL (European Bureau for LesserUsed Languages – Hizkuntza GutxiagotuenEuropako Bulegoa) zena ordezkatzen du. Es-tatus aholku emailea du Nazio Batuen Era-kundean.

CIEMEN

CIEMEN gizarte zibil katalanaren erakundeada eta bertako errealitate nazionala mun-duaren aurrean ezagutarazteko eta susta -tzeko lan egiten du, bai eta estaturik gabekoherrien eta nazioen ezagutza hedatzeko etahaien eskubide kolektiboak defendatzekoere.

Hizkuntzaren eremuan, hizkuntza eskubi-deen defentsaren alde eta hizkuntzaren era-bilera sozialaren alde bideratutako hainbatekintza egin izan ditu. CIEMENen lan arloakhiru dira nagusiki: Ezagutzaren promozioa,nazioen eta gutxiengo etniko guztien esku-bideekiko aitorpena eta elkartasuna. Azkenik,aipatu behar da CIEMENek Hizkuntza Esku-bideen Deklarazio Unibertsalaren idazkaritzateknikoaren ardura izan zuela.

LINGUAPAX – INTERNATIONAL

Munduko hizkuntza aniztasuna balioztatzekoeta babesteko gobernuz kanpoko erakundeada. UNESCOk 1987an sortu zuen, baina orainerakunde independentea da. LINGUAPAXenarabera hizkuntzek gizateriaren kultur aniz-tasunaren aberastasuna adierazten dute eta,beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-

teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizkoekarpena da. Horretarako, LINGUAPAXek so-ziolinguistikaren eremuko ikerketa koordina-tua gizarteratzen du.

Halaber, hizkuntza aniztasuna babestekoprozesu ideologiko, legegile edo politikoetanaholkuak ematen ditu, bai eta hizkuntza ko-munitate zehatzen berreskurapenerako pro-grametan ere.

LINGUAPAXek aholkularitza lanak egin izandizkio hizkuntza politikaren eta plangintza-ren esparruan hainbat gobernuri, besteakbeste, Txina, Brasil, Paraguay edo Bolivia.Halaber, hizkuntzen berreskurapenarekinlotutako proiektuetan lan egin izan du Ni-gerian, Hego Afrikan, Senegalen, Tanzanian,etab.

ECMI – GUTXIENGOEN GAIETARAKOEUROPAKO ZENTROA

ECMIk praktika eta politikari buruzko ikerke-tak zuzentzen ditu, informazioa eta doku-mentazioa ahalbideratzen ditu eta aholkuzerbitzuak eskaintzen ditu gehiengo etagutxiengoen inguruko gaietan. Europako go-bernuak eta gobernuen arteko erakundeakaholkatzen ditu, baita eta gutxiengoen tal-deak ere. Zentroa komunitate akademikoare-kin, hedabideekin eta publikoarekin, oro har,lankidetzan ari da informazio puntuala etaazterketak eginez. 1996an sortu zen. Institu-zioa independentea da eta diziplina anitze-koa. Zentroak harreman aktiboa mantentzendu gatazken konponbidean eta etnien artekoharremanetan inplikatuta dauden beste ins-tituzio akademikoekin eta Gobernuz KanpokoErakundeekin. Arlo horietan lankidetzaproiektuak egiten ditu.

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:06 Page12

Page 13: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

13www.protokoloa.eus

PEN INTERNATIONAL – ITZULPEN ETAHIZKUNTZA ESKUBIDEEN BATZORDEA

Mundu zabaleko idazleen elkarte honek lekuguztietako idazleen arteko adiskidantza etalankidetza sustatzea du helburu, kideek edo-zein ikuspuntu politiko edo bestelakoa baduteere. Elkartearen jomuga da adierazpen aska-tasunaren alde borrokatzea.

Hizkuntza gutxituetan egindako literaturabeste hizkuntzetara itzultzeko baliabideakeskaintzeaz gain, hizkuntza txikien artekoitzulpenak ere sustatzen ditu. Estaturik ga-beko hizkuntzen defentsan ere aritzen daeta Hizkuntza Eskubideen Deklarazio Uni-bertsala sustatu egin zuen, bai eta Hiz-kuntza Eskubideen Gironako Manifestuaere.

UNPO - ORDEZKATURIK GABEKO HERRI ETANAZIOEN ERAKUNDEA

Nazioarteko erakundea da. Herri indigenetako,gutxiengoetako eta lurralde aitortzarik ezduten edota lurraldea okupatuta duten taldee-tako kideek osatzen dute. Horiek guztiek bategin dute haien giza zein kultura eskubideakedota ingurumena babesteko, eta eragitendien gatazkei irtenbide baketsuak aurkitzeko.UNPOko kideen helburuak desberdinak izanarren, baldintza batek batzen ditu: Nazioartemailan ez daude egoki ordezkatuta.

Horrexegatik, UNPOk nazioarteko foro bat sus-tatzea du helburu, bere kideak partehartzaileeta ekarpen egile eragingarriak izan ahal iza-teko nazioarteko komunitateari begira. Izan ere,mundu gero eta interdependenteagoan bizi

BatzordeZientifikoarenaurkezpena2015ekoabenduan,Donostian

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:06 Page13

Page 14: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

14www.protokoloa.eus

gara eta, beraz, gero eta garrantzitsuagoa da es-kubideak ukatuta dituzten horiek zeinek bereegoeraren berri aurkezteko aukera izatea.

Sei erakunde horiek 2014ko martxoaren 31nbildu ziren lehenengoz, eta uztailaren 13-14anbigarrenez. Bi bilera horietan hainbat erabakihartu zuten: Protokoloak oinarritzat hartuko di-tuen erreferentziak, Batzorde Zientifikoarenosaera, Protokoloak izango duen hezurdura, Pro-tokoloaren eremuei buruzko zehaztapenak…

Talde Antolatzailea izango da, beraz, prozesuhau guztia gidatu, bideratu eta zuzendukoduena.

Horrekin batera, Protokoloa prestatzeko Ba -tzorde Zientifikoa ere eratu da. Erreferentziazko17 adituk, intelektualek eta ikertzaileek osatukodute. Diziplina desberdinetan eskarmentuaduten pertsonak hautatu dira, bai eta eremudesberdinetan lanean daudenak ere. HorrelakoProtokoloan ikuspegi guztiak jasotzen direlabermatzea izango da Batzorde honen zeregine-tako bat.

Batzorde Zientifikoaren ardura nagusia Protoko-loari ekarpen kualitatiboak egitea izango da.Maila honetako dokumentu batek ikuspegi zien-tifikoa ere izan behar du txertatuta, eta horrexe-gatik erreferentziazko adituen laguntza etaaholkuak ere izango ditugu.

Azkenik, Protokoloa prestatzeko prozesu honetanaitortu nahiko genuke, Europako hizkuntza ko-munitateen inguruan eratutako gizarte zibil an-tolatuaren lana. Bizitza demokratikoago baterajotzeko nahiak gizarte zibilaren aldarrikapena etabizi gogoa suspertu ditu, eta horri esker lortuegin da herritarren sentsibilitatean eragitea.

Horrexegatik, Protokoloaren prestakuntzan gi-zarte eragileek garrantzi handia hartuko dute.Europako milioika herritarren bozgorailu direnerakundeek eta eragileek adostutako tresna batsortu nahi dugu. Errealitate desberdinetatikabiatzen gara, zalantzarik ez, baina helburubertsua dugu geure hizkuntzen normalizazioa-ren alde lan egiten dugun gizarte eragileok. Har-tara, prozesu hau elkarrengandik ikasteko erebaliagarria izango da

BATZORDE ZIENTIFIKOA

GIZARTE ERAGILEAK

SUSTATU

ANTOLATU

AHOLKATU

PROPOSATU

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:06 Page14

Page 15: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

15www.protokoloa.eus

4.PROTOKOLOARENHEZURDURAArestian esan bezala, Protokoloa hainbat lan-taldek aurreko urteetan garatutako adoste-prozesuaren emaitza izango da eta ikuspegizientifikoa, akademikoa eta gizartearen ikus-pegia bilduko ditu. Hizkuntza gutxituen egoerairauli eta hizkuntza komunitateen arteko ber-dintasunean oinarritutako Europa eraikitzekotresna. Hortaz, proiektutik sortutako ondarea,protokoloa, nazioarteko foro eta instantzietaraeramango da izaera anitzeko erakundeek hiz-kuntza aniztasunarekiko duten konpromisoa-ren arautzaile gisa erabil dezaten

2015eko martxoaren 31n Talde Antolatzaileakegindako bileran Hizkuntza Eskubideak Berma -tzeko Protokoloaren hezurdura onartu zuen:

1- Zioen azalpena1.1. Europako hizkuntza aniztasunarenegoera1.2. Berezko hizkuntzen egoera Europan1.3. Gizarte eragileen lana hizkuntzenberreskurapen-prozesuan1.4. Protokoloaren beharra agerian uztea.

2- Helburuak2.1. Zein helburu du Protokoloak?2.2. Zer da Protokoloa? Zer jasoko duProtokoloak?2.3. Protokoloak bere egingo dituen balorenagusiak2.4. Zein ekarpen egingo du Protokoloak? 2.5.Nola erabili ahal izango da Protokoloa?

3- Erreferentziak3.1. Erreferentzien dokumentuan jasotzendiren itunekiko lotura3.2. Lanerako erreferentzia nagusi izango

diren dokumentuen aurkezpena eta horiekaukeratu izanaren justifikazioa:

• Hizkuntza Eskubideen DeklarazioUnibertsala - HEDU (1996)• UNESCOren 2003ko txostena

4- Gidalerroen zehaztapenaGidalerroen oinarriak HEDU eta UNESCOrentxostena izango dira. Lehenak eskubideenikuspegitik zer bermatu behar den zehaz-tuko du. Bigarrenak, aldiz, helburu zehatzbatzuk ezarriko ditu hizkuntzen biziberri -tzea bermatzeko (ikus 32. or.). Gidalerroaknola beteko diren liburuxka honen 6. ata-lean jaso da.

5- Aurrera begirako estrategia5.1. Zein ibilbide izango du Protokoloak?5.2. Nazioarteko erabakiguneetarahelarazteko ibilbidearen definizioa.5.3. Zein egitura egongo da Protokoloakjarraitu beharreko ibilbidea bermatzeko?

Talde Antolatzailearen lehen bilera horretanbeste gai batzuk ere onartu ziren:• Beharrezkoa denean, “gizarte zibila” hitza“gizartea” hitzaren ordez erabiltzea.• “Hizkuntza komunitatea” eta “hizkuntzataldea” Hizkuntza Eskubideen DeklarazioUnibertsalak jasota duen arabera erabiltzea.• Hizkuntza aniztasunaren balizko onuraekonomikoei buruzko aipua txertatzea.

Talde Antolatzaileak dokumentuaren garape-nerako neurgarriak eta zehatzak diren kon -tzeptuak erabiltzea erabaki zuen, ez ordea,“sustatu” bezalako hitz mugagabeak. Horreta-rako, interesgarria litzateke hitzen eskala mai-lakatua sortzea.

Azkenik, Talde Antolatzaileak erabaki zuen mo-nitorizaziorako mekanismoren bat sortu be-harko dela, protokoloa betetzen dela ebaluatuahal izateko.

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:06 Page15

Page 16: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

16www.protokoloa.eus

5.ERREFERENTZIAK2015eko martxoan Talde Antolatzaileak Pro-tokoloa prestatzeko erreferentziak zein zirenzehaztu zituen. Behin eta berriz gogoratzenari garen moduan, Hizkuntza EskubideenDeklarazio Unibertsala (1996) izango daProtokoloari norabidea jarriko dion ituna. Ha-lere, azpimarratu nahiko genuke ebaluazio-adierazleak zehazterako orduan UNESCOkonartutako Hizkuntzen Bizitasuna eta De -sagertzeko Arriskua txostena (2003) doku-mentua ere izango dela oinarrietako bat.

Bi dokumentu horietaz gain, honako Itun edodokumentu hauek ere izango ditu erreferenteHizkuntza Eskubideak Bermatzeko Protoko-loak:

NAZIO BATUEN ERAKUNDEA• Giza Eskubideen Aldarrikapen Unibertsala(1948)• Eskubide Zibil eta Politikoen NazioartekoItuna (1966)• Eskubide Ekonomiko, Sozial eta KulturalenNazioarteko Ituna (1966)• Teherango Aldarrikapena (1968)• Haurraren Eskubideen Aldarrikapena (1989)• Gutxiengo Nazional, Etniko, Erlijioso eta Lin-guistikoen Eskubideei Buruzko Aldarrikapena(1992)• Vienako Aldarrikapena eta Ekintza Programa(1993)• Herri Indigenen Eskubideei Buruzko Aldarri-kapena (2007)

EUROPAKO KONTSEILUA• Giza Eskubideen eta Oinarrizko EskubideenBabeserako Hitzarmena (1950)• Gutxiengo eta Erregio Hizkuntzen EuropakoItuna (1992)• Gutxiengo Nazionalen Babeserako Hitzar-men markoa (1994)

UNESCO• Kultur Aniztasunari Buruzko AldarrikapenUnibertsala (2001)• Adierazpen Kulturalen Aniztasunaren Babeseta Sustapenerako Hitzarmena (2005)

SEGURTASUN ETA LANKIDETZARAKOEUROPAKO ERAKUNDEA• Gutxiengo Nazionalen Hezkuntza EskubideeiBuruzko Hagako Gomendioak (1996)• Gutxiengo Nazionalen Hizkuntza EskubideeiBuruzko Osloko Gomendioak (1998)• Gutxiengo Nazionalen Bizitza PublikoanParte Hartze Eraginkorrerako EskubideeiBuruzko Lundeko Gomendioak (1999)

EUROPAKO BATASUNA• Europako Batasuneko Oinarrizko EskubideenGutuna• Lisboako Ituna • Europako Batzordearen Txostena erregio edogutxiengoen hizkuntzetarako ekarpenekinaniztasunaren eta kulturaren hedapenerakotestuinguruan• Europako Parlamentuaren 2013ko irailaren11ko Ebazpena, arriskuan dauden Europakohizkuntzen eta Europako Batasuneko hiz-kuntza aniztasunari buruzkoa

PEN INTERNATIONAL• Hizkuntza Eskubideen Gironako Manifestua

NPLD - HIZKUNTZA ANIZTASUNASUSTATZEKO SAREA• Hizkuntza Aniztasunerako Bide Orria

6.NOLA ERABILIGIDALIBURU HAU?Protokoloaren mamia, zalantzarik gabe, ber-tan jasoko den neurri-sortan datza. Gureazken helburua Europa osorako baliagarriak

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:06 Page16

Page 17: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

17www.protokoloa.eus

diren neurriak identifikatzea izango da.Arestian esan bezala, 1996an onartutakoHizkuntza Eskubideen Deklarazio Unibertsa-laren gauzapen praktikoa da ariketa honenazken helburua.

Gauzak horrela, gidaliburua prestatzekounean, HEDUk berariaz jasotzen dituen ere-muak bere horretan mantentzeko erabakiahartu dugu. Hartara, zazpi lan-eremu iden-tifikatu ditugu, hain zuzen ere, OINARRIZKOPRINTZIPIOAK, ADMINISTRAZIO PUBLIKOA,HEZKUNTZA, ONOMASTIKA, HEDABIDEAKETA TEKNOLOGIA BERRIAK, KULTURA etaEREMU SOZIOEKONOMIKOA.

Bestalde, eremuak haien artean desberdinakbadira ere, modu bertsuan lantzeko propo-samena egiten dugu, eta beraz, ondorenagertzen diren fitxetan ikusiko duzuen be-zala eskema bera proposatzen dugu. Horrekez du esan, inondik inora ez, eremu bakoi -tzak izango duen garrantzia edota sakonta-suna berdina izango denik.

Fitxen egitura honako hau da:(Fitxak betetzeko eredua: 16 eta 17. orr.)

EREMUAREN IDENTIFIKAZIOA ETAHORRI LOTUTAKO ARTIKULUAK

Fitxa bakoitzaren goialdean zein eremu jo -rratuko den azaltzen da. Horrekin batera,eremu horri Hizkuntza Eskubideen Deklara-zio Unibertsalaren zein artikulu lotzen zaionadierazten da. Dena den, fitxa bakoitzarenalboan artikulu horiek bere horretan jaso -tzen dira, lanketa errazagoa izan dadin.

A. BERFORMULAZIOA: GAKO-HITZAKETA AINTZAT HARTU BEHARREKOAK

Hizkuntza Eskubideen Deklarazio Unibertsa-lean jasotzen diren eskubideak ditugu oi-narri, baina gure lanerako lehen ariketa,

eremu bakoitzean Deklarazioak jasotzen di-tuen eskubideetan gako-hitzak identifika -tzea izango da.

Horretaz gain, eta lehen esan bezala, hogeiurte joan dira Deklarazioa onartu zenetik,eta akaso orduan jaso ez zen elementurenbat ekarri beharko da. Halere, gauza bat argiutzi behar dugu, Protokoloaren helburua ezda eskubide subjektibo berriak sortzea; ber-tan jasotako batzuk egokitzea baizik. Esate-rako, administrazioarekin lotutako bigarreneremuan, gaur egun on-line administrazioaere kontuan hartu beharko da, eta ondorioz,horri begirako neurri zehatzak ere jaso be-harko dira.

Halaber, Batzorde Zientifikoan eremu bakoi -tzean aintzat hartu beharreko elementuakere identifikatu zituen neurri are zehatza-goak proposatu ahal izateko.

Liburuxka honetan eremu bakoitzarekin lo-tutako gako-hitzak eta aintzat hartu be-harrekoak jaso dira; halere, elementurenbat egoki jasotzen ez dela, edota oinarrizkogako horietan zerbait falta bada, elementuhoriek identifikatzeko eta txertatzeko es-katzen dizuegu, beti ere, oinarrizko izangodugun atal hori ahalik eta osatuena izateko.

B. NEURRIAK

Eremuetan atalak identifikatzea ere oso ga -rrantzitsua izango da, hain zuzen ere, neurrienzehaztapen-maila eremu bakoitzean identifikaditzakegun atalei lotzen zaiolako. Esaterako,hezkuntzaren eremua jorratzen denean, kon-tuan hartu beharko dugu derrigorrezko hez-kuntza, lanbide heziketa, helduen hezkuntza,goi mailako hezkuntza, etab. Administrazioa-ren atalari lotzen bagatzaizkio, justiziak, esa-terako, neurri-sorta berezitua izan beharko du,besteak beste, hizkuntza eskubideak ez ezik,bestelako oinarrizko eskubideak ere kontuanhartu behar direlako, esaterako, babes judizial

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:06 Page17

Page 18: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

18www.protokoloa.eus

eraginkorrerako edota defentsa-eskubideak.Hortaz, lehen ariketa, eremu bakoitzean zeinatal bereizi beharko genukeen identifikatzeaizango da.

Behin atalak identifikatuta, benetako lanke-tari ekiteko prest egongo gara. Horrela, atalbakoitzean Deklarazio Unibertsalak aitortzendituen eskubideak bermatzeko zein urratseman beharko litzatekeen jasoko dugu.

Eremu horretan, zenbat eta zehatzago jo, areeta eragingarriagoa izango da Protokoloa.Kontuan izan behar dugu tresna erabilgarriasortu nahi dugula, eta beraz, neurriak ahaliketa gehien definitzea izango da gure eginki-zuna. Jakin dakigu, Europako hizkuntza gutxia-gotuen egoera oso desberdina dela, bainahorrek ez gaitu kezkatu behar. Protokolo batekduen ezaugarrietako bat modu progresiboanbetetzen den ituna izatea da.

Azkenik, eta hurrengo atala egoki landu ahalizateko, ez da komenigarria ebaluatzeko zail-tasunak sortzen dituzten aditzak baliatzea,hain zuzen ere, sustatu, bultzatu… eta hala-koak. Horrelako aditzak Protokoloaren espirituaeta bokazioa definitzeko utziko ditugu.

C. ADIERAZLEAK

Protokoloaren helburu nagusia tresna eragin-garria eta lagungarria izango dela kontuanhartuta, nahitaezkoa iruditu zaigu adierazleen

eremua ere berariaz jasotzea. Eremu honek bihelburu nagusi bete nahi ditu. Batetik, aurrekoatalean proposatzen diren neurri guztiek hel-buru hori betetzea. Izan ere, arriskua egon dai-teke neurrien atalean elementu zehatzak jarribeharrean, asmoen deklarazioa jasotzea. Ho -rrexegatik, proposatzen den neurri bakoitzakzeinek bere ebaluazio-adierazlea izango du,eta horrela bermatu egingo dugu neurriak be-tetzen diren ala ez ebaluatzeko elementu ob-jektiboak izango direla. Bestalde,ebaluazio-adierazleak hiru modutakoak izandaitezkeela gogoratu nahi dugu: dikotomikoak(bai/ez erantzutekoak), kuantitatiboak etakualitatiboak.

Hortaz, ariketa honetan zera proposatzenda, neurri bakoitzari ebaluazio-adierazlebat txertatzea.

Laburbilduz, Protokoloajorratzeko honako urratsakproposatzen ditugu:

1. Eremu bakoitzari lotzen zaizkiongako-hitzak eta aintzat hartubeharrekoak definitzea2. Deklarazioak jasotzen dituen eskubi-deak bermatzeko neurriak zehaztea3. Proposatzen den neurri bakoitzariebaluazio-adierazle bat txertatzea

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:06 Page18

Page 19: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

19www.protokoloa.eus

II. FITXAK

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:06 Page19

Page 20: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

18www.protokoloa.eus

1. EREMUA

PRINTZIPIO OROKORRAK, DISKRIMINAZIOA, ESKUBIDEAKHEDU: 1, 2, 5, 7 eta 10. art .

A. BERFORMULAZIOA: GAKO-HITZAK ETA AINTZAT HARTU BEHARREKOAK

GAKO-HITZAK

Eskubideek subjektuak:komunitatea, taldea, gizabanakoa / Hizkuntz berdintasuna / Neurri objektibo eta proportzionalak / Hizkuntz politika / Ez-diskriminazioa / Politika publiko positiboak

AINTZAT HARTUBEHARREKOAK

A. HIZKUNTZA ESKUBIDEAK GIZAESKUBIDE OROKORRAGOEKIN LOTUBEHARRA

A.1. Komunitatearen eskubidefuntzionalak eskubide estati-koen gainetikA.2. Eskubideak diskriminazioazuzentzeko neurritzat hartzea

B. BERDINTASUNAB.1. Berdintasun printzipioarenteorizazioa:Berdintasuna esku-bideen sustapen gisa defini -tzea

C. EZ DISKRIMINATZEKOPRINTZIPIOA

D. EKINTZA POSITIBOAKD.1. Ekintza positibo espezifikoakD.2. Hizkuntz berdintasuna gauza -tzeko, neurri zuzentzaile osagarri etaespezifikoak hartu beharra dagoelaonartzea D.3. Dagozkion betebeharrak ezartzeahizkuntza eskubideak bermatzeko

E. TALDEAREN AUTOIDENTIFIKAZIOA

F. AUZITEGI ERAGINKORRAK FINKATZEA,ONARTUTAKO ESKUBIDEEN URRAKETEIAURRE EGITEKO

G. ARNASGUNEEN MANTENTZE ETA HEDATZEA

H. BESTELAKOAK_____________________________

B. NEURRIAK (AINTZAT HARTU BEHARREKO ATALEN BATI LOTZEN BAZAIO,IDATZI MESEDEZ ZEINI DAGOKION, BESTELA EZ JARRI EZER):

1 C Araudian hizkuntza bereizkeria eragiten duen edozein iruzkin saihestu.

2

3

C. ADIERAZLEAK (GOGORATU NEURRI GUZTIEK ADIERAZLE BANA IZAN BEHARDUTELA, IDATZI, MESEDEZ, ZEIN NEURRIRI DAGOKION ADIERAZLEA):

1 1 Araudi guztia aztertuta, ba al dago hizkuntza bereizkeria eragiten duen aipurik?

2

3

20www.protokoloa.eus

Eremuarendeskripzioa

AINTZATHARTUBEHARREKOAK:Uste al duzuaintzat hartubeharreko ezerfalta denik?Txertatu,mesedez.

NEURRIAK:Deklarazioakaitortzen ditueneskubideakbermatzekoneurriak zehaztu.Lotzen al zaioAINTZAT HARTUBEHARREKO atalenbati? Horrela bada,atala zehaztu.

ADIERAZLEAK: Neurri bakoitzari adierazle batzehaztu, eta zein neurriri dagokion idatzi.

FITXAK BETETZEKO JARRAIBIDEAK

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:07 Page20

Page 21: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

19www.protokoloa.eus

1. artikulua

1.- Deklarazio honetan hizkuntza komunitatea ai-patzean esan nahi da, edozein gizarte, historianzehar lur-eremu zehatz betean finkatua eremuaerrekonozitua izan ala ez, bere burua herritzatdaukana, eta hizkuntza komun bat garatu duena,kideen arteko komunikazio naturalerako eta kul-tur kohesioarako bide bezala. Lurralde bateko be-rezko hizkuntza edo hizkuntza propioa deizioekin,lurralde horretan historian zehar ezarritako ko-munitatearen mintzairari egiten zaio erreferen -tzia.2.- Deklarazio honek abiapuntutzat du hizkuntza-eskubideak indibidualak eta kolektiboak direla.Horrela, hizkuntza-eskubideen betetasunarenerre ferentetzat hizkuntza komunitate historikobat bere lurralde-eremuan hartzen du, beti ere,eremu hori ulerturik komunitate hori bizi deneremu geografikoa ez ezik, bai eta hizkuntzarengarapen osorako ezinbestekoa den espazio sozialeta funtzional gisa ere. Erreferente horretatikabiatuta ezar daitezke mailakatze edo continuummodura artikulu honetako 5. puntuan aipatzendiren hizkuntza-taldeen eta zein bere komunita-tearen lurraldetik at dauden pertsonen eskubi-deak..

2. artikulua

1.- Deklarazio honek berresten du ezen, hizkuntzakomunitate eta hizkuntza-talde desberdinak lu -rralde berean kokaturik daudenean, Deklaraziohonetan zehaztutako eskubideen egikaritza,denon arteko errespetuaren eta berme demokra-tiko handienen arabera arautuko dela.2.- Behar bezalako oreka soziolinguistikoa xeda -tzerakoan, hain zuzen ere, hizkuntza komunita-teen, hizkuntza-taldeen eta kolektibo horiekosatzen dituzten pertsonen eskubideen artikula-zio egokia, haien historikotasun erlatiboaz eta de-mokratikoki adierazitako borondateaz gain,helburu berdintzaileei begirako tratu orekatzaileaekarriko dituzten faktoreak ere kontuan hartubehar dira; esate baterako, komunitate eta taldedesberdinak elkarrekin bizitzera bultzatu dituztenmigrazioen indarrezko izaera, edota talde horien

maila politiko, sozioekonomiko edo kultural es-kasa.

5. artikulua

Deklarazio honen funtsean dagoen printzipioa dahizkuntza komunitate guztiak eskubide berdinenjabe direla, kontuan izan gabe haien izaera juri-dikoa edo politikoa zein den, alegia, hizkuntza ofi-zialarena, erregionalarena edo gutxiengoenhizkuntzarena. Erregio hizkuntza edo gutxien-goen hizkuntza bezalako izendapenak ez diratestu honetan erabiltzen; izan ere, kasu batzuetanerregio hizkuntza edo gutxiengoen hizkuntza be-zala aitortua izateak eskubide horiek egikaritzeaerraz badezakeen ere, horiek eta antzeko izenda-penak usuegi erabiltzen dira hizkuntza komuni-tate baten eskubideak murrizteko asmoz.

7. artikulua

1.- Hizkuntza guztiak dira nortasun kolektibobaten adierazpen, bai eta errealitatea modu des-berdinean hautemateko eta deskribatzeko tresnaere; hortaz, funtzio guztietan garatu ahal izatekobaldintzak izan behar dituzte.2.- Hizkuntza bakoitza kolektiboki eraikitako erre -alitatea da, eta komunitate baten barruan norbe-raren erabilerarako erabilgarri bilakatzen da,kohesioaren, identifikazioaren, komunikazioareneta adierazkortasun sortzailearen tresna gisa.

10. artikulua

1. Hizkuntza komunitate guztiek eskubide berdi-nak dituzte.2.- Deklarazio honek arbuiagarritzat jotzen dituhizkuntza komunitateen aurkako diskriminazioguztiak, besteak beste, subiranotasun politikoan,egoera sozial edo ekonomikoan bezalako irizpi-deetan oinarriturikoak, edota hizkuntza horieklortu duten kodetze, eguneratze edo moderni-zatze mailaren araberakoak.3.- Berdintasun hori benetakoa izan dadin ezin-besteko neurriak hartu beharko dira, beti ere ber-dintasun-printzipioa aplikatuz.

HIZKUNTZA ESKUBIDEEN DEKLARAZIO UNIBERTSALA

21www.protokoloa.eus

HEDUkoartikuluak

OHARRA:Lana errazteko ekarpen guztiak internet bidez egin daitezkewww.protokoloa.eus webgunean

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:07 Page21

Page 22: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

22www.protokoloa.eus

1. EREMUA

PRINTZIPIO OROKORRAK, DISKRIMINAZIOA, ESKUBIDEAKHEDU: 1, 2, 5, 7 eta 10. art .

A. BERFORMULAZIOA: GAKO-HITZAK ETA AINTZAT HARTU BEHARREKOAK

GAKO-HITZAK

Eskubideek subjektuak:komunitatea, taldea, gizabanakoa / Hizkuntz berdintasuna / Neurri objektibo eta proportzionalak / Hizkuntz politika / Ez-diskriminazioa / Politika publiko positiboak

AINTZAT HARTUBEHARREKOAK

A. HIZKUNTZA ESKUBIDEAK GIZAESKUBIDE OROKORRAGOEKIN LOTU BEHARRA

A.1. Komunitatearen eskubide fun -tzionalak eskubide estatikoen gaine-tikA.2. Eskubideak diskriminazioa zu-zentzeko neurritzat hartzea

B. BERDINTASUNAB.1. Berdintasun printzipioaren teori-zazioa:Berdintasuna eskubideen sus-tapen gisa definitzea

C. EZ DISKRIMINATZEKO PRINTZIPIOA

D. EKINTZA POSITIBOAK

D.1. Ekintza positibo espezifikoakD.2. Hizkuntz berdintasuna gauza -tzeko, neurri zuzentzaile osagarri etaespezifikoak hartu beharra dagoelaonartzea D.3. Dagozkion betebeharrak ezar -tzea hizkuntza eskubideak berma -tzeko

E. TALDEAREN AUTOIDENTIFIKAZIOA

F. AUZITEGI ERAGINKORRAK FINKATZEA,ONARTUTAKO ESKUBIDEEN URRAKETEIAURRE EGITEKO

G. ARNASGUNEEN MANTENTZE ETA HEDATZEA

H. BESTELAKOAK_____________________________

B. NEURRIAK (AINTZAT HARTU BEHARREKO ATALEN BATI LOTZEN BAZAIO,IDATZI MESEDEZ ZEINI DAGOKION, BESTELA EZ JARRI EZER):

1

2

3

C. ADIERAZLEAK (GOGORATU NEURRI GUZTIEK ADIERAZLE BANA IZAN BEHARDUTELA, IDATZI, MESEDEZ, ZEIN NEURRIRI DAGOKION ADIERAZLEA):

1

2

3

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:07 Page22

Page 23: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

23www.protokoloa.eus

1. a rtikulua

1.- Deklarazio honetan hizkuntza komunitatea ai-patzean esan nahi da, edozein gizarte, historianzehar lur-eremu zehatz betean finkatua eremuaerrekonozitua izan ala ez, bere burua herritzatdaukana, eta hizkuntza komun bat garatu duena,kideen arteko komunikazio naturalerako eta kulturkohesioarako bide bezala. Lurralde bateko berezkohizkuntza edo hizkuntza propioa deizioekin, lu -rralde horretan historian zehar ezarritako komuni-tatearen mintzairari egiten zaio erreferentzia.

2.- Deklarazio honek abiapuntutzat du hizkuntza-eskubideak indibidualak eta kolektiboak direla.Horrela, hizkuntza-eskubideen betetasunarenerre ferentetzat hizkuntza komunitate historiko batbere lurralde-eremuan hartzen du, beti ere, eremuhori ulerturik komunitate hori bizi den eremu geo-grafikoa ez ezik, bai eta hizkuntzaren garapen oso-rako ezinbestekoa den espazio sozial etafuntzional gisa ere. Erreferente horretatik abiatutaezar daitezke mailakatze edo continuum moduraartikulu honetako 5. puntuan aipatzen diren hiz-kuntza-taldeen eta zein bere komunitatearen lur-raldetik at dauden pertsonen eskubideak.

2. artikulua

1.- Deklarazio honek berresten du ezen, hizkuntzakomunitate eta hizkuntza-talde desberdinak lu -rralde berean kokaturik daudenean, Deklaraziohonetan zehaztutako eskubideen egikaritza,denon arteko errespetuaren eta berme demokra-tiko handienen arabera arautuko dela.

2.- Behar bezalako oreka soziolinguistikoa xeda -tzerakoan, hain zuzen ere, hizkuntza komunitateen,hizkuntza-taldeen eta kolektibo horiek osatzen di-tuzten pertsonen eskubideen artikulazio egokia,haien historikotasun erlatiboaz eta demokratikokiadierazitako borondateaz gain, helburu berdintzai-leei begirako tratu orekatzailea ekarriko dituztenfaktoreak ere kontuan hartu behar dira; esate ba-terako, komunitate eta talde desberdinak elkarrekinbizitzera bultzatu dituzten migrazioen indarrezkoizaera, edota talde horien maila politiko, sozioeko-

nomiko edo kultural eskasa.

5. artikulua

Deklarazio honen funtsean dagoen printzipioa dahizkuntza komunitate guztiak eskubide berdinenjabe direla, kontuan izan gabe haien izaera juri-dikoa edo politikoa zein den, alegia, hizkuntza ofi-zialarena, erregionalarena edo gutxiengoenhizkuntzarena. Erregio hizkuntza edo gutxien-goen hizkuntza bezalako izendapenak ez diratestu honetan erabiltzen; izan ere, kasu batzuetanerregio hizkuntza edo gutxiengoen hizkuntza be-zala aitortua izateak eskubide horiek egikaritzeaerraz badezakeen ere, horiek eta antzeko izenda-penak usuegi erabiltzen dira hizkuntza komuni-tate baten eskubideak murrizteko asmoz.

7. artikulua

1.- Hizkuntza guztiak dira nortasun kolektibobaten adierazpen, bai eta errealitatea modu des-berdinean hautemateko eta deskribatzeko tresnaere; hortaz, funtzio guztietan garatu ahal izatekobaldintzak izan behar dituzte.

2.- Hizkuntza bakoitza kolektiboki eraikitako erre -alitatea da, eta komunitate baten barruan norbe-raren erabilerarako erabilgarri bilakatzen da,kohesioaren, identifikazioaren, komunikazioareneta adierazkortasun sortzailearen tresna gisa.

10. artikulua

1. Hizkuntza komunitate guztiek eskubide berdi-nak dituzte.

2.- Deklarazio honek arbuiagarritzat jotzen dituhizkuntza komunitateen aurkako diskriminazioguztiak, besteak beste, subiranotasun politikoan,egoera sozial edo ekonomikoan bezalako irizpi-deetan oinarriturikoak, edota hizkuntza horieklortu duten kodetze, eguneratze edo moderni-zatze mailaren araberakoak.

3.- Berdintasun hori benetakoa izan dadin ezin-besteko neurriak hartu beharko dira, beti ere ber-dintasun printzipioa aplikatuz.

HIZKUNTZA ESKUBIDEEN DEKLARAZIO UNIBERTSALA

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:07 Page23

Page 24: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

24www.protokoloa.eus

2. EREMUA

ADMINISTRAZIO PUBLIKOA ETA INSTITUZIOAKHEDU: 15-22. artikuluak

A. BERFORMULAZIOA: GAKO-HITZAK ETA AINTZAT HARTU BEHARREKOAK

GAKO-HITZAK

Erabilera unibertsala / Ofizialtasuna / Legezko errekonozimendua / Berezko hizkuntza erabiltzekoeskubidea / Hizkuntza esparru eta zeregin guztietan erabiltzeko eskubidea / Legezko balioa /Jarrera proaktiboa / Administrazio barruko hartu-emanak / Administrazioen arteko hartu-ema-nak / Justizia-sistema eta auzitegiak:Babes judizial eragingarria / Hizkuntza eskubideak:aktiboaketa pasiboak / Administrazio elektronikoa / Langile publikoen hizkuntz gaitasuna

AINTZAT HARTUBEHARREKOAK

A. LEGEZKO ERREKONOZIMENDUA A.1. Hizkuntza komunitateen eskubideakA.2. Gutxiengoen (banakako nahizkolektiboen) eskubideakA.3. Oinarrizko eskubideen hizkuntzikuspegia

B. OINARRIZKO LOTURA:HIZKUNTZA GUTXITUA ADMINISTRA-ZIO GUZTIETAN ETA ADMINISTRAZIO-MAILA GUZTIETAN ERABILTZEKOESKUBIDEAC. HIZKUNTZAREN OFIZIALTASUNAD. ADMINISTRAZIO PUBLIKOENBETEBEHARRAK

E. FUNTZIONARIO ETA LANGILEPUBLIKOAK

E.1. Kontratazio-politikaE.2. Hizkuntza gaitasunaE.3. Hizkuntza trebakuntza

F. ORDEZKAPENA ESPARRU PUBLIKOAN,ORDEZKARIAK…

G. LEHENTASUNAK ZEHAZTEAOsasun sistema, Polizia, Sektorepublikoa, Justizia-sistema

H. BESTELAKOAK_____________________________

B. NEURRIAK (AINTZAT HARTU BEHARREKO ATALEN BATI LOTZEN BAZAIO,IDATZI MESEDEZ ZEINI DAGOKION, BESTELA EZ JARRI EZER):

1

2

3

C. ADIERAZLEAK (GOGORATU NEURRI GUZTIEK ADIERAZLE BANA IZAN BEHARDUTELA, IDATZI, MESEDEZ, ZEIN NEURRIRI DAGOKION ADIERAZLEA):

1

2

3

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:07 Page24

Page 25: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

25www.protokoloa.eus

15. artikulua

1.- Hizkuntza komunitate orok eskubidea du berehizkuntza ofizialtzat erabilia izan dadin bere lu -rraldearen barruan.2.- Hizkuntza komunitate orok eskubidea du jar-dun judizial eta administratiboak, dokumentu pu-bliko eta pribatuak, eta erregistro publikoetanegindako inskripzioak lurraldeko berezko hizkun -tzan egiten direlarik, baliozkoak eta eraginkorrakizan daitezen, eta inork ezin dezan argudia hiz-kuntza hori ez dakienik.

16. artikulua

Hizkuntza komunitate bateko edozein kidek es-kubidea du bere hizkuntzan erlazionatzeko etaharrera izateko hizkuntza hori berezkotzat duenlurraldean bere baitan dauden botere publikoen,eta administrazio-dibisioen zerbitzuen aldetik,zentralak, lurraldekoak, tokikoak hala lurraldezgaindikoak izan.

17. artikulua

1.- Hizkuntza komunitate orok eskubide du lu -rraldeko hizkuntzan eskura izateko eta eskura -tzeko dokumentazio ofizial guztia, paperezkoinprimaki eta ereduak, euskarri informatikoandaudenak edo bestelakoak, eta halaxe eskainikozaizkie herritarrei hizkuntza hori berezkoa denlurraldeetan gertatzen diren harremanetan.

2.- Botere publikoek eskura izan behar dituztelurraldeko hizkuntzetan formularioak, paperezkoinprimaki eta ereduak, euskarri informatikoandaudenak edo bestelakoak, bai eta hizkuntza horiberezkoa den lurraldeei dagozkien zerbitzuetanherritarrei eskaini ere.

18. artikulua

1.- Hizkuntza komunitate orok eskubidea du be-rari dagozkion legeak eta gainerako arau juridi-koak lurraldearen berezko hizkuntzan argitaradaitezen.

2.- Botere publikoek, bere jarduketa-eremuarenbarruan, lurraldearen arabera historikoa den hiz-kuntza bat baino gehiago dutenean, hizkuntzahorietan argitaratu behar dituzte legeak eta gai-nerako arau juridikoak, kontuan hartu gabe hiz-tunek beste hizkuntzak ulertzen dituztenentz.

19. artikulua

1.- Ordezkarien Batzarrek ofizialtzat hartu behardituzte ordezkatzen dituzten lurraldeetan histo-rian zehar hitz egindako hizkuntza edo hizkun -tzak.2.- Kokalekua barreiatuta duten eta 1. artikuluko4. atalean aipatutako komunitateen hizkuntzakere hartzen ditu eskubide honek.

20. artikulua

1.- Gizaki orok eskubidea du justizia-auzitegiakkokatuta dauden lurraldean historian zehar hitzegindako hizkuntza ahoz eta idatziz erabiltzeko.Auzitegiek lurraldeko berezko hizkuntza erabilibehar dute barne-jardunetan, eta estatuaren an-tolaketa judizialaren ondorioz prozesuak hasie-rako lurraldetik kanpo jarraitu behar badu,hasierako hizkuntzari eutsi beharko zaio.

2.- Edozein kasutan ere, gizaki orok eskubidea duulertzen duen eta hitz egin dezakeen hizkuntzabatean epaitua izateko, bai eta doako interpretebai izateko ere.

21. artikulua

Hizkuntza komunitate orok eskubidea du erregis-tro publikoetako idazpenak lurraldeko berezkohizkuntzan egin daitezen.

22. artikulua

Hizkuntza komunitate orok eskubidea du nota-rio-dokmentuak edota fede publikoa ematenduten funtzionarioak zilegitutakoak, notarioarenedo funtzionarioaren egoitza kokatuta dagoenlurraldeko berezko hizkuntzan idatziak izateko.

HIZKUNTZA ESKUBIDEEN DEKLARAZIO UNIBERTSALA

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:07 Page25

Page 26: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

26www.protokoloa.eus

3. EREMUA

HEZKUNTZAHEDU: 23-30. artikuluak

A. BERFORMULAZIOA: GAKO-HITZAK ETA AINTZAT HARTU BEHARREKOAK

GAKO-HITZAK

Kohesio soziala / Hizkuntza leheneratzeko prozesuko funtsezko kontzeptua / Ez-diskriminazioa /Irizpide demokratikoak / Berdintasuna:Ikasle guztiek gaitasun bera / Herritar guztien hizkuntzgaitasuna / Politika publikoak funtsezkoak / Hezkuntza-mailak:derrigorrezkoa, lanbide-heziketa,unibertsitatea / Helduak / Aniztasunarekiko errespetua

AINTZAT HARTUBEHARREKOAK

A. HIZKUNTZA JASOTZEKO ESKUBI-DEAK: Hizkuntza gutxituko hiztungaituak garatzea ahalbidetzea(1+2 hizkuntzak, gutxitua barne)

A.1. Hezkuntza berdintasunaA.2. Elkarrekin vs. bereizitaA.3. Eredu katalana

B. HEZKUNTZA-MAILAKB.1. EskolaurreaB.2. Derrigorrezko hezkuntzaB.3. Hezkuntza ez derrigorrezkoaB.4. Lanbide-heziketaB.5. Unibertsitatea:Hizkuntza ikastea/ hizkuntzan ikastea

B.6. Helduen hezkuntzaB.7. Ikasketa-behar osagarri espezifikoakB.8. Zeinu hizkuntza (gutxitua)

C. IRAKASLEEN TREBAKUNTZAD. IRAKAS-MATERIALAE. METODOLOGIAF. IMMIGRAZIOAG. CURRICULUMA

G.1. Kultur balioakG.2. Hizkuntza aniztasunaren balioa

H. FINANTZAZIOAI. BESTELAKOAK

_____________________________

B. NEURRIAK (AINTZAT HARTU BEHARREKO ATALEN BATI LOTZEN BAZAIO,IDATZI MESEDEZ ZEINI DAGOKION, BESTELA EZ JARRI EZER):

1

2

3

C. ADIERAZLEAK (GOGORATU NEURRI GUZTIEK ADIERAZLE BANA IZAN BEHARDUTELA, IDATZI, MESEDEZ, ZEIN NEURRIRI DAGOKION ADIERAZLEA):

1

2

3

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:07 Page26

Page 27: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

27www.protokoloa.eus

23. artikulua

1.- Hezkuntzak lagundu egin behar du lurral-deko hizkuntza komunitatearen autoadieraz-pen linguistikoaren eta kulturalaren gaitasunaindartzen.2.- Hezkuntzak lagundu egin behar dio lurral-deko hizkuntza komunitateak hitz egiten duenahozko hizkuntzaren mantentzeari zein gara-penari.3.- Hezkuntza hizkuntza- eta kultura-anizta-sunaren zerbitzura egongo da beti, bai etamundu osoko hizkuntza komunitateen artekoharreman harmoniatsuen alde ere.4.-Aurreko printzipioen karira, gizaki orok es-kubidea du edozein hizkuntza ikasteko.

24. artikulua

Hizkuntza komunitate orok eskubidea du era-bakitzeko zein mailatan egongo den bere hiz-kuntza, hala irakas-hizkuntza nola irakasgaigisa, ikasmaila guztietan: haur hezkuntza,lehen mailako hezkuntza, bigarren hezkuntza,lanbide heziketa, unibertsitatea eta helduenhezkuntza.

25. artikulua

Hizkuntza komunitate orok eskubidea du be-harrezkoak dituen baliabide pertsonal eta ma-terial guztiak eskura izateko, lurralde barrukoirakaskuntzaren maila guztietan bere hizkun -tzak nahi duen presentzia-maila lor dezan:modu egokian hezitako irakasleak, metodo pe-dagogiko egokiak, eskuliburuak, diru-iturriak,aretoak eta ekipamenduak, baliabide teknolo-giko tradizionalak zein berritzaileak.

26. artikulua

Hizkuntza komunitate orok eskubidea du

bere kide guztiei berezko hizkuntza mende-ratzeko bidea emango dien hezkuntza iza-teko, ohiko erabilerei dagozkien gaitasunguztiak barne, bai eta ezagutu nahi denbeste hizkuntza baten ezagutza osoa men-deratzeko ere.

27. artikulua

Hizkuntza komunitate orok eskubidea du berekide guztiei berezko kultur ohiturekin loturikohizkuntza guztiak ikasteko aukera emangodien heziketa izateko, esate baterako, kultura-zein erlijio-hizkuntzak, aitzinean komunitatehorren eguneroko hizkuntza gisa erabiliak izanzirenak.

28. artikulua

Hizkuntza komunitate orok eskubidea du berekide guztiei kultur ondarearen (historia, geo-grafia, literatura eta kultura propioaren besteadierazpenak) ezagutza sakonaz jabetzekoheziketa izateko, eta halaber, ezagutu nahikoluketen beste edozein kultura ahalik eta ho-bekien menderatzeko.

29. artikulua

1.- Gizaki orok eskubidea du hezkuntza berabizi den lurraldeko berezko hizkuntzan jaso -tzeko.2.- Eskubide horrek ez du alde batera uztenbeste hizkuntza komunitateekin komunika -tzeko tresnatzat erabil daitekeen beste edo-zein hizkuntzaren ahozko zein idatzizkoezagutza ikasteko eskubidea.

30. artikulua

Hizkuntza komunitate bakoitzaren hizkuntzaeta kultura unibertsitate mailako ikaskuntza-rako eta ikerketarako gaiak izango dira.

HIZKUNTZA ESKUBIDEEN DEKLARAZIO UNIBERTSALA

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:07 Page27

Page 28: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

28www.protokoloa.eus

4. EREMUA

EREMU SOZIOEKONOMIKOAHEDU: 47-52. artikuluak

A. BERFORMULAZIOA: GAKO-HITZAK ETA AINTZAT HARTU BEHARREKOAKGAKO-HITZAK

Publiko-pribatu dikotomia / Interes orokorreko zerbitzuak / Zerbitzuaren hizkuntza / Lanbide-jarduera /Jar-duera sozioekonomikoa / Subjektu kolektiboak:sindikatuak, elkarteak, enpresa eta konpainiak, kontsumitzai-leak… / Hizkuntz erabilerari lotutako zigor-klausulak / Bitartekoa / Finantzazio publikoko entitate pribatua

AINTZAT HARTU BEHARREKOAK

A. KONTSUMITZAILE ETA ERABILTZAILEENHIZKUNTZA ESKUBIDEAK BERMATZEKOBETEKIZUNAK: Hizkuntzari buruzko legea.Aniztasunaren kudeaketa

B. ESPARRUAKB.1. Hizkuntza aniztasuna esparrupublikoetan (seinaleak, publizitatea…)B.2. Lan-esparrua: Ez diskriminazioa/ Diskriminazio positiboaB.3. Hizkuntz inpaktua

C. MAILAKC.1. Enpresa handiak / KorporazioakC.2. Zerbitzu publikoakC.3. Berriki pribatizatutako arloakC.4. Enpresa sozialak

D. LANA/LANGILEAKKontratazioa: Hizkuntza gaitasunak

E. KONTSUMITZAILEEN BABESA

F. JARDUNBIDEAKF.1.Hizkuntzaren gaineko zergakF.2. Soldatari edo promozioei lotutako onurakF.3. Onura finantzarioakF.4. Hizkuntza kudeaketaren arlokojardunbide egokiak

G. HIZKUNTZAREN INDUSTRIA

H. DISKURTSOAH.1. KooperantziaH.2. Erantzukizun sozialaH.3. Zerbitzuaren bikaintasunaH.4. Onura ekonomiko potentzialak

I. BESTELAKOAK_____________________________

B. NEURRIAK (AINTZAT HARTU BEHARREKO ATALEN BATI LOTZEN BAZAIO,IDATZI MESEDEZ ZEINI DAGOKION, BESTELA EZ JARRI EZER):

1

2

3

C. ADIERAZLEAK (GOGORATU NEURRI GUZTIEK ADIERAZLE BANA IZAN BEHARDUTELA, IDATZI, MESEDEZ, ZEIN NEURRIRI DAGOKION ADIERAZLEA):

1

2

3

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:07 Page28

Page 29: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

29www.protokoloa.eus

47. artikulua

1. Hizkuntza komunitate orok eskubidea daukabere hizkuntzaren erabilera xedatzeko bere lu -rraldearen barruko jarduera sozioekonomikoguztietan.2. Hizkuntza komunitate bateko edozein kidekeskubidea dauka bere hizkuntzan eskura iza-teko lanbide-jarduera egikaritzeko baliabideguztiak, hala nola kontsultarako dokumentuoketa liburuak, jarraibideak, formularioak eta in-formatikozko ekipamenduak tresnak eta pro-duktuak3. Alor sozioekonomikoan beste hizkuntzen era-bilera justifika dezaken arrazoi bakarra, egitenari den lanbide-jardueraren izaera izango da.Inolaz ere ez daiteke onar berriki etorria denhizkuntzak lurraldekoa berezkoa den hizkuntzaezkutatzea edo erabilera menperatzea.

48. artikulua

1. Norbere hizkuntza komunitatearen lurraldea-ren gizaki orok eskubidea dauka bere hizkuntzabalio juridiko osoz erabiltzeko era guztietakomerkataritza-jardunetan, hala nola ondasun, etazerbitzuen salerosketetan, banku-eragiketetan,aseguruetan. lan-kontratuetan, eta gainerakoe-tan.2. Ekintza pribatu horietako ezein klausulak ezindu baztertu edo mugatu lurraldeko hizkuntzapropioaren erabilera.3. Gizaki orok eskubidea dauka bere hizkuntzakomunitatearen lurraldean bere hizkuntzan es-kura izateko aipatutako eragileak burutzekobehar diren agiriak, hala nola inprimakiak, txe-keak, kontratuek fakturak, ordainagiriak, emate-agiriak, eskaerak eta gainerakoak.

49. artikulua

Gizaki orok eskubidea dauka bere hizkuntza ko-munitatearen lurraldean bere hizkuntza erabil tzekoedozein mototako erakunde sozioekonomikoetan,

hala nola laboralak, sindikalak, patronalak, lanbi-dekoak eta gremioak.

50. artikulua

1. Hizkuntza komunitate orok eskubidea daukabere hizkuntzak presentzia nagusia izan dezanpublizitatean, errotulazioan, kanpo-seinalezta-penetan eta lurraldearen irudi orokorrean.2. Hizkuntza komunitate propioaren lurraldeen gi-zaki orok eskubidea dauka bere hizkuntzan infor-mazio osoa izateko idatzia zein ahozkoa,lurraldean finkatutako merkataritza-establezi-menduek eskaintzen dituzten produktu eta zer-bitzuez, hala nola erabiltze-jarraibideak, etiketak,osagai-zerrendak, publizitatea, bermeak eta gai-nerakoak.3. Pertsonen segurtasunari dagozkion argibidepubliko guztiak hizkuntza komunitatearen hiz-kuntzen, gutxienez, adieraziko dira, beste edo-zein hizkuntzatako adierazpenak baino kondizioez okerragotan.

51. artikulua

1. Gizaki orok eskubidea dauka lurraldeko hiz-kuntza propioa erabiltzeko enpresekin, merka-taritza-establezimenduekin eta erakundepribatuekin dauzkan harremanetan, eta hiz-kuntza berean atenditua eta erantzuna izateko.2. Gizaki orok eskubidea dauka, bezero, kontsu-mitzaile edo erabiltzaile gisa, jendeari zabaldu-tako establezimenduetan lurraldeko hizkuntzapropioan informatua izateko, hola ahoz nolaidatziz

52. artikulua

Gizaki orok eskubidea dauka jarduera laboralaketa lanbideak lurraldeko hizkuntza propioan egi-teko, salbuetsiz lanpostuari dagozkion funtzioekbeste hizkuntzen erabilera eskatzen duten ka-suak, halakoak baitira hizkuntz irakasleak, itzul -tzaileak, turismo-gidariak.

HIZKUNTZA ESKUBIDEEN DEKLARAZIO UNIBERTSALA

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:07 Page29

Page 30: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

30www.protokoloa.eus

5. EREMUA

ONOMASTIKAHEDU: 31-34. artikuluak

A. BERFORMULAZIOA: GAKO-HITZAK ETA AINTZAT HARTU BEHARREKOAK

GAKO-HITZAK

Erakunde akademikoen errekonozimendua / Leku-izenak / Pertsona-izenak/ Corpusa / Hizkuntza paisaia / Oinarrizko eskubidea

AINTZAT HARTUBEHARREKOAK

A. IDENTIFIKATU BEHARREKO GIZAESKUBIDEA ETA OINARRIZKO ESKUBIDEA.HIZKUNTZA PAISAIA GUTXIENEKOBALDINTZA GISA: LEHEN MAILAKO EKINTZAHIZKUNTZA BISTARATZEKO

B. HIZKUNTZA GUTXITUKO PERTSONA- ETALEKU-IZENEN ONARPEN OFIZIALA.NORBERAREN IZENA ZUZENTZEKOESKUBIDEA (DOHAINIK)

C. ESTANDARRA ADOSTEA

D. IZEN GEOGRAFIKOAK:Kostaldea, mendiak…

E. GPS-A, MAPAK (DIGITALAK,INPRIMATUAK, OFIZIALAK)

F. PERTSONA-IZENAK JATORRIZKOALFABETU/IDAZKERAN(itzulpenean oinarritu gabe)

G. IZENEN BIKOIZKETA SAIHESTUG.1. Izen bikoiztuen erabilera:noiz, non eta nola

H. ESPARRU PUBLIKOENKOMERTZIALIZAZIOA

I. PARTE HARTU BEHAR DUTENINSTITUZIOAK

J. BESTELAKOAK: _____________________________

K. BESTELAKOAK: _____________________________

B. NEURRIAK (AINTZAT HARTU BEHARREKO ATALEN BATI LOTZEN BAZAIO,IDATZI MESEDEZ ZEINI DAGOKION, BESTELA EZ JARRI EZER):

1

2

3

C. ADIERAZLEAK (GOGORATU NEURRI GUZTIEK ADIERAZLE BANA IZAN BEHARDUTELA, IDATZI, MESEDEZ, ZEIN NEURRIRI DAGOKION ADIERAZLEA):

1

2

3

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:07 Page30

Page 31: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

31www.protokoloa.eus

31. artikulua

Hizkuntza komunitate orok eskubidea du esparrueta eremu guztietan bere sistema onomastikoarieusteko eta erabiltzeko.

32. artikulua

1.- Hizkuntza komunitate orok eskubidea du berelurraldeko toki-izenak bere hizkuntzan erabiltzeko,ahoz eta idatziz, esparru pribatuan, publikoan nahizofizialetan.

2.- Hizkuntza komunitate orok eskubidea du toki-izen autoktonoak finkatzeko, gordetzeko eta berri-kusteko. Toki-izen horiek ezingo dira arbitrariokiezabatu, ez eta aldatu edota egokitu ere; era berean,ezin izango dira gorabehera politikoen edo beste-lako aldaketen arabera ordeztu.

33. artikulua

Hizkuntza komunitate orok eskubidea du bere buruaberezko hizkuntzan izendatzeko. Hortaz, beste hiz-kuntzetara egindako itzulpenetan, izendapen na-hasgarriak eta erdeinuzkoak saihestu beharko dira.

34. artikulua

Gizaki orok eskubidea du bere antroponimia bereaduen hizkuntzan eta eremu guztietan erabiltzeko;eta beste sistema grafiko batera eraman behar de-nean, ahalik eta transkripzio fonetiko fideleneanegin dadin.

HIZKUNTZA ESKUBIDEENDEKLARAZIO UNIBERTSALA

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:07 Page31

Page 32: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

32www.protokoloa.eus

6. EREMUA

HEDABIDEAK ETA TEKNOLOGIA BERRIAKHEDU: 35-40. artikuluak

A. BERFORMULAZIOA: GAKO-HITZAK ETA AINTZAT HARTU BEHARREKOAK

GAKO-HITZAK

Hedabide publikoak / Adierazpen-askatasuna / Finantzazio publikoko hedabideak / Ekipamendu informatikoa

AINTZAT HARTU BEHARREKOAK

A. INFORMAZIOA HIZKUNTZA GUTXITUANJASOTZEKO ESKUBIDEA

B. HEDABIDE-KORPORAZIOEK BEREN PRO-DUKTU GUZTIAK HIZKUNTZA GUTXITUETANEMATEN DITUZTELA BERMATZEKO LEGEAKONARTZEA

C. MUGAZ GAINDI / ESTATUEN BARRUAN:Mugaz gaindi eta estatu barruan (partekatutako)hizkuntza gutxituan irratia, TB… jasotzen delabermatzeko jarraipena egitea

D. HEDABIDEEN IRISMEN TEKNOLOGIKOAHIZKUNTZAREN LURRALDEAREKIN BAT ETORTZEA

E. HEDABIDE PUBLIKOAK

F. IRRATI/TELEBISTA PRIBATUAK HIZKUNTZAGUTXITUAN BERMATZEA

F.1. Gutxieneko hizkuntzaren behar bestekoproportzioaF.2. Lizentziak

G. TEKNOLOGIA HIZKUNTZA ANIZTASUNAAREAGOTZEKO, EZ MUGATZEKO

G.1. Teknologia berrien potentzialaG.2. Multimedia edukiak jasotzeko bide berriak

H. HIZKUNTZA GUTXITUKO HIZTUNAKGEHIENGOAREN HIZKUNTZA ERABILTZERABEHARTUTA

I. EDUKIAK:ANIZTASUNA ERAKUTSI ETAPRAKTIKATZEA, GEHIEGIZKO ELEBAKARTASU-NERAKO JOERAK (FIKZIOAN ERE BAI).Gutxiengo hizkuntzen/hizkuntza gutxitueneta haien hiztunen presentzia bermatzeaprogrametan

J. GAZTEAK, HEDABIDEAK ETA TEKNOLOGIABERRIAK

K. BESTELAKOAK_____________________________

B. NEURRIAK (AINTZAT HARTU BEHARREKO ATALEN BATI LOTZEN BAZAIO,IDATZI MESEDEZ ZEINI DAGOKION, BESTELA EZ JARRI EZER):

1

2

3

C. ADIERAZLEAK (GOGORATU NEURRI GUZTIEK ADIERAZLE BANA IZAN BEHARDUTELA, IDATZI, MESEDEZ, ZEIN NEURRIRI DAGOKION ADIERAZLEA):

1

2

3

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:07 Page32

Page 33: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

33www.protokoloa.eus

35. artikulua

Hizkuntza komunitate orok eskubidea du erabakitzeko zein mailatako presentziaizan behar duen bere hizkuntzak bere lurraldeko hedabidetan, hala tokiko etatradizionaletan, nola irismen handiago eta teknologia aurreratuagokoetan, era-biltzen den hedapen- edo igorpen-sistemari begiratu gabe.

36. artikulua

Hizkuntza komunitate orok eskubidea du behar diren baliabide pertsonal etamaterial guztiak eskura izateko lurraldeko hedabideetan, bere hizkuntzaren etakultur autoadierazpenaren presentzia nahi den mailakoa izan dadin: egoki hezi-tako langileria, diru-iturriak, aretoak eta ekipamenduak, ohiko baliabide tekno-logikoak eta berritzaileak.

37. artikulua

Hizkuntza komunitate orok eskubidea du hedabideen bidez bere kultur ondareariburuzko (historia, geografia, literatura eta kultura propioaren beste adierazpenok)ezagutza sakona jasotzeko; bai eta ezagutu nahi duen beste kultura baten ahaliketa ezagutza handiena jasotzeko ere.

38. artikulua

Hizkuntza komunitateen hizkuntza eta kultura guztiek tratu orekatu ez bazter -tzailea jaso behar dute mundu osoko hedabidetako edukietan.

39. artikulua

Deklarazio honetako 1. artikuluko 3. eta 4. ataletan azaldutako komunitateek, baieta artikulu bereko 5. atalean azaltzen diren taldeek ere, eskubidea dute egoitzafinkatuta duten edo lekualdatzen diren lurraldeko hedabideetan beren hizkuntzektrataera orekatua izan dezaten. Eskubide horren egikaritza bateratu egin beharkoda lurraldeko beste talde edota komunitateen eskubideen egikaritzarekin.

40. artikulua

Hizkuntza komunitate orok eskubidea du bere hizkuntza-sistemari egokitutakoinformatika-ekipamenduak, eta bere hizkuntzako tresneria eta produktuak eskuraizateko, teknologia horiek eskaintzen duten ahalmen guztien onura atera ahalizateko, bai autoadierazpenari, hezkuntzari, argitarapenari edo itzulpenari dago-kienez, bai eta, oro har, informazioaren tratamenduari eta kultur hedapenari da-gokionez ere.

HIZKUNTZA ESKUBIDEEN DEKLARAZIO UNIBERTSALA

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:07 Page33

Page 34: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

34www.protokoloa.eus

7. EREMUA

KULTURAHEDU: 41-46. artikuluak

A. BERFORMULAZIOA: GAKO-HITZAK ETA AINTZAT HARTU BEHARREKOAK

GAKO-HITZAK

AINTZAT HARTU BEHARREKOAK

A. KULTURA ESKURATZEKO ESKUBIDEA,KULTUR ESKUBIDEEK BARNE HARTZENDITUZTE HIZKUNTZA ESKUBIDEAK. KULTURADIERAZPIDEEN ERREKONOZIMENDUA

B. KULTURAREN ETA HIZKUNTZAREN ARTEKOLOTURAK: HIZKUNTZA KULTURAREN DNA GISA

C. HIZKUNTZAK BEREZKOAK DITUEN KULTURADIERAZPIDEEN ERREKONOZIMENDUA

D. ESPARRU SOZIALETARAKO SARBIDEAIZATEKO ESKUBIDEA

D.1. Ingurune soziala sortzea(ez museo etnografiko gisa)

E. KULTURA GUTXITUAK IKUSGARRI EGITEA

F. HIZKUNTZA IKUSPEGIA KULTUR EKITALDIGUZTIETAN

G. KULTUR ESKAINTZA ERAKARGARRIA

H. ALDERDI EKONOMIKOAH.1. BerrikuntzaH.2. Hizkuntzari lotutako zergakH.3. Onura finantzarioakH.4. Derrigorrezko inbertsioa

G. ESPERIENTZIAK NAZIOARTERA ZABALTZEA

H. GAZTEAK ETA KULTURA:EZ UMETZAT HARTZEA

I. BESTELAKOAK:_____________________________

B. NEURRIAK (AINTZAT HARTU BEHARREKO ATALEN BATI LOTZEN BAZAIO,IDATZI MESEDEZ ZEINI DAGOKION, BESTELA EZ JARRI EZER):

1

2

3

C. ADIERAZLEAK (GOGORATU NEURRI GUZTIEK ADIERAZLE BANA IZAN BEHARDUTELA, IDATZI, MESEDEZ, ZEIN NEURRIRI DAGOKION ADIERAZLEA):

1

2

3

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:07 Page34

Page 35: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

35www.protokoloa.eus

41. artikulua

1.- Hizkuntza komunitate orok eskubidea du bere hizkuntza kulturadierazpen guztietan erabiltzeko, sostengatzeko, eta bultzatzeko.

2.- Eskubide honen egikaritza erabateko gauzatze-bidea izangodu, eta beraz, atzerriko kultura batek ezin izango du komunitatebaten espazioa hartu.

42. artikulua

Hizkuntza komunitate orok eskubidea du berezko mundu kultu-rala erabat garatzeko.

43. artikulua

Hizkuntza komunitate orok eskubidea du bere hizkuntzan ekoi -tzitako lan guztietara iristeko.

44. artikulua

Hizkuntza komunitate orok eskubidea du kulturarteko programe-tara iristeko, behar adinako informazio-hedapenaren bidez. Ha-laber, eskubidea du laguntza eman dakien atzerritarrentzako ikas-keta-jarduerei, itzulpenei, bikoizketari, postsinkroniza zioari,azpititulugin tzari eta antzeko ekintzei.

45. artikulua.

Hizkuntza komunitate orok eskubidea du lurraldeko berezko hiz-kuntzak toki nagusia har dezan kultur gertakarietan eta zerbi -tzuetan, hala nola liburutegiak, bideotekak, zinemak, antzokiak,museoak, artxiboak, informatika-ekoizpena, folklorea, kulturarenindustriak, eta kultur bizitzatik sortutako beste gertakari guztiak.

46. artikulua

Hizkuntza komunitate orok eskubidea du bere ondare linguistikoeta kulturala zaintzeko, bai eta haien adierazpen materialak ere,hala nola dokumentu-fondoak, arte- eta arkitektura-lanak, mo-numentu historikoak, eta hizkuntzaren agerpen epigrafikoak

HIZKUNTZA ESKUBIDEENDEKLARAZIO UNIBERTSALA

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:07 Page35

Page 36: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

36www.protokoloa.eus

UNESCOrenbizitasun mailak eta faktoreak

1. FAKTOREA: Hizkuntzaren belaunaldien arteko transmisioa

BIZITASUN MAILA

5 Arriskurik ez dago Adin-tarte guztietako taldeek erabiltzen dute hizkuntza,bai eta haurrek ere.

4 Ahula Zenbait eremutan haur guztiek erabiltzen dute hizkuntza, etaeremu mugatuetan haur guztiek erabiltzen dute.

3 Arrisku argian Hizkuntza gurasoengandik gorako belaunaldiek erabiltzen dutegehienbat.

2 Arrisku bizian Hizkuntza aitona-amonengandik gorako belaunaldiekerabiltzen dute gehienbat.

1 Egoera kritikoan Oso biztanle gutxik erabiltzen dute hizkuntza.,birraitona-amonen belaunaldia gehienbat.

0 Desagertua Ez dago hiztunik.

3. FAKTOREA: Hiztunen kopurua populazio osoaren arabera

2. FAKTOREA: Hiztunen kopuru absolutua

BIZITASUN MAILA

5 Arriskurik ez dago Denek hitz egiten dute hizkuntza.

4 Ahula Ia denek hitz egiten dute hizkuntza.

3 Arrisku argian Gehiengoak hitz egiten du hizkuntza.

2 Arrisku bizian Gutxiengo batek hitz egiten du hizkuntza.

1 Egoera kritikoan Oso gutxik hitz egiten dute hizkuntza.

0 Desagertua Inork ez du hizkuntza hitz egiten.

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:07 Page36

Page 37: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

37www.protokoloa.eus

4. FAKTOREA: Aldaketak hizkuntzaren erabilera-esparruetan

BIZITASUN MAILA

5 Erabileraunibertsala

Hizkuntza eremu guzietarako eta funtzio guztietarakoerabiltzen da.

4 Parekotasuneleaniztuna

Eremu sozial edota funtzio gehienetan bi edo hizkuntzagehiago erabil daitezke.

3 Geroz etaeremu gutxiago

Hizkuntza etxeko giroan erabiltzen da bai eta funtzio askotanere, baina hizkuntza menderatzailea familia giroan ere sartzenhasi da.

2 Eremu mugatuakedo formalak

Hizkuntza eremu sozial mugatuetan erabiltzen da eta funtziobatzuetan.

1 Eremu osomugatuak

Hizkuntza eremu oso mugatuetan besterik ez da erabiltzen etaoso funtzio gutxitan.

0 Desagertua Hizkuntza ez da eremu batean ere edo funtzio baterako ereerabiltzen.

5. FAKTOREA: Eremu berriak eta hedabideak

BIZITASUN MAILA

5 Dinamikoa Hizkuntza eremu berri guztietan erabiltzen da.

4 Indartsua/aktiboa Hizkuntza eremu berri gehienetan erabiltzen da.

3 Pasiboa Hizkuntza eremu berri askotan erabiltzen da.

2 Konprometitua Hizkuntza zenbait eremu berritan erabiltzen da.

1 Minimoa Hizkuntza eremu berri gutxi batzuetan besterik ez da erabiltzen.

0 Desagertua Hizkuntza ez da eremu berri batean ere erabiltzen.

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:07 Page37

Page 38: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

38www.protokoloa.eus

6. FAKTOREA: Hizkuntzaren ikaskuntzarakoeta irakaskuntzarako materialak

BIZITASUN MAILA

5 Ortografia ezarrita dago, bai eta irakurketa zein idazketarako tradizioa ere,gramatikak, hiztegiak, testuak, literatura eta eguneroko hedabideak. Idatzizkohizkuntza administrazioan zein hezkuntzan erabiltzen da.

4 Idatzizko materialak badaude, eta eskolan umeek hizkuntza horretan irakurtzeneta idazten ikasten dute. Administrazioan ez da idatzizko hizkuntza erabiltzen.

3 Idatzizko materialak badaude, eta eskolan umeek idatzizko hizkuntza ikasdezakete. Idatzizko baliabideen bidezko alfabetatzea ez da sustatzen.

2 Idatzizko materialak badaude, baina baliteke komunitateko kide batzuentzatbesterik ez izatea baliagarriak; beste batzuentzat balio sinbolikoa izan dezakete.Hizkuntza horretan irakurketaren eta idazketaren ikaskuntza ez dago jasotaeskola-programetan.

1 Komunitateak ortografia praktikoa ezagutzen du eta zenbait material idazten dira.

0 Komunitateak ez du ortografiarik.

7. FAKTOREA: Gobernuen eta instituzioen jarrerak eta politikak hizkuntzekiko, bai eta ofizialtasun estatusa eta erabilera ere

BIZITASUN MAILA

5 Berdintasunezkolaguntza

Hizkuntza guztiak babesten dira.

4 Laguntzaberezitua

Gutxiengoen hizkuntzak eremu pribatuko hizkuntza gisababesten dira gehienbat. Hizkuntzaren erabilera prestigiotsua.

3 Asimilazio pasiboa Ez dago politika berezitua gutxiengoen hizkuntzei begira;eremu publikoan hizkuntza menderatzailea da nagusi.

2 Asimilazio aktiboa Gobernuak hizkuntza menderatzailearen asimilazioa bultzatzendu. Gutxiengoen hizkuntzek ez dute inolako babesik.

1 Derrigorrezkoasimilazioa

Hizkuntza menderatzailea da hizkuntza ofizial bakarra, etahizkuntza ez menderatzaileek ez dute inolako aitortzarik etaez dira babesten.

0 Debekua Gutxiengoen hizkuntzak debekatuta daude.

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:07 Page38

Page 39: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

39www.protokoloa.eus

8. FAKTOREA: Komunitateko kideen jarrerak hizkuntzarekiko

BIZITASUN MAILA

5 Kide guztiek hizkuntzari balioa ematen diote eta sustatzearen aldekoak dira.

4 Kide gehienak hizkuntza mantentzearen aldekoak dira.

3 Kide asko hizkuntza mantentzearen aldekoak dira; beste batzuei ez die ardura edobere galeraren alde egin dezakete.

2 Zenbait kide hizkuntza mantentzearen aldekoak dira; beste batzuei ez die arduraedo bere galeraren alde egin dezakete.

1 Kide gutxi batzuk besterik ez dira hizkuntza mantentzearen aldekoak; bestebatzuei ez die ardura edo bere galeraren alde egin dezakete.

0 Inori ere ez dio ardura hizkuntza galtzeak; guztiek dute nahiago hizkuntzamenderatzailea erabiltzea.

9. FAKTOREA: Dokumentazio-motak eta kalitatea

BIZITASUN MAILA

5 Bikaina Gramatika eta hiztegi osoak daude, testu luzeak eta hizkuntza-materialen joan-etorri iraunkorra. Kalitate handiko audio- etabideo-erregistro ugari dago jasota eta oharrak idatzita.

4 Ona Gramatika on bat dago, bai eta zenbait gramatika onargarri,hiztegi, testu, literatura eta eguneroko hedabide ere. Kalitatehandiko audio- eta bideo-erregistro nahikoak daude etaoharrak dituzte jasoak.

3 Balekoa Gramatika on bat egon daiteke, edo zenbait gramatika, hiztegieta testu, baina ez dago eguneroko hedabiderik. Kalitatedesberdinetako audio- eta bideo-erregistro batzuk egondaitezke, eta maila desberdinetan oharrak dituzte jasoak.

2 Zatikakoa Ikerketa linguistiko mugatu baterako gramatikaren zenbaitzirriborro, hitz-zerrendak eta testu erabilgarri batzuk daude,baina estaldura nahikorik ez dute. Kalitate desberdinetakoaudio- eta bideo-erregistroak egon daitezke, oharrekin edooharrik gabe jasoak.

1 Ez nahikoa Gramatika-zirriborroren bat, hitz-zerrenda laburrak eta testu-za-tiak besterik ez daude. Ez dago audio- edota bideo-erregistroriketa daudenek ez dute kalitaterik edo ez dute inolako oharrik jasoa.

0 Dokumentatugabekoa

Ez dago inolako materialik.

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:07 Page39

Page 40: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

40www.protokoloa.eus

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:07 Page40

Page 41: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

41www.protokoloa.eus

PROTOKOLOA JORRATZEKOURRATSAK ETA KRONOGRAMAHonatx, eskema batean bilduta, protokoloa osatzeko aurreikusten diren urratsak:

Kontuan izan behar da datak ez direla erabat finkoak. Hau da, gizarte eragileekin egingo direnbi lanketak, ekarpenari zein atxikimenduari lotutakoak, modu iraunkorrean garatuko dira.

Horrekin batera, kontuan hartu behar da, prozesuak irauten duen bitartean bestelako aurkez-penak egingo direla interesa agertzen duten bestelako erakundeetan, edota interesgarritzatjotzen diren norbanakoei.

LANKETA EPEA

1. Talde Antolatzailea eratu, erreferentziak zehaztu etaProtokoloaren egitura nagusia definitu

2015-03-31 / 2015-07-31

2. Batzorde Zientifikoa eratu eta gidalerroak helarazi 2015-09-30 / 2015-11-15

3. Batzorde Zientifikoa bildu eta Protokoloaren eremuak zehaztu 2015-12-01/02

4. Gizarte Eragileen ekarpenak jaso 2016-02-20 / 2016-06-30

5. Talde Antolatzaileak ekarpenak bateratu 2016ko ekaina

6. Batzorde Zientifikoa bildu: Ekarpenak aztertu eta azken zuzenketak sartu 2016ko iraila

7. Talde Antolatzailea: Azken bertsioa onartu 2016ko urria

8. Gizarte Eragileen atxikimendua lortu 2016-09 / 2016-11

9. PROTOKOLOA AURKEZTU 2016ko abendua

III. HURRENGO URRATSAK

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:07 Page41

Page 42: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

txostena_eu_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:07 Page42

Page 43: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

GUIDEB

OOK

txostena_en_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:15 Page43

Page 44: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

44www.protokoloa.eus

txostena_en_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:15 Page44

Page 45: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

45www.protokoloa.eus

I. ABOUT THE PROTOCOL 47

1. OBJECTIVES OF THE PROJECT 472. WHY A PROTOCOL? 483. PARTICIPANTS AND WORK TO DATE 484. SKELETON STRUCTURE OF THE PROTOCOL 535. REFERENCES 546. HOW TO USE THIS GUIDE? 54

II. FORMS 57

INSTRUCTIONS FOR FILLING IN THE FORMS 581. PRINCIPAL, DISCRIMINATION, RIGHTS 602. PUBLIC ADMINISTRATIONS AND OFFICIAL BODIES 623. EDUCATION 644. THE SOCIOECONOMIC SPHERE 665. PROPER NAMES 686. COMMUNICATION, MEDIA AND NEW TECHNOLOGIES 707. CULTURE 728. Major Evaluative Factors of Language Vitality (UNESCO) 74

III. NEXT STEPS 79

INDEX

txostena_en_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:15 Page45

Page 46: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

46www.protokoloa.eus

txostena_en_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:15 Page46

Page 47: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

47www.protokoloa.eus

I. ABOUT THE PROTOCOL

1.OBJECTIVESOF THE PROJECT Language rights must certainly be includedamong these basic human rights. Languagesare for communication, but the situation oflanguages cannot be limited to the commu-nicative dimension alone, since languagescannot be separated from cultures. When theconnection between languages and culturesis denied, the dignity of speakers and citizensis being left out of consideration. Thus, sup-porting linguistic diversity forms a part of de-fending the rights of everyone.

This will also open up a channel which cancontribute to social well-being and peacefulcoexistence, because working towards thedemocratic treatment of language communi-ties is one way of ensuring that all humanrights are respected.

Throughout Europe, language communitieshave taken steps to enable people to live theirlives in their own languages. There are hun-dreds of community-based organisations actingin different fields with the goal of supportingminority languages. The present project pro-

poses to create a meeting place where civil so-ciety in Europe can take charge of the processof nurturing our linguistic diversity.

This project will be the start of a processundertaken by social entities, organisationsand specialists to establish a protocol to en-sure linguistic equality and present theconclusions to an international summit mee-ting.

The Protocol to Ensure Language Rights(PELB) will be the fruit of a series of discu -ssions over preceding years by numerouswork groups; an instrument bringing togetherscientific perspectives, academic opinions and

Presentationof the project,March 2015 inDonostia

txostena_en_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:15 Page47

Page 48: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

48www.protokoloa.eus

social viewpoints; and a novel foundation forbuilding a new Europe based on equalitybetween language communities. Thereforethe protocol which emerges from the Projectwill be taken to international fora and insti-tutions to allow entities of all kinds to use itto regulate their commitment to language di-versity.

The project has four main objectives:

1. To declare that guaranteeinglanguage diversity and ensuringlanguage development are keysto peaceful coexistence.2. To create an effective instru -ment for language equality andthe cultivation of languages inunfavourable situations3. To ensure that the languagecommunity is the actor in thisprocess and assert that society’sinvolvement guarantees fair play.4. To constitute a milestone inDonostia’s development as theEuropean Cultural Capital.

And we will also work throughout the follo-wing values: peaceful coexistence, diversity,equality, rights and conditions.

2.WHY A PROTOCOL?The term protocol usually refers to agree-ments that are no more formal than declara-tions such as "charters" or "pacts". There aremany types of protocols.

There is for example the signature protocolwhich is a subsidiary instrument of an agree-ment between parties. An amendment pro-tocol specifies adjustments to a previously

accepted agreement. An optional protocolappends rights and obligations to a previousagreement, and a complementary protocol isa document specifying additional stipulationsto complete an existing agreement.

The kind of Protocol we intend to develop isa Protocol based on an Agreement. It is aninstrument which lays out what needs to bedone to attain the objective of a previouslyadopted agreement or pact.

Since the Protocol will be based on the 1996Universal Declaration of linguistic Rights, wemay also expect it to serve as a complemen-tary protocol, given that the last twenty yearshave seen many changes in society and thereare features of our day-to-day lives that couldnot have been predicted two decades ago.

We have attempted to model our Protocol onothers in effect today. The ones we have foundmost relevant for our purpose are environ-mental protocols because, like ours, they in-clude stipulations of specific steps to be taken.It is also interesting to see how such a protocolproposes, once adopted, to monitor com-pliance with the suggested measures. For ourpurpose the most suitable features regardingfulfilment of targets are possibly those foundin the Montreal Protocol on Substances thatDeplete the Ozone Layer, which we have sin-gled out as a model for our Protocol.

3.PARTICIPANTS ANDWORK TO DATEThe promoters of the project are Kontseiluaand the DSS2016 foundation, by whose ini-tiative it was created, and these bodies takeresponsibility for its proper development.

txostena_en_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:15 Page48

Page 49: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

49www.protokoloa.eus

KONTSEILUA.THE COUNCIL OF BASQUELANGUAGE ENTITIES

The Council of Basque Language entities, KON -TSEILUA, is an umbrella body for 40 orga -nisations active in all aspects of promotion ofthe Basque language. Kontseilua’s single centralgoal is to support and speed up the process ofBasque language normalization. KONTSEILUA isthe main representative of the Basque languagesocial movement and its mission is Basque lan-guage recovery on personal, social and officiallevels.

KONTSEILUA strives to have an impact in threemain areas. Locally, KONTSEILUA works hand inhand qith people who are active at the locallevel everywhere and reaches out to the entirepopulation through them. Kontseilua also workswith different administrative bodies to developbetter language policies. Finally, KONTSEILUAworks internationally to promote cooperationwith comparable language communities, and tocarry the message froms Basque speakers tothe world’s decision centres, such as the Euro-pean Council or United Nations.

KONTSEILUA has been acknowledged as a pro-vider public services, performing activities of thefirst order of importance..

DONOSTIA/SAN SEBASTIÁN 2016FOUNDATION

The European Capital is an EU initiative conceivedas a means to bring the different Euro pean peoplestogether and for them to discover each other’s cul-tures. It has three goals: To showcase the wealth,diversity and common features of European cul-tures to foster greater mutual knowledge amongEuropean citizens and to enhance awareness of be-longing to a single European community.

The European Capital of Culture 2016 represents anenormous opportunity to turn the focus on cultureand dialogue as the roads towards improved co-existence. It will also promote stronger ties with therest of Europe and foster innovation in the culturalsector.

The project has a special impact in the areasthat inspire knowledge and use of technology,promote mediation in creative processes, promptlinguistic diversity, facilitate citizen empower-ment and participation, and cultivate criticalthought..

Kontseilua and DSS2016EU gave overall res-ponsibility for the process to an OrganisingCommittee comprising six recognised and ex-perienced international organisations, each ofwhich was able to contribute its particularperspective.

International networks of social organisationsand NGOs working in support of human rights,language rights, language diversity and mino-rity languages, which will be directly in chargeof the project.

ELEN – EUROPEAN LANGUAGE EQUALITYNETWORK

The European Language Equality Network (ELEN)has as its goal the substantive promotion andprotection of lesser-used languages (i.e. regional,minority, indigenous, co-official and smaller na-tional languages or RMLs), to work towards lin-guistic equality for these languages, under thebroader framework of human rights, and to be avoice for the speakers of these languages at thelocal, regional, national, European and internatio-nal level. ELEN is a non-governmental organisa-tion.

ELEN’s purpose is to represent the 50 millionpeople, 10% of the EU’s population, who speak aregional or minority language. ELEN represents44 co-official, regional, or minority language com-munities in 18 European States, so far.

txostena_en_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:15 Page49

Page 50: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

50www.protokoloa.eus

LINGUAPAX – INTERNATIONAL

LINGUAPAX International is a non-governmentalorganization dedicated to the appreciation andprotection of linguistic diversity worldwide. It wasoriginally created as a UNESCO programme in1987. It is now an independent NGO. LINGUAPAXclaims that languages express the rich culturalpluralism of the human species and its preserva-tion is a major contribution to peace and interna-tional understanding. LINGUAPAX operates as aninternational network with three objectives: Pro-motion, coordination and dissemination of re-search in the field of sociolinguistics.

They also advice and support to ideological, poli-tical and legislative processes encouraging theprotection of linguistic diversity and programsaimed at improving or revitalizating specific lin-guistic communities.

They make assessment in language policy andplanning to state and substate governments, suchas, China, Brazil, Paraguay and Bolivia. LINGUAPAXhas also participated in language revitalizationprojects in Nigeria, South Africa, Tchad, Senegal,Tanzania and Algeria.

ECMI – EUROPEAN CENTRE FOR MINORITYISSUES

The European Centre for Minority Issues (ECMI)conducts practice and policy-oriented research,provides information and documentation, and of-fers advisory services concerning minority-majo-rity relations in Europe. It serves Europeangovernments and regional intergovernmental or-ganizations as well as non-dominant groupsthroughout. The Centre co-operates with the aca-demic community, the media and the general pu-blic through the timely provision of informationand analysis. The ECMI was founded in 1996. It isan independent and inter-disciplinary institution.

The Centre also maintains active relations withother academic institutions and NGOs involved inconflict resolution and inter-ethnic relations andengages in collaborative projects in these fields.

CIEMEN

CIEMEN is an organisation of Catalan civil societywhich works to inform world opinion about thecountry’s situation, to spread knowledge about sta-teless countries and nations everywhere and to de-fend their collective rights.

It has done much to support language rights andthe use of the language in society. CIEMEN worksin three main areas: to promote knowledge, to pro-mote recognition of rights for nations and ethnicminorities, and to promote solidarity. CIEMEN wasin charge of the technical secretariat of the Univer-sal Declaration of Linguistic Rights.

PEN INTERNATIONAL – TRANSLATION ANDLINGUISTIC RIGHTS COMMITTEE

The worldwide association of writers, exists to pro-mote friendship and intellectual co-operationamong writers everywhere, regardless of their po-litical or other views; to fight for freedom of expres-sion and to defend vigorously writers suffering fromoppressive regimes

The Committee for Translation and Linguistic Rightsencourages translation of contemporary literaturenot only from small languages into world lan-guages, but also between small languages.

It also speaks out in defence of stateless languagesand has been given a mandate to do all it can toenforce the article on linguistic right (part of whichis quoted below) which PEN has recommended beadded to the United Nations Universal Declarationof Human Rights. That Committee promoted theUniversal Declaration of Linguistic Rights and theManifesto of Girona Manifesto on Linguistic Rights.

txostena_en_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:15 Page50

Page 51: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

51www.protokoloa.eus

UNPO - THE UNREPRESENTED NATIONS ANDPEOPLES ORGANIZATION

UNPO is an international and democratic member-ship organisation. Its members are indigenous peo-ples, minorities, and unrecognised or occupiedterritories who have joined together to protect andpromote their human and cultural rights, to pre-serve their environments, and to find nonviolent so-lutions to conflicts which affect them. Although theaspirations of UNPO Members differ greatly, theyare all united by one shared condition – they arenot adequately represented at major internationalfora.

Therefore, UNPO has been established to providean international forum through its members canbecome effective participants and contributors tothe international community. In an increasinglyinterdependent world it is ever more important

that those who continue to be denied their rightsbe given an opportunity to present their case.Na-zioarteko erakundea da.

The six organisations met for the first timeon the 31st of March, 2014, and again on the13th-14th of July. A number of decisions weremade at those meetings concerning themain reference points of the Protocol, thecomposition of the Scientific Committee, theformat of the Protocol and stipulations aboutthe Protocol's spheres or domains of appli-cation.

This Organising Committee will take the initiativein organising the process.

The Scientific Committee which has been setup to prepare the text of the Protocol is agroup of seventeen recognised experts, intel-lectuals and researchers with experience in avariety of disciplines who work in differentfields. One of this commission's main purposes

Presentationof the ScientificCommittee,December2015 in Donostia

txostena_en_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:15 Page51

Page 52: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

52www.protokoloa.eus

will be to make sure that a fair balance ofviewpoints is represented in the Protocol.

The main job of the Scientific Committe is tomake quality contributions to the Protocol. Adocument of this nature needs to be scientifi-cally sound, so we require support and assess-ment from recognised experts

We wish to acknowledge the important roleplayed by organised civil society in the area oflanguage communities in Europe. The desire towork towards a more democratic society has dri-

ven grassroots organisations to express de-mands and aspirations which have led to greaterpublic awareness of the issues.

Grassroots entities will also play an importantrole in the preparation of the Protocol. We aimto produce an instrument that has been agreedupon by organisations and actors who speakfor millions of European citizens. Though our si-tuations differ in many cases, all entities thatwork for language normalization share a com-mon goal. This process will also give us a goodopportunity to learn from one another.

SCIENTIFIC COMMITTEE

ORGANISED CIVIL SOCIETY

TO PROMOTE

TO ORGANIZE

TO ADVICE

TO PROPOSE

txostena_en_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:15 Page52

Page 53: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

53www.protokoloa.eus

4.SKELETONSTRUCTURE OF THEPROTOCOL

As we mentioned before, the protocol will bethe fruit of a series of discussions over prece-ding years by numerous work groups; an ins-trument bringing together scientificperspectives, academic opinions and socialviewpoints; and a novel foundation for buildinga new Europe based on equality between lan-guage communities.

Therefore the protocol which emerges fromthe Project will be taken to international foraand institutions to allow entities of all kinds touse it to regulate their commitment to lan-guage diversity.

The Organising Committee approved the ske-leton structure of the protocol on its first mee-ting on March 31st 2015,

1- Reasons

1.1. The state of European language diver-sity1.2. The situation of native languages inEurope1.3. The role of social bodies in the lan-guage recovery process1.4. Why we need a Protocol

2- Objectives

2.1. What is the point of the Protocol?2.2.What is the Protocol, and what will bein it?2.3.Values assumed by the Protocol2.4.What good will the Protocol do? 2.5.How can the Protocol be used?

3- References

3.1. Connection to agreements mentionedin the reference document3.2. Statement of chief working referencesand justification for choosing them:

• The 1996 Universal Declaration ofLinguistic Rights• The 2003 report of UNESCO

4- The guideline statement

The guidelines are based on the UDLR andthe UNESCO report. The UDLR will tell uswhat has to be ensured in terms of rights;the UNESCO document will establish spe-cific objectives aimed at ensuring languagerevitalisation.

5- A strategy for the future

5.1. What will happen with the Protocol?5.2. How to make the Protocol reach inter-national decision centres5.3. What kind of structure can ensurecompliance with the Protocol?

In that first meeting of the Organising Com-mittee other issues were also approved:

• To use “civil society” instead of just “so-ciety” when convenient• To use the terms “language community”and “language group” as defined in the Uni-versal Declaration of Linguistic Rights• To insert a mention of the potential eco-nomic benefits of the language diversity.

The Organising Committee also approved that forthe following development of the documents itis preferable to use concrete and measurableconcepts instead of more undefined words like“promote”. One way to do this could be to createa progressive scale of terms.

Finally, they decided that it is necessary to createsome kind of monitoring mechanism so that thefulfilment of the protocol can be evaluated.

txostena_en_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:15 Page53

Page 54: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

54www.protokoloa.eus

5.REFERENCESIn March, 2015 the organising committee sti-pulated the references for drawing up theProtocol. The 1996 Universal Declaration ofLinguistic Rights is to be the Protocol's chiefguide. Another fundamental reference docu-ment will be UNESCO's 2003 report, "Lan-guage Vitality and Endangerment," whichlays down specific evaluation indicators.

Besides these two main references, the fol-lowing documents or charters will also betaken into consideration by the Protocol forthe Safeguarding of Language Rights:

UNITED NATIONS• Universal Declaration of Humarn Rights (1948)• International Covenant on Civil and Politicar Rights(1966)• International Covenant on Economic, Social and Cul-tural Rights (1966)• Proclamation of Teheran (1968)• UN Conventio on the Rights of the Child (1989)• Declaration on the Rights of Persons Belonging toNational or Ethnic, Religious and Linguistic Minorities(1992)• Vienna Declaration and Programme of Action (1993)• Declaration of the Rights of Indigenous People(2007)COUNCIL OF EUROPE• Convention for the Protection of Human Rights andFundamental Freedoms (1950)• European Charter for Regional and Minority Lan-guages (1992)• Framework Convention for the Protection of Natio-nal Minorities (1994)

UNESCO• Universal Declaration on Cultural Diversity (2001)• Convention on the Protection and Promotion of theDiversity of Cultural Expressions (2005)ORGANISATION FOR SECURITY ANC CO-OPERATIONIN EUROPEHague Recommendations Regarding the EducationRights of National Minorities (1996)• Oslo Recommendations Regarding the LinguisticRights of National Minorities (1998)• Lund Recommendations on the Effective Participa-tion of National Minorities (1999

EUROPEAN UNION• EU Charter of Fundamental Rights• Treaty of Lisbon• Report with recommendations to the Commissionon European regional and lesser used languages –the languages of minorities in the EU – in the contextof enlargement and cultural diversity• European Parliament resolution on 11 September2013 on endangered European languages and lin-guistic diversity in the European Union

PEN INTERNATIONAL• PEN INTERNATIONAL: Girona Manifesto on LinguisticRights

NETWORK TO PROMOTE LINGUISTIC DIVERSITY• The Roadmap for Linguistic Diversity

6.HOW TO USETHIS GUIDE?The Protocol's most significant feature willbe its list of proposed measures. The aim isto identify steps that will be valid all acrossEurope. Practical implementation of the ob-jectives set out in the Universal Declarationof Linguistic Rights (UDLR) of 1996 is thegoal.

It was therefore decided, when developingthis guide, to maintain the classification ofdomains established in the UDLR document.Seven spheres or domains are recognised:GENERAL PRINCIPLES, PUBLIC ADMINISTRA-TION AND OFFICIAL BODIES, EDUCATION,PROPER NAMES, COMMUNICATIONS MEDIAAND NEW TECHNOLOGIES, CULTURE AND THESOCIOECONOMIC SPHERE.

In spite of the differences between these do-mains, we propose to treat them in a parallelfashion as shown in the accompanyingpages. This is not intended to imply that alldomains are of equal importance or deservethe same amount of attention.

txostena_en_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:15 Page54

Page 55: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

55www.protokoloa.eus

The domain profiles are organised asfollows:(Example of the forms pages 16-17)

IDENTIFICATION OF THE DOMAIN AND ARTICLES RELATING TO IT

The domain will be put at the top of the page,indicating the articles of the Universal Declara-tion of Linguistic Rights with which relate to it.The articles in question are also quoted in fulllower down in order to facilitate work.

A. REFORMULATION: KEY WORDS AND CONSIDERATIONS

Our work will be based on the rights listed inthe Universal Declaration of Linguistic Rights,but our first task is to identify the key words inthe rights in the declaration that are applicableto each domain.

Twenty years have passed since the adoptionof the Declaration, and we foresee that it maysometimes be necessary to introduce new ele-ments here. However, it should be borne inmind that the purpose of the Protocol is not tocreate new subjective rights but rather to makethe necessary adjustments to those stated. Forinstance, in the second domain relating to ad-ministration, on-line administration is a realitytoday so mention should be made there of spe-cific measures to take into account that fact.

The Scientific Commitee also singled out ele-ments that need to be recognizied (considera-tions) in each area in order to be able topropose even more specific measures.

In this booklet key words and considerationsconnected with each domain have been listed;however, in the event that something is notcorrectly listed or a basic key word has beenomitted, please identify and insert it to ensurethat the section in question is as complete aspossible.

B. MEASURES

It is likewise important to identify the sectionswithin domains. This is because the stipulationof measures can only be as specific as the sec-tions that we identify in each domain. For exam-ple, with regard to the domain of education wewant to give separate consideration to compul-sory education, professional training, adult edu-cation, higher education and so on. In the caseof the administrative domain, the sections will in-clude the court system, for instance, where aspecific set of measures will be appropriate, in-cluding not just language rights themselves butalso other basic rights which must be brought tobear, such as effective judicial protection or theright to defence. This necessitates the prior taskof identifying sections for each domain.

Once the sections are identified, we will beready to get down to the work of stating whatsteps are needed to safeguard rights recogni-sed in the Universal Declaration in each section.

Here, the more specific we can be, the more ef-fective the Protocol will become. Since we aimto create an effective tool, our goal will be todefine measures as specifically as possible.Werealise that situations vary widely among Eu-rope's minority languages, but that should notrepresent an obstacle. One of the characteristicsof a Protocol is to be an agreement that can becomplied with in a gradual manner.

As a final consideration, with a view to beingable to develop the next section properly, it isnot a good idea to use verbs which pose diffi-culties when it comes to evaluation, such assupport, promote and so on. We will reservesuch verbs as these for when we are describingthe Protocol's spirit and vocation.

C. INDICATORS

Given that one of our chief objectives is for theProtocol to be a useful, effective tool, it seemsnecessary to make a point of incorporating in-

txostena_en_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:15 Page55

Page 56: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

56www.protokoloa.eus

dicators. This part must fulfil two main objec-tives. One is that all the measures proposed inthe preceding section must fulfil that objective.There may be a risk, in the section of measures,that we end up with a declaration of intentions,rather than a stipulation of actual steps. To avoidthis, each proposed measure will have its ownevaluation indicator so as to guarantee thatthere exist objective elements by means ofwhich to evaluate whether a given measure hasbeen complied carried out or not. Let us re-member that evaluation indicators may be ofthree types: dichotomous (admitting yes/noanswers), quantitative and qualitative.

Thus it is proposed that in this exercise eachproposed measure in the section of stepsshould be assigned an evaluation indicator.

These are the steps toprepare the Protocol :

1. Define the key words and considerations for each domain

2. Stipulate measures to safeguardthe rights set out in the Declaration

3. Add an evaluation indicator foreach measure proposed.

txostena_en_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:15 Page56

Page 57: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

57www.protokoloa.eus

II. FORMS

txostena_en_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:15 Page57

Page 58: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

58www.protokoloa.eus

FIELD N. 1

PRINCIPALS, DISCRIMINATION, RIGHTSUDLR: Articles 1, 2, 5, 7 and 10.

A. REFORMULATION: KEY WORDS AND CONSIDERATIONS

KEY WORDS

Subjects of the rights: community, group, individual / Language equality / Objective and proportional measures / Language policy / Non-discrimination / Public positive policies

CONSIDERATIONS

A. LINKING UP LANGUAGERIGHTS TO BROADER HUMANRIGHTS

A.1. Functional rights of community over staticrightsA.2. Recognition of rights asa corrective measure of dis-crimination

B. EQUALITYB.1. Theorization of the equalityprinciple: Defining equality aspromotion of tights

C. PRINCIPLE OF NON-DISCRIMINATION

D. POSITIVE ACTIONSD.1. Specific positive actionsD.2. Recognition that in order toimplement equality of language,additional and specific/correctivemeasures must be takenD.3. Corresponding duties in orderto grant language rights

E. SELF-IDENTIFICATION OF A GROUP

G. EFFECTIVE TRIBUNAL TO DEAL WITHINFRINGEMENT OF RECOGNISED RIGHTS

G. LANGUAGE HEARTLANDS, LANGUAGEBREATHING SPACES

H,. OTHERS (write other considerations)

B. MEASURES (IF IT IS A MEASURE CONNECTING A CONSIDERATION, PLEASE, WRITE THE LETTER, IF IT IS NOT, DO NOT WRITE ANYTHING):

1

2

3

C. INDICATORS (REMEMBER, THAT ALL THE MEASURES MUST HAVE ANINDICATOR, PLEASE, WRITE THE MEASURE’S NUMBER THE INDICATOR REFERS TO):

1

2

3

58www.protokoloa.eus

Decription ofthe field

CONSIDERA-TIONS: Do youthink there isanything missingfrom the list?Please add it in.

MEASURES:Specify measuresfor ensuringcompliance withthe rights reco-gnised in the De-claration. Is itlinked to some-thing in theconsiderationslist? If so, saywhich partINDICATORS: Specify an indicator for each

measure and state which step it is linked to..

INSTRUCTIONS FORFILLING IN THE FORMS:

txostena_en_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:15 Page58

Page 59: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

59www.protokoloa.eus

Article 1.

1. This Declaration considers as a language com-munity any human society established histori-cally in a particular territorial space, whether thisspace be recognized or not, which identifies itselfas a people and has developed a common lan-guage as a natural means of communication andcultural cohesion among its members. The termlanguage specific to a territory refers to the lan-guage of the community historically establishedin such a space.2. This Declaration takes as its point of departurethe principle that linguistic rights are individualand collective at one and the same time. In defi-ning the full range of linguistic rights, it adopts asits referent the case of a historical language com-munity within its own territorial space, this spacebeing understood, not only as the geographicalarea where the community lives, but also as thesocial and functional space vital to the full deve-lopment of the language. Only on this basis is itpossible to define the rights of the languagegroups mentioned in point 5 of the present article,and those of individuals living outside the territoryof their community, in terms of a gradation orcontinuum.

Article 2.

1. This Declaration considers that, whenever variouslanguage communities and groups share thesame territory, the rights formulated in this Decla-ration must be exercised on a basis of mutual res-pect and in such a way that democracy may beguaranteed to the greatest possible extent.2. In the quest for a satisfactory sociolinguisticbalance, that is, in order to establish the appro-priate articulation between the respective rightsof such language communities and groups andthe persons belonging to them, various factors,besides their respective historical antecedents inthe territory and their democratically expressedwill, must be taken into account. Such factors,which may call for compensatory treatment

aimed at restoring a balance, include the coer-cive nature of the migrations which have led tothe coexistence of the different communities andgroups, and their degree of political, socioeco-nomic and cultural vulnerability.

Article 5.

This Declaration is based on the principle thatthe rights of all language communities are equaland independent of the legal or political statusof their languages as official, regional or minoritylanguages. Terms such as regional or minoritylanguages are not used in this Declaration be-cause, though in certain cases the recognition ofregional or minority languages can facilitate theexercise of certain rights, these and other modi-fiers are frequently used to restrict the rights oflanguage communities.

Article 7.

1. All languages are the expression of a collectiveidentity and of a distinct way of perceiving anddescribing reality and must therefore be able toenjoy the conditions required for their develop-ment in all functions.2. All languages are collectively constituted and aremade available within a community for individualuse as tools of cohesion, identification, communi-cation and creative expression.

Article 10.

1. All language communities have equal rights.2. This Declaration considers discriminationagainst language communities to be inadmissi-ble, whether it be based on their degree of po-litical sovereignty, their situation defined insocial, economic or other terms, the extent towhich their languages have been codified, up-dated or modernized, or on any other criterion.3. All necessary steps must be taken in order toimplement this principle of equality and to renderit effective

UNIVERSAL DECLARATION OF LINGUISTIC RIGHTS

59www.protokoloa.eus

Articles ofthe UDLR

NB :To simplify work, all suggestions may be made via the Internet on the www.protokoloa.eus website.

txostena_en_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:15 Page59

Page 60: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

60www.protokoloa.eus

FIELD N. 1

PRINCIPALS, DISCRIMINATION, RIGHTSUDLR: Articles 1, 2, 5, 7 and 10.

A. REFORMULATION: KEY WORDS AND CONSIDERATIONS

KEY WORDS

Subjects of the rights: community, group, individual / Language equality / Objective and proportional measures / Language policy / Non-discrimination / Public positive policies

CONSIDERATIONS

A. LINKING UP LANGUAGE RIGHTSTO BROADER HUMAN RIGHTS

A.1. Functional rights of community over static rightsA.2. Recognition of rights as acorrective measure of discrimina-tion

B. EQUALITYB.1. Theorization of the equalityprinciple: Defining equality as pro-motion of tights

C. PRINCIPLE OF NON-DISCRIMINATION

D. POSITIVE ACTIONSD.1. Specific positive actionsD.2. Recognition that in order toimplement equality of language,additional and specific/correctivemeasures must be takenD.3. Corresponding duties in orderto grant language rights

E. SELF-IDENTIFICATION OF A GROUP

G. EFFECTIVE TRIBUNAL TO DEAL WITHINFRINGEMENT OF RECOGNISED RIGHTS

G. LANGUAGE HEARTLANDS, LANGUAGEBREATHING SPACES

H. OTHERS (write other considerations)

B. MEASURES (IF IT IS A MEASURE CONNECTING A CONSIDERATION, PLEASE, WRITE THE LETTER, IF IT IS NOT, DO NOT WRITE ANYTHING):

1

2

3

C. INDICATORS (REMEMBER, THAT ALL THE MEASURES MUST HAVE ANINDICATOR, PLEASE, WRITE THE MEASURE’S NUMBER THE INDICATOR REFERS TO):

1

2

3

txostena_en_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:15 Page60

Page 61: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

61www.protokoloa.eus

Article 1

1. This Declaration considers as a language com-munity any human society established histori-cally in a particular territorial space, whether thisspace be recognized or not, which identifies itselfas a people and has developed a common lan-guage as a natural means of communication andcultural cohesion among its members. The termlanguage specific to a territory refers to the lan-guage of the community historically establishedin such a space.2. This Declaration takes as its point of departurethe principle that linguistic rights are individualand collective at one and the same time. In defi-ning the full range of linguistic rights, it adopts asits referent the case of a historical language com-munity within its own territorial space, this spacebeing understood, not only as the geographicalarea where the community lives, but also as thesocial and functional space vital to the full deve-lopment of the language. Only on this basis is itpossible to define the rights of the languagegroups mentioned in point 5 of the present article,and those of individuals living outside the territoryof their community, in terms of a gradation orcontinuum.

Article 2

1. This Declaration considers that, whenever variouslanguage communities and groups share thesame territory, the rights formulated in this Decla-ration must be exercised on a basis of mutual res-pect and in such a way that democracy may beguaranteed to the greatest possible extent.2. In the quest for a satisfactory sociolinguisticbalance, that is, in order to establish the appro-priate articulation between the respective rightsof such language communities and groups andthe persons belonging to them, various factors,besides their respective historical antecedents inthe territory and their democratically expressedwill, must be taken into account. Such factors,which may call for compensatory treatment

aimed at restoring a balance, include the coer-cive nature of the migrations which have led tothe coexistence of the different communities andgroups, and their degree of political, socioeco-nomic and cultural vulnerability.

Article 5

This Declaration is based on the principle thatthe rights of all language communities are equaland independent of the legal or political statusof their languages as official, regional or minoritylanguages. Terms such as regional or minoritylanguages are not used in this Declaration be-cause, though in certain cases the recognition ofregional or minority languages can facilitate theexercise of certain rights, these and other modi-fiers are frequently used to restrict the rights oflanguage communities.

Article 7

1. All languages are the expression of a collectiveidentity and of a distinct way of perceiving anddescribing reality and must therefore be able toenjoy the conditions required for their develop-ment in all functions.2. All languages are collectively constituted and aremade available within a community for individualuse as tools of cohesion, identification, communi-cation and creative expression.

Article 10

1. All language communities have equal rights.2. This Declaration considers discriminationagainst language communities to be inadmissi-ble, whether it be based on their degree of po-litical sovereignty, their situation defined insocial, economic or other terms, the extent towhich their languages have been codified, up-dated or modernized, or on any other criterion.3. All necessary steps must be taken in order toimplement this principle of equality and to renderit effective

UNIVERSAL DECLARATION OF LINGUISTIC RIGHTS

txostena_en_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:15 Page61

Page 62: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

62www.protokoloa.eus

FIELD N. 2

PUBLIC ADMINISTRATIONS AND OFFICIAL BODIESUDLR: Articles 15-22.

A. REFORMULATION: KEY WORDS AND CONSIDERATIONS

KEY WORDS

Universal use / Official / Legal recognitions / Right to use the native language / Right to use thelanguage in all the fields and for all functions / Legal value / Proactive attitude / Intra-relations-hips in administration / Relationships between administrations / The Justice-The Courts: Justiceeffective protection / Language rights: active and passive / On-line administration / Languagecompetence of public employees

CONSIDERATIONS

A. LEGAL RECOGNITION A.1. Rights of language communitiesA.2. Rights of minorities (individual &collective)A.3. Linguistic perspective of funda-mental rights

B. KEY LINK: RIGHT TO USE NATIVE/MI-NORITISED LANGUAGE IN ALL ADMINIS-TRATIONS AND ALL LEVELS

C. OFFICIAL STATUS OF THE LANGUAGE

D. OBLIGATIONS OF PUBLIC ADMINIS-TRATIONS/DUTIES TO BE IMPLEMENTEDBY THE PUBLIC SERVICE

E. PUBLIC SERVANTS AND EMPLOYEESE.1. Policy of enrolment E.2. Language competenceE.3. Language training

F. REPRESENTATION IN PUBLIC SPHERE,REPRESENTATIVES…

G. IDENTIFY PRIORITIES:Health servicePolicePublic sectorJustice

H. OTHERS_____________________________

B. MEASURES (IF IT IS A MEASURE CONNECTING A CONSIDERATION,PLEASE, WRITE THE LETTER, IF IT IS NOT, DO NOT WRITE ANYTHING):

1

2

3

C. INDICATORS (REMEMBER, THAT ALL THE MEASURES MUST HAVE ANINDICATOR, PLEASE, WRITE THE MEASURE’S NUMBER THE INDICATOR REFERS TO):

1

2

3

txostena_en_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:15 Page62

Page 63: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

63www.protokoloa.eus

Article 15

1. All language communities are entitled to theofficial use of their language within their territory.

2. All language communities have the right forlegal and administrative acts, public and privatedocuments and records in public registers whichare drawn up in the language of the territory tobe valid and effective and no one can allege igno-rance of this language.

Article 16

All members of a language community have theright to interrelate with and receive attentionfrom the public authorities in their own language.This right also applies to central, territorial, localand supraterritorial divisions which include theterritory to which the language is specific.

Article 17

1. All language communities are entitled to haveat their disposal and to obtain in their own lan-guage all official documents pertaining to rela-tions which affect the territory to which thelanguage is specific, whether such documents bein printed, machine-readable or any other form.

2. Forms and standard administrative documents,whether in printed, machine-readable or anyother form, must be made available and placedat the disposal of the public in all territorial lan-guages by the public authorities through the ser-vices which cover the territories to which eachlanguage is specific.

Article 18

1. All language communities have the right forlaws and other legal provisions which concernthem to be published in the language specific tothe territory.2. Public authorities who have more than one ter-ritorially historic language within their jurisdiction

must publish all laws and other legal provisionsof a general nature in each of these languages,whether or not their speakers understand otherlanguages

Article 19

1. Representative Assemblies must have as theirofficial language(s) the language(s) historicallyspoken in the territory they represent.

2. This right also applies to the languages of thecommunities established in geographically disper-sed locations referred to in Article 1, Paragraph 4

Article 20

1. Everyone has the right to use the language his-torically spoken in a territory, both orally and inwriting, in the Courts of Justice located withinthat territory. The Courts of Justice must use thelanguage specific to the territory in their internalactions and, if on account of the legal system inforce within the state, the proceedings continueelsewhere, the use of the original language mustbe maintained.

2. Everyone has the right, in all cases, to be triedin a language which s/he understands and canspeak and to obtain the services of an interpreterfree of charge.

Article 21

All language communities have the right for re-cords in public registers to be drawn up in thelanguage specific to the territory.

Article 22

All language communities have the right for do-cuments authenticated by notaries public or cer-tified by other authorized public servants to bedrawn up in the language specific to the territorywhere the notary or other authorized public ser-vant performs his/her functions.

UNIVERSAL DECLARATION OF LINGUISTIC RIGHTS

txostena_en_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:15 Page63

Page 64: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

64www.protokoloa.eus

FIELD N. 3

EDUCATIONUDLR: Articles 23-30.

A. REFORMULATION: KEY WORDS AND CONSIDERATIONS

KEY WORDS

Social cohesion / Central concept on language recovery process / Non-discrimination / Democra-tic criteria / Equality: Same competence for all the students / Language competence of all citi-zens / Public policies essential / Educational levels: compulsory, work training, university / Adults /Respect diversity

CONSIDERATIONS

A. The right to educational provisionenable to develop competent minoriti-sed language speakers - 1+2 lan-guages (minotirised language)

A.1. Equality of educationA.2. Joining vs. segregationA.3. Catalan model

B. EDUCATIONAL LEVELSB.1. Pre-scholarB.2. Compulsory educationB.3. Non-compulsory educationB.4. Professional trainingB.5. University: Study of the language/ in the language

B.6. Education for adultsB.7. Specific additional learning needsB.8. Sign (minoritised) language

C. TEACHER TRAININGD. TEACHING MATERIALE. METHODOLOGYF. IMMIGRATIONG. CURRICULUM

G.1. Cultural valuesG.2. Value of language diversity

H. FUNDINGI. OTHERS

_____________________________

B. MEASURES (IF IT IS A MEASURE CONNECTING A CONSIDERATION,PLEASE, WRITE THE LETTER, IF IT IS NOT, DO NOT WRITE ANYTHING):

1

2

3

C. INDICATORS (REMEMBER, THAT ALL THE MEASURES MUST HAVE ANINDICATOR, PLEASE, WRITE THE MEASURE’S NUMBER THE INDICATOR REFERS TO):

1

2

3

txostena_en_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:15 Page64

Page 65: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

65www.protokoloa.eus

Article 23

1. Education must help to foster the capacityfor linguistic and cultural self-expression of thelanguage community of the territory where itis provided.

2. Education must help to maintain and developthe language spoken by the language commu-nity of the territory where it is provided.

3. Education must always be at the service oflinguistic and cultural diversity and of harmo-nious relations between different languagecommunities throughout the world.

4. Within the context of the foregoing princi-ples, everyone has the right to learn any lan-guage.

Article 24

All language communities have the right todecide to what extent their language is to bepresent, as a vehicular language and as an ob-ject of study, at all levels of education withintheir territory: preschool, primary, secondary,technical and vocational, university, and adulteducation.

Article 25All language communities are entitled to haveat their disposal all the human and material re-sources necessary to ensure that their languageis present to the extent they desire at all levelsof education within their territory: properly trai-ned teachers, appropriate teaching methods,text books, finance, buildings and equipment,traditional and innovative technology..

Article 26

All language communities are entitled to an

education which will enable their members toacquire a full command of their own language,including the different abilities relating to allthe usual spheres of use, as well as the mostextensive possible command of any other lan-guage they may wish to know.

Article 27

All language communities are entitled to aneducation which will enable their members toacquire knowledge of any languages relatedto their own cultural tradition, such as literaryor sacred languages which were formerly ha-bitual languages of the community.

Article 28

All language communities are entitled to aneducation which will enable their members toacquire a thorough knowledge of their culturalheritage (history, geography, literature, andother manifestations of their own culture), aswell as the most extensive possible knowledgeof any other culture they may wish to know.

Article 29

1. Everyone is entitled to receive an educationin the language specific to the territory wheres/he resides.

2. This right does not exclude the right to ac-quire oral and written knowledge of any lan-guage which may be of use to him/her as aninstrument of communication with other lan-guage communities.

Article 30

The language and culture of all language com-munities must be the subject of study and re-search at university level.

UNIVERSAL DECLARATION OF LINGUISTIC RIGHTS

txostena_en_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:15 Page65

Page 66: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

66www.protokoloa.eus

FIELD N. 4

THE SOCIOECONOMIC SPHEREUDLR: Articles 47-52

A. REFORMULATION: KEY WORDS AND CONSIDERATIONSKEY WORDS

Public-private dichotomy / General interest services / Language of the service / Socioeconomic activity / Col-lective subjects:: trade unions, associations, companies and enterprises, consumers… / Penalty clauses usinglanguages / Medium / Private subject with public funds

CONSIDERATIONS

A. Requirements for guaranteeing the lan-guage rights of consumers and users: Lan-guage Act. Diversity management

B. SPACESB.1. Language diversity in public spaces(signs, publicity…)B.2. Workspace: Non-discrimination / Posi-tive discriminationB.3. Language impact

C. LEVELSC.1. Big companies / CorporationsC.2. Public servicesC.3. Newly privatised areasC.4. Social enterprises

D. WORK(ERS)/EMPLOYEESRecruitment: language skills

E. CUSTOMERS’ PROTECTION

F. PRACTICESF.1. Linguistic taxationF2. Encourage salary / promotion benefitsF.3. Financial benefitsF.4. Best practice cases in language mana-gement

G. LANGUAGE INDUSTRY

H. DISCOURSEH.1. CooperanceH.2. Social responsibilityH.3. Excellence in the serviceH.4. Potential economic benefit

I. OTHERS_____________________________

B. MEASURES (IF IT IS A MEASURE CONNECTING A CONSIDERATION,PLEASE, WRITE THE LETTER, IF IT IS NOT, DO NOT WRITE ANYTHING):

1

2

3

C. INDICATORS (REMEMBER, THAT ALL THE MEASURES MUST HAVE ANINDICATOR, PLEASE, WRITE THE MEASURE’S NUMBER THE INDICATOR REFERS TO):

1

2

3

txostena_en_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:15 Page66

Page 67: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

67www.protokoloa.eus

Article 47

1. All language communities have the right to es-tablish the use of their language in all socioeco-nomic activities within their territory.

2. All members of a language community are en-titled to have at their disposal, in their own lan-guage, all the means necessary for theperformance of their professional activities, suchas documents and works of reference, instruc-tions, forms, and computer equipment, tools andproducts.

3. The use of other languages in this sphere canonly be required in so far as it is justified by thenature of the professional activity involved. In nocase can a more recently arrived language rele-gate or supersede the use of the language spe-cific to the territory.

Article 48

1. Within the territory of his/her language com-munity, everyone has the right to use his/herown language with full legal validity in economictransactions of all types, such as the sale andpurchase of goods and services, banking, insu-rance, job contracts and others.

2. No clause in such private acts can exclude orrestrict the use of the language specific to theterritory.

3. Within the territory of his/her language com-munity, everyone is entitled to have the docu-ments required for the above-mentionedoperations at his/her disposal in his/her ownlanguage. Such documents include forms,cheques, contracts, invoices, receipts, deliverynotes, order forms, and others.

Article 49

Within the territory of his/her language community,

everyone has the right to use his/her own lan-guage in all types of socioeconomic organizationssuch as labour and union organizations, and em-ployers’, professional, trade and craft associations.

Article 50

1. All language communities have the right fortheir language to occupy a pre-eminent place inadvertising, signs, external signposting, and in theimage of the country as a whole.

2. Within the territory of his/her language com-munity, everyone has the right to receive full oraland written information in his/her own languageon the products and services proposed by com-mercial establishments, such as instructions foruse, labels, lists of ingredients, advertising, gua-rantees and others

3. All public indications affecting the safety of per-sons must be expressed at least in the languagespecific to the territory, in conditions which arenot inferior to those of any other language

Article 51

1. Everyone has the right to use the languagespecific to the territory in his/her relations withfirms, commercial establishments and private bo-dies and to be served or receive a reply in thesame language.

2. Everyone has the right, as a client, customer,consumer or user, to receive oral and written in-formation in the language specific to the territoryfrom establishments open to the public

Article 52

Everyone has the right to carry out his/her pro-fessional activities in the language specific to theterritory unless the functions inherent to the jobrequire the use of other languages, as in the caseof language teachers, translators or tourist guides.

UNIVERSAL DECLARATION OF LINGUISTIC RIGHTS

txostena_en_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:15 Page67

Page 68: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

68www.protokoloa.eus

FIELD N. 5

PROPER NAMES/LINGUISTIC LANDSCAPEUDLR: Articles 31-34.

A. REFORMULATION: KEY WORDS AND CONSIDERATIONS

KEY WORDS

Recognition of the Academic Institution / Toponymy / Anthroponomy / Corpus / Language landscape /Fundamental right

CONSIDERATIONS

A. Fundamental right and human right toidentify: Language landscape as a minimum:First level action for visibility of language

B. Official acceptance of minoritised language personal and place names. Right tocorrect proper name (free of charge)

C. AGREEING A STANDARD

D. GEOGRAPHICAL NAMES: Coast, mountain…

E. GPS, MAPS (DIGITAL, PRINTED, OFFICIAL)

F. PERSONAL NAMES IN ALPHABETS/SPELLING ORIGINAL (no basis in translation)

G. AVOID DOUBLE NAMESF.1. Use of double names: when, where and how

H. COMMERZIALITATION OF PUBLIC SPACES

I. INSTITUTIONS THAT MUST BE INVOLVED

J. OTHERS: _____________________________

B. MEASURES (IF IT IS A MEASURE CONNECTING A CONSIDERATION,PLEASE, WRITE THE LETTER, IF IT IS NOT, DO NOT WRITE ANYTHING):

1

2

3

C. INDICATORS (REMEMBER, THAT ALL THE MEASURES MUST HAVE ANINDICATOR, PLEASE, WRITE THE MEASURE’S NUMBER THE INDICATOR REFERS TO):

1

2

3

txostena_en_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:15 Page68

Page 69: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

69www.protokoloa.eus

Article 31

All language communities have the right to preserveand use their own system of proper names in allspheres and on all occasions.

Article 32

1. All language communities have the right to useplace names in the language specific to the territory,both orally and in writing, in the private, public andofficial spheres.

2. All language communities have the right to esta-blish, preserve and revise autochthonous placenames. Such place names cannot be arbitrarily abo-lished, distorted or adapted, nor can they be repla-ced if changes in the political situation, or changesof any other type, occur.

Article 33

All language communities have the right to refer tothemselves by the name used in their own lan-guage. Any translation into other languages mustavoid ambiguous or pejorative denominations.

Article 34

Everyone has the right to the use of his/her ownname in his/her own language in all spheres, aswell as the right, only when necessary, to the mostaccurate possible phonetic transcription of his/hername in another writing system

UNIVERSAL DECLARATION OF LINGUISTIC RIGHTS

txostena_en_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:15 Page69

Page 70: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

70www.protokoloa.eus

FIELD N. 6

COMMUNCATION, MEDIA AND NEW TECHNOLOGIESUDLR: Articles 35-40

A. REFORMULATION: KEY WORDS AND CONSIDERATIONS

KEY WORDS

Public media / Freedom of expression / Media receiving public funds / Computer equipment

CONSIDERATIONS

A. RIGHT TO RECEIVE INFORMATION IN MINORI-TISED LANGUAGE.

B. Introduce legislation to ensure that mediacorporations make provision for minoritisedlanguages in all their products.

C. TRANSFRONTIERS / INTRA-STATE: Monitoring to ensure cross-frontier or Intra-state reception of radio, TV… in minoritised (shared) language

D. TECHNOLOGICAL AREA OF BROADCASTINGCONNECTED TO THE TERRITORY OF THE LANGUAGE

E. PUBLIC MEDIA

F. ENSURING PRIVATE RADIO/TV BROADCASTING IN MINORITISED LANGUAGE

F.1. Sufficient proportion of the minoritised lan-guageF.2. Licenses

G. TECHNOLOGY TO ENHANCE LANGUAGE DIVERSITY, NOT TO LIMIT

G.1. Potential of new technologiesG.2. New gates media contents

H. MINORITISED LANGUAGE SPEAKERS FORCED TO USE MAYORITY LANGUAGE

I. CONTENTS: SHOW AND PRACTICE LANGUAGE DIVERSITY, TENDS TO OVERMONOLINGUALIZE (ALSO EN FICTION). Ensure presence of minorities/minoritised languages and representatives in programmes.

J. YOUNG PEOPLE AND MEDIA AND NEW TECHONOLOGIES

K. OTHERS :_____________________________

B. MEASURES (IF IT IS A MEASURE CONNECTING A CONSIDERATION,PLEASE, WRITE THE LETTER, IF IT IS NOT, DO NOT WRITE ANYTHING):

1

2

3

C. INDICATORS (REMEMBER, THAT ALL THE MEASURES MUST HAVE ANINDICATOR, PLEASE, WRITE THE MEASURE’S NUMBER THE INDICATOR REFERS TO):

1

2

3

txostena_en_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:15 Page70

Page 71: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

71www.protokoloa.eus

Article 35All language communities have the right to decide the extent to whichtheir language is be present in the communications media in their ter-ritory, whether local and traditional media, those with a wider scope, orthose using more advanced technology, regardless of the method of dis-semination or transmission employed.

Article 36All language communities are entitled to have at their disposal all thehuman and material resources required in order to ensure the desireddegree of presence of their language and the desired degree of culturalself-expression in the communications media in their territory: properlytrained personnel, finance, buildings and equipment, traditional and in-novative technology.

Article 37All language communities have the right to receive, through the com-munications media, a thorough knowledge of their cultural heritage (his-tory, geography, literature and other manifestations of their own culture),as well as the greatest possible amount of information about any otherculture their members may wish to know.

Article 38The languages and cultures of all language communities must receiveequitable and non-discriminatory treatment in the communicationsmedia throughout the world.

Article 39The communities described in Article 1, paragraphs 3 and 4, of this De-claration, and the groups mentioned in paragraph 5 of the same article,are entitled to an equitable representation of their language in the com-munications media of the territory where they are established or wherethey migrate. This right is to be exercised in harmony with the rights ofthe other language groups or communities in the territory

Article 40In the field of information technology, all language communities are en-titled to have at their disposal equipment adapted to their linguistic sys-tem and tools and products in their language, so as to derive fulladvantage from the potential offered by such technologies for self-ex-pression, education, communication, publication, translation and infor-mation processing and the dissemination of culture in general.

UNIVERSAL DECLARATION OF LINGUISTIC RIGHTS

txostena_en_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:15 Page71

Page 72: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

72www.protokoloa.eus

FIELD N. 7

CULTUREUDLR: Articles 41-46

A. REFORMULATION: KEY WORDS AND CONSIDERATIONS

KEY WORDS

CONSIDERATIONS

A. RIGHT TO ACCESS TO CULTURE, CULTURALRIGHTS INCLUDE LANGUAGE RIGHTS. RECOGNITION OF CULTURAL FORMS

B. LINKS BETWEEN CULTURE AND LANGUAGE:LANGUAGE AS DNA OF CULTURE

C. RECOGNITION OF CULTURAL FORMS THATARE SPECIFIC TO LANGUAGE.

D. RIGHT TO ACCESS TO SOCIAL SPACESD.1. Create social environments (not as ethnographic museum)

E. VISIBILITY OF MINORITISED CULTURES

F. LINGUISTIC PERSPECTIVE FOR ANY CULTURALEVENT

G. CULTURAL ATTRACTIVE OFFER

H. ECONOMIC FACEH.1. InnovationH.2. Linguistic taxationH.3. Financial benefitsH.4. Compulsory investment

G. INTERNATIONALIZATION OF EXPERIENCES

H. YOUNG PEOPLE AND CULTURE: NOT INFAN-TILAZITATION

I. OTHERS:_____________________________

B. MEASURES (IF IT IS A MEASURE CONNECTING A CONSIDERATIONIPLEASE, WRITE THE LETTER, IF IT IS NOT, DO NOT WRITE ANYTHING):

1

2

3

C. INDICATORS (REMEMBER, THAT ALL THE MEASURES MUST HAVE ANINDICATOR, PLEASE, WRITE THE MEASURE’S NUMBER THE INDICATOR REFERS TO):

1

2

3

txostena_en_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:15 Page72

Page 73: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

73www.protokoloa.eus

Article 41

1. All language communities have the right to use, maintain andfoster their language in all forms of cultural expression.

2. All language communities must be able to exercise this rightto the full without any community’s space being subjected to he-gemonic occupation by a foreign culture.

Article 42

All language communities have the right to full development wi-thin their own cultural sphere.

Article 43

All language communities are entitled to access to the works pro-duced in their language.

Article 44

All language communities are entitled to access to interculturalprogrammes, through the dissemination of adequate information,and to support for activities such as teaching the language to fo-reigners, translation, dubbing, post-synchronization and subtit-ling.

Article 45

All language communities have the right for the language specificto the territory to occupy a pre-eminent position in cultural eventsand services (libraries, videothèques, cinemas, theatres, museums,archives, folklore, cultural industries, and all other manifestationsof cultural life).

Article 46

All language communities have the right to preserve their linguis-tic and cultural heritage, including its material manifestations,such as collections of documents, works of art and architecture,historic buildings and inscriptions in their own language.

UNIVERSAL DECLARATION OF LINGUISTIC RIGHTS

txostena_en_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:15 Page73

Page 74: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

74www.protokoloa.eus

Major Evaluative Factors of Language Vitality (UNESCO)

FACTOR 1: Intergenerational Language Transmission

DEGREE OF ENDANGERMENT

5 Safe The language is used by all ages, from children up.

4 Unsafe The language is used by some children in all domains; it is usedby all children in limited domains.

3 Definitively endangered

The language is used mostly by the parental generation andup.

2 Severely endangered

The language is used mostly by the grandparental generationand up.

1 Critically endangered

The language is used mostly by very few speakers, of great-grandparental generation.

0 Extinct There exists no speaker.

FACTOR 3: Proportion of Speakers within the Total Population

FACTOR 2: Absolute Number of Speakers

DEGREE OF ENDANGERMENT

5 Safe All speak the language.

4 Unsafe Nearly all speak the language.

3 Definitively endangered

A majority speak the language.

2 Severely endangered

A minority speak the language.

1 Critically endangered

Very few speak the language.

0 Extinct None speak the language.

txostena_en_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:15 Page74

Page 75: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

75www.protokoloa.eus

FACTOR 4. Trend in Existing Language Domains

DEGREE OF ENDANGERMENT

5 Universal use The language is used in all domains and for all functions.

4 Multilingual party Two or more languages may be used in most social domainsand for most functions.

3 Dwindling domains

The language is in home domains and for many functions, butthe dominant language begins to penetrate even home do-mains.

2 Limited or formal domains

The language is used in limited social domains and for severalfunctions.

1 Highly limited domains

The language is used only in a very restricted domains and fora very few functions.

0 Extinct The language is not used in any domain and for any function.

FACTOR 5: Response to New Domains and Media

DEGREE OF ENDANGERMENT

5 Dynamic The language is used in all new domains.

4 Robust/active The language is used in most new domains.

3 Receptive The language is used in many domains.

2 Coping The language is used in some new domains.

1 Minimal The language is used only in a few new domains.

0 Inactive The language is not used in any new domains.

txostena_en_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:15 Page75

Page 76: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

76www.protokoloa.eus

FACTOR 6: Materials for Language Education and Literacy

DEGREE OF ENDANGERMENT

5 There is an established orthography, literacy tradition with grammars, dictionaries,texts, literature, and everyday media. Writing in the language is used in administration and education.

4 Written materials exist, and at school, children are developing literacy in the language. Writing in the language is not used in administration.

3 Written materials exist and children may be exposed to the written form at school.Literacy is not promoted through print media.

2 Written materials exist, but they may only be useful for some members of the community; and for others, they may have a symbolic significance. Literacy education in the language is not a part of the school curriculum.

1 A practical orthography is known to the community and some material is beingwritten.

0 No orthography available to the community.

FACTOR 7: Governmental and Institutional Language Attitudes andPolicies, Including Official Status and Use

DEGREE OF SUPPORT

5 Equal support All languages are protected.

4 Differentiatedsupport

Minority languages are protected primarily as the language ofthe private domains. The use of the language is prestigious.

3 Passive assimilation

No explicit policy exists for minority languages; the dominantlanguage prevails in the public domain.

2 Active assimilation

Government encourages assimilation to the dominant language. There is no protection for minority languages.

1 Forced assimilation

The dominant language is the sole official language, while non-dominant languages are neither recognized nor protected.

0 Prohibition Minority languages are prohibited.

txostena_en_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:15 Page76

Page 77: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

77www.protokoloa.eus

FACTOR 8: Community Members’ Attitudes toward Their Own Language

DEGREE OF ENDANGERMENT

5 All members value their language and wish to see it promoted.

4 Most members support language maintenance.

3 Many members support language maintenance; others are indifferent or may evensupport language loss.

2 Some members support language maintenance; others are indifferent or may evensupport language loss.

1 Only a few members support language maintenance; others are indifferent or mayeven support language loss.

0 No one cares if the language is lost; all prefer to use a dominant language.

FACTOR 9: Amount and Quality of Documentation

NATURE OF DOCUMENTATION

5 Superlative There are comprehensive grammars and dictionaries, extensivetexts; constant flow of language materials. Abundant annotatedhigh-quality audio and video recordings exist.

4 Good There are one good grammar and a number of adequate gram-mars, dictionaries, texts, literature, and occasionally updatedeveryday media; adequate annotated high-quality audio andvideo recordings.

3 Fair There may be an adequate grammar or sufficient amount ofgrammars, dictionaries, and texts, but no everyday media; audioand video recordings may exist in varying quality or degree ofannotation.

2 Fragmentary There are some grammatical sketches, word-lists, and textsuseful for limited linguistic research but with inadequate cove-rage. Audio and video recordings may exist in varying quality,with or without any annotation.

1 Inadequate Only a few grammatical sketches, short word-lists, and frag-mentary texts. Audio and video recordings do not exist, are ofunusable quality, or are completely un-annotated.

0 Undocumented No material exists.

txostena_en_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:15 Page77

Page 78: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

78www.protokoloa.eus

txostena_en_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:15 Page78

Page 79: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

79www.protokoloa.eus

III. NEXT STEPS

7.STEPS AND A TIME FRAME FORDEVELOPING THE PROTOCOLThese are the expected steps leading to the completion of the Protocol, arranged schematically :

The dates are not quite final at this point. Note that the work with grassroots organisationswill be carried out in an ongoing manner; this refers to both input and ratification phases.During the entire course of this process overtures will be made to other entities expressinginterest and individual personalities of interest.

TAREA DELAI

1. Set up the organising team, specify references and define the overall structure of the Protocol

31-03-2015/ 31-07-2015

2. Set up the Scientific Committee and supply guidelines 30-09-2015 / 15-11-2015

3. Meeting of the Scientific Committee; first draft of the Protocol 1 & 2 Decembre 2015

4. Inputs from Civil Society Organisations 20-02-2016/ 30-06-2016

5. Inputs synthesized by the Organising Committee May 2016

6. Meeting of the Scientific Committee to study inputs and carry outfinal revisions

September 2016

7. Adoption by the Organising Committee of a final version October 2016

8. Ratification by Civil Society Organisations 09-2016 / 11-2016

9. PRESENTATION OF THE PROTOCOL December 2016

txostena_en_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:15 Page79

Page 80: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

txostena_en_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:15 Page80

Page 81: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

GUÍA

txostena_es_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:26 Page81

Page 82: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

82www.protokoloa.eus

txostena_es_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:26 Page82

Page 83: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

83www.protokoloa.eus

I. SOBRE EL PROTOCOLO 85

1. OBJETIVOS DEL PROTOCOLO 852. ¿POR QUÉ UN PROTOCOLO? 863. PARTICIPANTES Y TRABAJO REALIZADO HASTA LA FECHA 874. ESTRUCTURA DEL PROTOCOLO 915. REFERENCIAS 926. ¿CÓMO UTILIZAR ESTA GUÍA? 92

II. FICHAS 95

INSTRUCCIONES PARA RELLENAR LAS FICHAS 961. PRINCIPIOS GENERALES, DISCRIMINACIÓN, DERECHOS 982. ADMINISTRACIÓN PÚBLICA 1003. EDUCACIÓN 1024. ÁMBITO SOCIOECONÓMICO 1045. ONOMÁSTICA 1066. MEDIOS DE COMUNICACIÓN Y NUEVAS TECNOLOGÍAS 1087. CULTURA 1108. Factores de evaluación de la vitalidad lingüística de la UNESCO 112

III. PASOS PREVISTOS 117

ÍNDICE

txostena_es_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:26 Page83

Page 84: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

84www.protokoloa.eus

txostena_es_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:26 Page84

Page 85: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

85www.protokoloa.eus

I. SOBRE EL PROTOCOLO

1.OBJETIVOSDEL PROTOCOLO Los derechos lingüísticos se deben situar, sinduda, en el marco de los derechos fundamen-tales. Si bien es cierto que las lenguas son her-ramientas de comunicación, la realidadlingüística no puede circunscribirse exclusiva-mente a la dimensión comunicativa; en otraspalabras, las lenguas no pueden desligarse delas culturas. Cuando se niega el vínculo entrelenguas y culturas, se menosprecia la dignidadde sus hablantes y de la ciudadanía. En estesentido, entendemos la reivindicación de la di-versidad lingüística como aportación a la de-fensa de todos los derechos de las personas.

Y es por ello que la dinámica que queremosimpulsar pretende ser una herramienta paraprofundizar en esta vía, como aportación paraavanzar en la convivencia y en el bienestar so-cial, así como en la paz, entendiendo que eldesarrollo de prácticas democráticas para conlas comunidades lingüísticas supondrá unagarantía de respeto de todas las condicioneshumanas.

En toda Europa las diferentes comunidadeslingüísticas se han organizado para poder viviren su propia lengua. Son cientos las organiza-ciones sociales que, desde diversos ámbitos,

trabajan para fomentar el desarrollo de laslenguas minorizadas. El presente proyectopretende convertirse en punto de encuentrode estas organizaciones, al objeto de que lasociedad civil europea asuma el liderazgo enla ejecución de las propuestas de desarrollo dela diversidad lingüística.

El proyecto consistirá en la apertura de unproceso entre agentes sociales, organiza-ciones y expertos para la elaboración de unprotocolo destinado a garantizar la igualdadentre las diferentes lenguas, y a la presenta-ción de las conclusiones del mismo durante laCumbre internacional.

El Protocolo para la Garantía de los DerechosLingüísticos (PGDL) será fruto de un procesode acuerdo desarrollado los años previos pordiferentes grupos de trabajo, combinando losenfoques científico, académico y social, de cara

Presentacióndel proyecto en Donostia,Marzo de 2015

txostena_es_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:26 Page85

Page 86: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

86www.protokoloa.eus

a construir una herramienta que permita re-vertir la situación de las lenguas minorizadasy construir una Europa basada en la igualdadentre las comunidades lingüísticas, de maneraque este protocolo será trasladado a foros einstancias internacionales para que institu-ciones de diferente carácter lo utilicen comoinstrumento regulador de su compromiso conla diversidad lingüística.

El proyecto consta de cuatro objetivos princi-pales:

1. Reivindicar que la garantía dela diversidad lingüística y el ase-guramiento del desarrollo de laslenguas son pilares fundamen-tales para la paz y la convivencia.2. Crear una herramienta efectivapara la igualdad lingüística y eldesarrollo de las lenguas en situa-ción de desventaja.3. Presentar las comunidades lin-güísticas como sujetos dentro deeste proceso y reivindicar su papelde garantes de una gestión justade la sociedad4. Convertir Donostia y de la Capi-tal Cultural Europea en referentesde dicho proceso.

Y con todo ello, preveemos trabajar cinco va-lores o principios: convivencia y paz, diversidad,igualdad lingüística, derechos y condiciones.

2.¿POR QUÉUN PROTOCOLO?El termino protocolo se suele utilizar en refe-rencia a declaraciones de carácter menos for-mal que los acuerdos o convenciones, y existen

numerosos tipos de protocolos.

Así es, efectivamente, hay una gran variedadde protocolos. Están, por una parte, los proto-colos de firma, como instrumentos subsidia-rios de convenciones suscritas entre diferentespartes. También existen los protocolos de en-mienda, que recogen las disposiciones quemodifican convenciones aprobadas con ante-rioridad. O los protocolos facultativos, relativosa los derechos y deberes correspondientes alas convenciones. También están los protoco-los complementarios, herramientas en las quequedan reflejadas las disposiciones que com-plementan convenciones suscritas previa-mente.

En cualquier caso, el protocolo al que aquí nosreferiremos es un protocolo basado en unaconvención, es decir, un instrumento en el quese recogen las obligaciones ligadas a la conse-cución de los objetivos de un acuerdo oconvención previamente aprobado.

En todo caso, partiendo del hecho de que elProtocolo se basará en la Declaración Universalde Derechos Lingüísticos aprobada en 1996, seprevé que en algún caso también puedatener carácter complementario, debido a loscambios habidos en los últimos veinte años ya la normalidad que determinados elementosque hace dos décadas eran imprevisibles hanadquirido en nuestra cotidianeidad.

Igualmente, a la hora de definir nuestro Proto-colo, hemos tenido presentes diferentes proto-colos actualmente en vigor. Es cierto que los quemás se asemejan al nuestro son los de caráctermedioambiental, ya que estos también mues-tran una vocación de definir medidas concretas.Por otra parte, nos ha resultado interesante va-lorar la manera en que los protocolos recogenlos pasos a dar una vez suscritos o la monitori-zación de las medidas contempladas y, por ello,entendiendo que era el que contenía las carac-terísticas más interesantes de cara al cumpli-

txostena_es_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:26 Page86

Page 87: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

87www.protokoloa.eus

miento de nuestros objetivos, nos hemos incli-nado por el Protocolo de Montreal relativo a lassustancias que agotan la capa de ozono comoprincipal referencia para la elaboración de nues-tro Protocolo.

3.PARTICIPANTES YTRABAJO REALIZADOHASTA LA FECHALos promotores del proyecto son Kontseiluay la Fundación DSS2016. Este proyecto hasurgido por iniciativa de ambas institu-ciones, y serán ellas las encargadas de velarpor su correcto desarrollo.

KONTSEILUA.Consejo de los OrganismosSociales del Euskara.

KONTSEILUA es la plataforma que aglutina loscuarenta agentes principales del movimien tode defensa del euskera. Su objetivo principal esreforzar el proceso de normalización de la len-gua vasca, y su misión, recuperar el euskera anivel personal, social y oficial. Es la entidad demayor representatividad del movimiento de de-fensa del euskera, y desarrolla su actividad entres áreas principales. Trabaja en colaboracióncon los agentes locales, a la vez que impulsacompromisos a nivel personal de manera inno-vadora. Mantiene relaciones institucionales conlas administraciones para promover el des-pliegue de políticas lingüís ticas adecuadas. Enel ámbito internacional, KONTSEILUA desarrollados líneas de inter vención destacables: por unaparte, mantiene una relación constante con or-

ganizaciones similares y, por otra, da cuenta dela situación del euskera en organismos inter-nacionales como el Consejo de Europa o lasNaciones Unidas. KONTSEILUA es una asocia-ción decla rada de utilidad pública, que desar-rolla una actividad considerada comoprioritaria.

FUNDACIÓN DONOSTIA/SAN SEBASTIÁN 2016

La Capitalidad Europea de la Cultura es una ini-ciativa de la Unión Europea, destinada a pro-mover el acercamiento e intercambio entre lospueblos de Europa. Cuenta con tres objetivosprincipales: Recalcar la riqueza, diversidad yrasgos comunes de las culturas europeas, fo-mentar un mayor conocimiento mutuo entre laciudadanía europea y favorecer el sentimientode pertenencia a una misma comunidad.

La Capitalidad Cultural Europea de 2016 brindauna gran oportunidad para apostar por la cul-tura y el diálogo, que la ciudad ha decididoaprovechar para alcanzar una mejor conviven-cia a través de estos elementos. Asimismo, setrabajará para reforzar las relaciones con elresto de países de Europa, así como para im-pulsar la innovación en el ámbito de la cultura.

El proyecto incide especialmente en aquellosámbitos que proponen vías para lograr una re-lación más estrecha en la ciudadanía: fomentael conocimiento y uso de la tecnología, destacala importancia de la intermediación en los pro-cesos creativos, impulsa la diversidad lingüís-tica, facilita el empoderamiento y participaciónde la ciudadanía y alienta el pensamiento crí-tico. La Fundación DSS2016 es la encargada degestionar todo el proyecto.

En lo que se refiere a la elaboración del Proto-colo, Kontseilua y DSS2016EU designaron unComité Organizador encargado de liderar todoel proceso. Dicho comité está formado por seis

txostena_es_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:26 Page87

Page 88: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

88www.protokoloa.eus

organizaciones de gran renombre y experienciainternacionales, elegidas para que cada una deellas pueda aportar desde su perspectiva.

El Comité Organizador está compuesto por or-ganizaciones no gubernamentales y redes in-ternacionales de organismos sociales defomento de los derechos humanos, los dere-chos lingüísticos, la diversidad lingüística y laslenguas minorizadas, y harán un seguimientodirecto del proyecto.

ELEN – RED EUROPEA DEIGUALDAD LINGÜÍSTICA

ELEN es una plataforma europea de agentes so-ciales no gubernamentales, dedicada a impulsarel fomento, protección y recuperación de las len-guas minorizadas y de los derechos lingüísticos.Representa un total de 42 comunidades lingüís-ticas de veintiún estados europeos. Fue creada en2010, en sustitución de la EBLUL (European Bu-reau for Lesser Used Languages - Oficina Europeade Lenguas Minoritarias). Tiene estatus consultivode las Naciones Unidas.

LINGUAPAX – INTERNATIONAL

Organización no gubernamental dedicada a la va-lorización y protección de la diversidad lingüísticamundial. Fue creada por la UNESCO en 1987, peroactualmente tiene carácter independiente. SegúnLINGUAPAX, las lenguas son reflejo de la riquezade la diversidad cultural de la humanidad y, eneste sentido, su protección supone una aporta-ción funda mental a favor de la paz y del mutuoentendimiento internacional.

Con esta finalidad, LINGUAPAX coordina y difundeinvestigaciones del ámbito de la socio lingüística,además de asesorar en procesos ideológicos, legis-lativos y políticos para salva guardar la diversidad

lingüística, así como en programas de recuperaciónde comunidades lingüísticas específicas.

Anualmente concede un galardón internacional arepresentantes de organismos sociales y a lingüis-tas destacados en la lucha por la diversidad lingüís-tica o por la educación plu rilingüe. LINGUAPAX haprestado asesoramiento en materia de política yplanificación lingüística a dife rentes gobiernos,entre ellos los de China, Brasil, Paraguay o Bolivia.Asimismo, ha colaborado en proyectos de recupe-ración lingüística en Nigeria, Sudáfrica, Senegal, Tan-zania, etc.

ECMI – CENTRO EUROPEO PARA LASCUESTIONES DE MINORÍAS

El ECMI dirige investigaciones sobre práctica y polí-tica, proporciona información y documentación ypresta servicios de asesoramiento sobre cuestionesrelacionadas con las mayorías y las minorías. Ase-sora a gobiernos europeos y a organismos intergu-bernamentales, así como a representantes dediferentes minorías. El centro trabaja en colaboracióncon la comunidad académica, los medios de comu-nicación y la opinión pública, ofreciendo análisis einformación puntual. Fundado en 1996, es una ins-titución independiente interdisciplinar. Mantiene uncontacto activo con otras instituciones acadé micasy ONGs implicadas en la resolución de conflictos yen las relaciones interétnicas, desarrollando proyec-tos de cooperación en dichas áreas.

CIEMEN

El CIEMEN es una entidad de la sociedad civil cata-lana que trabaja para dar a conocer y promo ver larealidad nacional catalana en el mundo, para difun-dir el conocimiento de las naciones y pueblos sinestado y para defender sus derechos colectivos.

En el ámbito de la lengua, ha impulsado diversasacciones relacionadas con la defensa de los dere-chos lingüísticos y del uso social de la lengua. Sontres sus principales líneas de actuación: la promocióndel conocimiento, el reconocimiento de los derechos

txostena_es_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:26 Page88

Page 89: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

89www.protokoloa.eus

de todas las naciones y todas las minorías étnicas yla solidaridad. Por último, cabe destacar que el CIE-MEN estuvo a cargo de la secretaría técnica de laDeclaración Universal de Derechos Lingüísticos.

PEN INTERNATIONAL – COMITÉ DETRADUCCIÓN Y DERECHOS LINGÜÍSTICOS

Esta organización de escritores tiene por objetivopromover la amistad y cooperación entre susmiembros de todo el mundo, independientementede la divergencia de opiniones políticas o de otraíndole. Su misión es luchar a favor de la libertad deexpresión.

Además de ofrecer herramientas para la traduccióna otras lenguas de la literatura es crita en lenguasminorizadas, promueve la traducción entre lenguasde menor número de hablantes. Defiende, asi-mismo, las lenguas sin estado, y fue una de las im-pulsoras de la Declaración Universal de DerechosLingüísticos y del Manifiesto de Girona sobre Dere-chos Lingüísticos.

PEN Internacional está formado por un total de 144centros situados en más de 100 países de todo el

mundo, y tiene estatus de ente consultivo de lasNaciones Unidas.

UNPO - ORGANIZACIÓN DE NACIONES Y PUE-BLOS NO REPRESENTADOS

Se trata de una organización internacional, formadapor miembros de organizaciones de pueblos indí-genas, minorías y territorios ocupados o no reco-nocidos. Todos ellos han unido esfuerzos paraproteger sus derechos humanos, culturales y me-dioambientales, y para encontrar solu ciones pacífi-cas a los conflictos que les afectan. Por encima delas diferencias de objetivos, los miembros de laUNPO comparten una misma condición: la falta deuna adecuada representati vidad en el ámbito in-ternacional.

Es por ello que UNPO trabaja por la creación de unforo internacional, que permita a sus miembrosparticipar y aportar de manera efectiva en la comu-nidad internacional. Y es que, en el actual mundocada vez más interdependiente en que vivimos,cada vez cobra mayor im portancia que aquellos queven negados sus derechos puedan dar cuenta desus respectivas situaciones.

Presentacióndel ComitéCientífico, Diciembre de2015

txostena_es_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:26 Page89

Page 90: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

90www.protokoloa.eus

La sede de la UNPO está situada en Bruselas, y rea-liza una gran labor en el seno de la Unión Europea,a fin de facilitar la colaboración con las institucioneseuropeas y con los grupos políticos representadosen el Parlamento Europeo. De esta manera, la UNPOdespliega su labor de mediación activa a través desu tarea de asesoramiento.

Estas organizaciones se reunieron por primeravez el 31 de marzo de 2014, y el 13 y 14 de julio,en una segunda ocasión. En estas dos reunionesse acordaron los siguientes puntos: referenciassobre las que se basará el Protocolo, composicióndel Comité Científico, vertebración del Protocolo,especificación de los ámbitos del Protocolo…

Asimismo, se ha creado un Comité Científicopara la ayuda en la elaboración del Protocolo,compuesto por diecisiete expertos, intelectualese investigadores, con experiencia en diversasdisciplinas y provenientes de diversos ámbitos.Una de las funciones de este comité será garan-tizar la incorporación de todas las perspectivasen el Protocolo.

La principal tarea del Comité Científico será la

realización de aportaciones cualitativas al Pro-tocolo. Y es que un documento de este nivel hade contar con un enfoque científico, para lo cualcontará con la asistencia y asesoramiento deexpertos de referencia.

Nos gustaría reconocer la labor de la sociedadcivil organizada en torno a las comunidades lin-güísticas de Europa. La voluntad de avanzarhacia una vida más democrática ha reaviva do lareivindicación y ganas de vivir de la sociedadcivil, gracias a lo cual se ha conseguido incidiren la sensibilización de la ciudadanía.

Por ello, los agentes sociales tendrán un granpeso en la preparación del Protocolo. La volun-tad es poder construir una herramienta consen-suada por los agentes y las organizaciones queactúan como altavoz de millones de ciudadanoseuropeos. Es innegable que partimos de reali-dades bien diferentes, pero los agentes socialesque trabajamos por la normalización de nues-tras lenguas compartimos un objetivo similar. Asípues, este proceso también nos servirá parapoder aprender los unos de los otros.

COMITÉ CIENTÍFICO

AGENTES SOCIALES

PROMOVER

ORGANIZAR

ACONSEJAR

PROPONER

txostena_es_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:26 Page90

Page 91: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

91www.protokoloa.eus

4.ESTRUCTURA DELPROTOCOLOComo hemos comentado anteriomente, el pro-tocolo será fruto de un proceso de acuerdo des-arrollado los años previos por diferentes gruposde trabajo, combinando los enfoques científico,académico y social, de cara a construir una her-ramienta que permita revertir la situación de laslenguas minorizadas y construir una Europa ba-sada en la igualdad entre las comunidades lin-güísticas, de manera que este protocolo serátrasladado a foros e instancias internacionalespara que instituciones de diferente carácter loutilicen como instrumento regulador de su com-promiso con la diversidad lingüística.

El Comité Organizador aprobó la estructura delProtocolo en la reunión realizada el 31 demarzo de 2015:

1- Exposición de motivos:1.1. Situación de la diversidad lingüística enEuropa1.2. Situación de las lenguas propias en Europa1.3. Trabajo de la sociedad civil en el pro-ceso de recuperación de las lenguas1.4. Poner de manifiesto la necesidad delProtocolo.

2- Objetivos:2.1. ¿Cuáles son los objetivos del Protocolo?2.2. ¿Qué es el Protocolo? ¿Qué recoge elProtocolo?2.3. Principales valores del Protocolo2.4. ¿Qué aportación hará el Protocolo? 2.5. ¿Cómo se podrá utilizar el Protocolo?

3- Referencias3.1. Nexo que hay entre el Protocolo y lostratados recogidos en el documento de Re-ferencias3.2. Presentación de los documentos que

serán la principal referencia y justificaciónde su elección:

• Declaración Universal de los Dere-chos Lingüísticos - DUDL (1996)• Informe de UNESCO de 2003

4- Concreción de las directricesLa base para las directrices serán la DUDLy el informe de UNESCO. La Declaraciónconcreta cuáles son los derechos que sedeben garantizar. El segundo documentodetermina objetivos concretos para garan-tizar la revitalización de las lenguas. Laforma en que se determinarán las Direc-trices se han recogido en el apartado 6..

5- Estrategia de futuro5.1. ¿Qué camino seguirá el Protocolo?5.2. Definición del itinerario para hacer llegarel documento a instancias internacionales.5.3. ¿Qué estructura será necesaria paragarantizar el itinerario que debe seguir elProtocolo?

Además, en la primera reunión del Grupo Or-ganizador también se tomaron en cuentaotros aspectos:

• Cuando sea necesario se utilizará el tér-mino “sociedad civil” en vez de “sociedad”• Los conceptos “comunidad lingüística” y“grupo lingüístico” se utilizarán según lo re-cogido en la Declaración Universal de losDerechos Lingüísticos.• Se introducirá un comentario sobre losposibles beneficios económicos de la diver-sidad lingüística.

El Comité Organizador decidió utilizar conceptosmedibles y concretos para el desarrollo del do-cumento, y no términos indefinidos como “fo-mentar”. Para ello, sería interesante crear unaescala graduada de los términos.

Por último, el Comité Organizador decidió que sedeberá crear algún mecanismo de monitoreopara evaluar que el protocolo se está cumpliendo.

txostena_es_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:26 Page91

Page 92: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

92www.protokoloa.eus

5.REFERENCIASEn marzo de 2015 el Comité Organizador es-tableció las referencias para la elaboración delProtocolo. Tal y como venimos reiterando, laDeclaración Universal de Derechos Lingüísti-cos (1996) será el marco de referencia queguiará este Protocolo. Sin embargo, cabe des-tacar que a la hora de concretar los indica-dores de evaluación uno de nuestrosdocumentos de referencia será el informe Vi-talidad y peligro de desaparición de las len-guas publicado por la UNESCO en 2003

Además de estos dos documentos, el Proto-colo para la Garantía de los Derechos Lingüís-ticos contará asimismo con los siguientesdocumentos y convenciones:

ORGANIZACIÓN DE NACIONES UNIDAS• Declaración Universal de Derechos Humanos(1948)• Pacto Internacional de Derechos Civiles y Po-líticos (1966)• Pacto Internacional de Derechos Económicos,Sociales y Culturales (1966)• Proclamación de Teherán (1968)• Declaración de los Derechos del Niño (1989)• Declaración sobre los Derechos de las Per-sonas Pertenecientes a Minorías Nacionales oÉtnicas, Religiosas y Lingüísticas. (1992)• Declaración y Programa de Acción de Viena(1993)• Declaración sobre los Derechos de los Pue-blos Indígenas (2007)

CONSEJO DE EUROPA• Convenio para la Protección de los Derechos Hu-manos y de las Libertades Fundamentales (1950)• Carta Europea de las Lenguas Regionales oMinoritarias (1992)• Convenio Marco para la Protección de Mino-rías Nacionales (1994)

UNESCO• Declaración Universal de la UNESCO sobre laDiversidad Cultural (2001)• Convención sobre la protección y la promo-ción de la diversidad de las expresiones cul-turales (2005)

OSCE. ORGANIZACIÓN PARA LA SEGURIDADY COOPERACIÓN EUROPEA• Recomendaciones de la Haya relativas a losDerechos Educativos de las Minorías Nacio-nales (1996)• Recomendaciones de Oslo relativas a los De-rechos Lingüísticos de las Minorías Nacionales(1998)• Recomendaciones de Lund sobre la Partici-pación Efectiva de las Minorías Nacionales enla Vida Pública (1999)

UNIÓN EUROPEA• Carta de Derechos Fundamentales de laUnión Europea• Tratado de Lisboa • Informe del Parlamento Europeo de 11 deseptiembre de 2013

PEN INTERNATIONAL• Manifiesto de Girona sobre Derechos Lin-güísticos

NPLD - RED PARA LA PROMOCIÓN DE LADIVERSIDAD LINGÜÍSTICA• Hoja de Ruta Para la Diversidad Lingüística

6.¿CÓMO UTILIZARESTA GUÍA?La clave del Protocolo será, sin duda, el conjuntode medidas que éste contemple. Nuestro obje-tivo final será identificar una serie de medidasque resulten útiles para el conjunto de Europa.Como ya se ha señalado anteriormente, el ob-

txostena_es_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:26 Page92

Page 93: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

93www.protokoloa.eus

jetivo último de este ejercicio será la aplicaciónpráctica de la Declaración Universal de DerechosLingüísticos aprobada en 1996.

En este sentido, a la hora de redactar estaguía, se ha optado por mantener los ámbitosexpresamente recogidos en la DUDL, de ma-nera que se ha identificado un total de sieteámbitos de actuación: PRINCIPIOS BÁSICOS,ADMINISTRACIÓN PÚBLICA, EDUCACIÓN, ONO-MÁSTICA, MEDIOS DE COMUNICACIÓN Y NUE-VAS TECNOLOGÍAS, CULTURA y ÁMBITOSOCIOECONÓMICO.

Por otra parte, a pesar de tratarse de ámbitosdiferenciados, se ha propuesto abordarlos demanera similar, por lo que, tal y como se ob-serva en las fichas recogidas en las siguientespáginas, se ha optado por un único esquema.Esto no significa, en ningún caso, que todoslos ámbitos sean tratados con el mismo nivelde relevancia y profundidad.

Ésta es la estructura de las fichas:(Modelo para rellenar las fichas. Págs 16-17)

IDENTIFICACIÓN DEL ÁMBITO Y ARTICULOS VINCULADOS AL MSIMO

En el encabezado de cada ficha se detalla elámbito al que pertenece, así como el artículocorrespondiente a dicho ámbito dentro de laDeclaración Universal de Derechos Lingüísti-cos. Igualmente, en la parte inferior de cadaficha quedará recogido el redactado íntegro deestos artículos, para facilitar su abordaje

A. REFORMULACIÓN: PALABRAS CLAVEY CONSIDERACIONESNuestro punto de partida son los derechosconsagrados en la Declaración Universal de De-rechos Lingüísticos, pero la primera tarea a lahora de abordar los diferentes ámbitos seráidentificar las palabras clave de los derechosrecogidos en dicha declaración.

Por otra parte, tal y como ya se ha planteado,han transcurrido veinte años desde la apro-bación de la Declaración, por lo que quizássea necesario incorporar algún elemento noincluido en su día. De todas formas, quere-mos dejar bien claro que el objetivo del Pro-tocolo no es crear nuevos derechos subjetivossino, en todo caso, adaptar alguno de los queya forman parte de la Declaración. En el se-gundo ámbito relativo a la administración, porejemplo, será necesario incluir una referenciaa la administración on line, por lo que habráque incorporar medidas concretas en dichosentido.

Además, el Comité Científico identificó lasconsideraciones a tomar en cuenta en cadaámbito, con el fin de poder proponer medidasaún más concretas.

En este libro han quedado reflejadas las pa-labras clave y consideraciones relativas acada ámbito. De todas maneras, si algunacuestión no ha quedado debidamente reco-gida, o si falta algún elemento en la relaciónde palabras clave o consideraciones, os agra-deceríamos que los identificarais y los intro-dujerais, a fin de asegurar que los apartadossobre los que se basará nuestro trabajo seanlo más completos posible.

B. MEDIDASLa identificación de diferentes apartados encada ámbito será igualmente importante, yaque el nivel de concreción de cada medidaestará ligado a estos apartados. A la hora deabordar el ámbito educativo, por ejemplo, seránecesario tener en cuenta la enseñanza obliga-toria, la formación profesional, la enseñanza deadultos, la enseñanza superior, etc. Cuando tra-temos el ámbito administrativo, en cambio, lajusticia deberá contar con una serie de medidasespecíficas, que incluyan no sólo los derechoslingüísticos, sino también otro tipo de derechosbásicos, como el derecho a la tutela judicialefectiva o los derecho a la defensa. Por lo tanto,

txostena_es_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:26 Page93

Page 94: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

94www.protokoloa.eus

un primer ejercicio consistirá en identificar losapartados en que quedará dividido cada unode los ámbitos.

Una vez identificados los diferentes ámbitos yaestaremos en disposición de entrar en materia.Así pues, en cada apartado se detallarán lospasos necesarios para garantizar los derechosreconocidos en la Declaración Universal.

Cuanto más detallado sea cada uno de estosapartados, tanto más efectivo resultará el Pro-tocolo. Debemos tener presente que lo que sepretende es crear una herramienta que resultede utilidad, por lo que deberemos alcanzar lamayor concreción posible de las diferentesmedidas. Somos conscientes de la diferente si-tuación en que se encuentran las lenguas mi-norizadas de Europa, pero esta diversidad nodebe preocuparnos, ya que una de las caracte-rísticas de cualquier protocolo es, precisamente,su aplicación progresiva.

Por último, a fin de poder abordar el siguienteapartado de manera correcta, conviene evitar eluso de verbos que puedan dificultar una pos-terior evaluación, como pueden ser fomentar,impulsar y similares. Dejaremos estos verbospara referirnos a la definición del espíritu y lavocación del Protocolo.

C. INDICADORESPartiendo de que la voluntad principal del Pro-tocolo es convertirse en una herramienta útil yefectiva, hemos considerado del todo necesarioincluir un apartado específico de indicadores.Este apartado responde a dos objetivos fun-

damentales. Por una parte, que todas las me-didas propuestas en el apartado anterior cum-plan con dicho objetivo, ya que pudiera darse elcaso de que el apartado relativo a las medidas,en lugar de recoger elementos concretos, se li-mitara a ser una declaración de intenciones. Espor ello que cada medida propuesta irá acom-pañada de su correspondiente indicador deevaluación, y de esta manera podremos contarcon elementos objetivos para evaluar el cum-plimiento o no de dichas medidas. Cabe recor-dar que estos indicadores de evaluación puedenser de tres tipos: dicotómicos (de respuestasí/no), cuantitativos y cualitativos.

Así pues, lo que se propone en este ejercicio es aso-ciar un indicador de evaluación a cada una de lasmedidas propuestas en el apartado de medidas.

En resumen, éstos serían lospasos planteados para laelaboración del Protocolo:

1. Definición de las palabras clavesy consideraciones correspon-dientes a cada ámbito2. Concreción de las medidas des-tinadas a garantizar los derechosrecogidos en la Declaración3. Asignación de un indicador deevaluación a cada una de las medidas propuestas

txostena_es_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:26 Page94

Page 95: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

95www.protokoloa.eus

II. FICHAS

txostena_es_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:26 Page95

Page 96: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

96www.gb2016donostia.eus

1er ÁMBITO

PRINCIPIOS GENERALES, DISCRIMINACIÓN, DERECHOSDUDL: Art. 1, 2, 5, 7 y 1 .

A. REFORMULACIÓN: PALABRAS CLAVE Y CONSIDERACIONES:

PALABRAS CLAVE

Sujetos de derechos:comunidad, grupo, individuo / Igualdad lingüística / Medidas objetivas yproporcionales / Política lingüística / No discriminación / Políticas públicas positivas

CONSIDERACIONES

A. VINCULACIÓN DE LOS DERECHOSLINGÜÍSTICOS A LOS DERECHOS HUMANOS EN SENTIDO MÁS AM-PLIO

A.1. Derechos funcionales de lacomunidad por encima de de-rechos estáticosA.2. Reconocimiento de dere-chos como medida correctorade la discriminación

B. IGUALDADB.1. Berdintasun printzipioarenteorizazioa:Berdintasuna eskubi-deen sustapen gisa definitzea

C. PRINCIPIOS DE NO DISCRMINACIÓN

D. MEDIDAS POSITIVASD.1. EMedidas positivas específicasD.2. Reconocimiento de la necesi-dad de aplicar medidas adicio-nales, específicas y correctoras afin de alcanzar la igualdad lingüís-ticaD.3. Obligaciones ligadas a la ga-rantía de los derechos lingüísticos

E. TAUTOIDENTIFICACIÓN GRUPAL

F. TRIBUNALES EFECTIVOS PARA ABORDAR LAVULNERACIÓN DE DERECHOS RECONOCIDOS

G. OTROS

_____________________________

B. MEDIDAS (SI SE VINCULA A ALGUNA DE LAS CONSIDERACIONES,INDICA A CUÁL, SI NO SE VINVULA, DEJA EN BLANCO):

1

2

3

C. INDICADORES (RECUERDA QUE TODAS LAS MEDIDAS NECESITANUN INDICADOR, INDICA POR FAVOR, A QUÉ MEDIDA SE REFIERE):

1

2

3

96www.protokoloa.eus

Descripcióndel ámbito

CONSIDERA-CIONES: Crees quefala algunaconsideración?Anótala, porfavor.

MEDIDAS:Define las medidaspara garantizar los derechos reconocidos enla Declaración.Se vinculan aalguna de lasCONSIDERACIÓNES?Sí es así, indica acuál.

INDICADORES: Define un indicador a cada medida e indica a cuál se corresponde.

INSTRUCCIONESPARA RELLENAR LAS FICHAS

txostena_es_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:26 Page96

Page 97: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

97www.gb2016donostia.eus

Artículo 1.

1.- Esta Declaración entiende como comunidad lin-güística toda sociedad humana que, asentada his-tóricamente en un espacio territorial determinado,reconocido o no, se autoidentifica como pueblo yha desarrollado una lengua común como medio decomunicación natural y de cohesión cultural entresus miembros. La denominación lengua propia deun territorio hace referencia al idioma de la comu-nidad históricamente establecida en este espacio.

2.- Esta Declaración parte del principio que los de-rechos lingüísticos son a la vez individuales y co-lectivos, y adopta como referente de la plenitud delos derechos lingüísticos el caso de una comunidadlingüística histórica en su espacio territorial, en-tendido éste no solamente como área geográficadonde vive esta comunidad, sino también como unespacio social y funcional imprescindible para elpleno desarrollo de la lengua. Es a partir de estereferente que se pueden establecer como una gra-dación o continuum los derechos que correspon-den a los grupos lingüísticos aludidos en el punto5 de este mismo artículo y los de las personasfuera del territorio de su comunidad.

Artículo 2.

1.- Esta Declaración considera que, en los casos enque diferentes comunidades y grupos lingüísticosconcurren en un territorio compartido, el ejerciciode los derechos formulados en esta Declaración setienen que regir por el respeto entre todos y dentrode las máximas garantías democráticas.

2.- En el momento de establecer un equilibrio so-ciolingüístico satisfactorio, es decir, la adecuadaarticulación entre los respectivos derechos deestas comunidades y grupos lingüísticos y de laspersonas que forman parte de ellos, se debetener en cuenta, además de su historicidad rela-tiva y de su voluntad expresada democrática-mente, factores que pueden aconsejar un tratoreequilibrador de objetivo compensatorio: el ca-rácter forzado de las migraciones que han condu-cido a la convivencia de las diferentes

comunidades y grupos, o su grado de precariedadpolítica, socioeconómica y cultural.

Artículo 5.

Esta Declaración se basa en el principio de que losderechos de todas las comunidades lingüísticas soniguales e independientes de la consideración jurí-dica o política de lenguas oficiales, regionales o mi-noritarias. El uso de designaciones tales comolengua regional o minoritaria, no es adoptado eneste texto porque, si bien en algún caso el recono-cimiento como lengua minoritaria o regional, puedefacilitar el ejercicio de ciertos derechos, es frecuenteel uso de los determinativos para restringir los de-rechos de una comunidad lingüística.

Artículo 7.

1.- Todas las lenguas son la expresión de unaidentidad colectiva y de una manera distinta depercibir y de describir la realidad, por tanto tienenque poder gozar de las condiciones necesariaspara su desarrollo en todas las funciones.

2.- Cada lengua es una realidad constituida co-lectivamente y es en el seno de una comunidadque se hace disponible para el uso individual,como instrumento de cohesión, identificación, co-municación y expresividad creadora.

Artículo 10.

1.- Todas las comunidades lingüísticas son igualesen derecho

2.- Esta Declaración considera inadmisibles lasdiscriminaciones contra las comunidades lingüís-ticas basadas en criterios como su grado de so-beranía política, su situación social, económica ocualquier otra, así como el nivel de codificación,actualización o modernización que han conse-guido sus lenguas.

3.- En aplicación del principio de igualdad debenestablecerse las medidas indispensables para queesta igualdad sea efectiva..

DECLARACIÓN UNIVERSAL DE DERECHOS LINGÜISTICOS

97www.protokoloa.eus

Artículos de la DUDL

NOTA:Con el fin de facilitar el trabajo, todas las aportaciones sepueden realizar vía internet en la página www.protokoloa.eus

txostena_es_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:26 Page97

Page 98: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

98www.protokoloa.eus

1er ÁMBITO

PRINCIPIOS GENERALES, DISCRIMINACIÓN, DERECHOSDUDL: Art. 1, 2, 5, 7 y 10 .

A. REFORMULACIÓN: PALABRAS CLAVE Y CONSIDERACIONES:

PALABRAS CLAVE

Sujetos de derechos:comunidad, grupo, individuo / Igualdad lingüística / Medidas objetivas yproporcionales / Política lingüística / No discriminación / Políticas públicas positivas

CONSIDERACIONES

A. VINCULACIÓN DE LOS DERECHOSLINGÜÍSTICOS A LOS DERECHOS HUMANOS EN SENTIDO MÁS AMPLIO

A.1. Derechos funcionales de la co-munidad por encima de derechos es-táticosA.2. Reconocimiento de derechoscomo medida correctora de la discri-minación

B. IGUALDADB.1. Berdintasun printzipioaren teori-zazioa:Berdintasuna eskubideen sus-tapen gisa definitzea

C. PRINCIPIOS DE NO DISCRMINACIÓN

D. MEDIDAS POSITIVASD.1. Medidas positivas específicasD.2. Reconocimiento de la necesidadde aplicar medidas adicionales, espe-cíficas y correctoras a fin de alcanzarla igualdad lingüísticaD.3. Obligaciones ligadas a la garan-tía de los derechos lingüísticos

E. AUTOIDENTIFICACIÓN GRUPAL

F. TRIBUNALES EFECTIVOS PARA ABORDAR LA VULNERACIÓN DE DERECHOS RECONOCIDOS

G. ESPACIOS LINGÜÍSTICOS VITALES

H. OTROS_____________________________

B. MEDIDAS (SI SE VINCULA A ALGUNA DE LAS CONSIDERACIONES,INDICA A CUÁL, SI NO SE VINCULA, DEJA EN BLANCO):

1

2

3

C. INDICADORES (RECUERDA QUE TODAS LAS MEDIDAS NECESITANUN INDICADOR, INDICA POR FAVOR, A QUÉ MEDIDA SE REFIERE):

1

2

3

txostena_es_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:26 Page98

Page 99: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

99www.protokoloa.eus

Artículo 1

1.- Esta Declaración entiende como comunidad lin-güística toda sociedad humana que, asentada his-tóricamente en un espacio territorial determinado,reconocido o no, se autoidentifica como pueblo yha desarrollado una lengua común como medio decomunicación natural y de cohesión cultural entresus miembros. La denominación lengua propia deun territorio hace referencia al idioma de la comu-nidad históricamente establecida en este espacio.

2.- Esta Declaración parte del principio que los de-rechos lingüísticos son a la vez individuales y co-lectivos, y adopta como referente de la plenitud delos derechos lingüísticos el caso de una comunidadlingüística histórica en su espacio territorial, en-tendido éste no solamente como área geográficadonde vive esta comunidad, sino también como unespacio social y funcional imprescindible para elpleno desarrollo de la lengua. Es a partir de estereferente que se pueden establecer como una gra-dación o continuum los derechos que correspon-den a los grupos lingüísticos aludidos en el punto5 de este mismo artículo y los de las personasfuera del territorio de su comunidad.

Artículo 2

1.- Esta Declaración considera que, en los casos enque diferentes comunidades y grupos lingüísticosconcurren en un territorio compartido, el ejerciciode los derechos formulados en esta Declaración setienen que regir por el respeto entre todos y dentrode las máximas garantías democráticas.

2.- En el momento de establecer un equilibrio so-ciolingüístico satisfactorio, es decir, la adecuadaarticulación entre los respectivos derechos deestas comunidades y grupos lingüísticos y de laspersonas que forman parte de ellos, se debetener en cuenta, además de su historicidad rela-tiva y de su voluntad expresada democrática-mente, factores que pueden aconsejar un tratoreequilibrador de objetivo compensatorio: el ca-rácter forzado de las migraciones que han condu-cido a la convivencia de las diferentes

comunidades y grupos, o su grado de precariedadpolítica, socioeconómica y cultural.

Artículo 5

Esta Declaración se basa en el principio de que losderechos de todas las comunidades lingüísticas soniguales e independientes de la consideración jurí-dica o política de lenguas oficiales, regionales o mi-noritarias. El uso de designaciones tales comolengua regional o minoritaria, no es adoptado eneste texto porque, si bien en algún caso el recono-cimiento como lengua minoritaria o regional, puedefacilitar el ejercicio de ciertos derechos, es frecuenteel uso de los determinativos para restringir los de-rechos de una comunidad lingüística.

Artículo 7

1.- Todas las lenguas son la expresión de unaidentidad colectiva y de una manera distinta depercibir y de describir la realidad, por tanto tienenque poder gozar de las condiciones necesariaspara su desarrollo en todas las funciones.

2.- Cada lengua es una realidad constituida co-lectivamente y es en el seno de una comunidadque se hace disponible para el uso individual,como instrumento de cohesión, identificación, co-municación y expresividad creadora.

Artículo 10

1.- Todas las comunidades lingüísticas son igualesen derecho.

2.- Esta Declaración considera inadmisibles lasdiscriminaciones contra las comunidades lingüís-ticas basadas en criterios como su grado de so-beranía política, su situación social, económica ocualquier otra, así como el nivel de codificación,actualización o modernización que han conse-guido sus lenguas.

3.- En aplicación del principio de igualdad debenestablecerse las medidas indispensables para queesta igualdad sea efectiva..

DECLARACIÓN UNIVERSAL DE DERECHOS LINGÜÍSTICOS

txostena_es_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:26 Page99

Page 100: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

100www.protokoloa.eus

2o ÁMBITO

ADMINISTRACIONES PÚBLICAS Y ORGANISMOS OFICIALESDUDL: Artículos 15-22.

A. REFORMULACIÓN: PALABRAS CLAVE Y CONSIDERACIONES:

PALABRAS CLAVE

Uso universal / Oficialidad / Reconocimientos legales / Derecho a usar la lengua en todos losámbitos y funciones / Valor legal / Actitud proactiva / Relaciones internas de la administración /Relaciones entre administraciones / Sistema judicial y tribunales:tutela judicial efectiva / Dere-chos lingüísticos:activos y pasivos / Administración electrónica / Competencia lingüística de losempleados públicos

CONSIDERACIONES

A. RECONOCIMIENTO LEGAL A.1. Derechos de las comunidades lin-güísticasA.2. Derechos de las minorías (indivi-duales y colectivos)A.3. Perspectiva lingüística de los dere-chos fundamentales

B. RELACIÓN FUNDAMENTAL: DERECHOA UTILIZAR LA LENGUA MATERNA/MI-NORIZADA EN TODOS LOS NIVELES DETODAS LAS ADMINISTRACIONES

C. OFICIALIDAD DE LA LENGUA

D. OBLIGACIONES Y DEBERES DE LASADMINISTRACIONES PÚBLICAS

E. FUNCIONARIOS Y EMPLEADOS PÚBLICOS

E.1. Política de contrataciónE.2. Competencia lingüísticaE.3. Capacitación lingüística

F. REPRESENTACIÓN EN EL ÁMBITO PÚBLICO, REPRESENTANTES

G. IDENTIFICACIÓN DE PRIORIDADESSistema sanitarioPolicíaSector públicoSistema judicial

H. OTROS_____________________________

B. MEDIDAS (SI SE VINCULA A ALGUNA DE LAS CONSIDERACIONES,INDICA A CUÁL, SI NO SE VINCULA, DEJA EN BLANCO):

1

2

3

C. INDICADORES (RECUERDA QUE TODAS LAS MEDIDAS NECESITANUN INDICADOR, INDICA POR FAVOR, A QUÉ MEDIDA SE REFIERE):

1

2

3

txostena_es_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:26 Page100

Page 101: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

101www.protokoloa.eus

Artículo 15

1.- Toda comunidad lingüística tiene derecho aque su lengua sea utilizada como oficial dentrode su territorio.2.- Toda comunidad lingüística tiene derecho aque las actuaciones judiciales y administrativas,los documentos públicos y privados y los asientosen registros públicos realizados en la lengua pro-pia del territorio sean válidos y eficaces y nadiepueda alegar el desconocimiento.

Artículo 16

Todo miembro de una comunidad lingüística tienederecho a relacionarse y a ser atendido en su len-gua por los servicios de los poderes públicos o delas divisiones administrativas centrales, territo-riales, locales y supraterritoriales a los cuales per-tenece el territorio de donde es propia la lengua.

Artículo 17

1.- Toda comunidad lingüística tiene derecho adisponer y obtener toda la documentación oficialen su lengua, en forma de papel, informática ocualquier otra, para las relaciones que afecten alterritorio donde es propia esta lengua..2.- Los poderes públicos deben disponer de for-mularios, impresos y modelos en forma de papel,informática o cualquier otra en las lenguas terri-toriales, y ofrecerlos al público en los serviciosque afecten los territorios donde es propia la len-gua respectiva.

Artículo 18

1.- Toda comunidad lingüística tiene derecho aque las leyes y otras disposiciones jurídicas quele conciernan se publiquen en la lengua propiadel territorio.2.- Les Los poderes públicos que tienen en susámbitos de actuación más de una lengua territo-rialmente histórica deben publicar todas las leyesy otras disposiciones de carácter general en estas

lenguas, con independencia que sus hablantesentiendan otras lenguas.

Artículo 19

1.- Las Asambleas de representantes debenadoptar como oficiales la lengua o las lenguashistóricamente habladas en el territorio que re-presentan.2.- Este derecho incluye las lenguas de las comu-nidades de asentamiento disperso referidas en elArtículo 1 párrafo 4.

Artículo 20

1.- Todo el mundo tiene derecho a usar de palabray por escrito, en los Tribunales de Justicia, la len-gua históricamente hablada en el territorio dondeestán ubicados. Los Tribunales deben utilizar lalengua propia del territorio en sus actuaciones in-ternas y, si por razón de la organización judicialdel Estado, el procedimiento se sigue fuera dellugar de origen, hay que mantener la lengua deorigen.

2.- Con todo, todo el mundo tiene derecho a serjuzgado en una lengua que le sea comprensibley pueda hablar, o a obtener gratuitamente un in-térprete.

Artículo 21

Toda comunidad lingüística tiene derecho a quelos asientos de los registros públicos se hagan enla lengua propia del territorio.

Artículo 22

Toda comunidad lingüística tiene derecho a quelos documentos notariales o autorizados por fun-cionarios que ejercen la fe pública sean redacta-dos en la lengua propia del territorio donde elnotario o funcionario autorizado tenga demar-cada su sede.

DECLARACIÓN UNIVERSAL DE DERECHOS LINGÜÍSTICOS

txostena_es_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:26 Page101

Page 102: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

102www.protokoloa.eus

3er ÁMBITO

EDUCACIÓNDUDL: Artículos 23-30.

A. REFORMULACIÓN: PALABRAS CLAVE Y CONSIDERACIONES:

PALABRAS CLAVE

Cohesión social / Concepto fundamental del proceso de recuperación de la lengua / No discriminación / Criterios democráticos / Igualdad:Competencia compartida por el conjunto deestudiantes / Competencia lingüística del conjunto de la ciudadanía / Políticas públicas fundamentales / Niveles educativos: enseñanza obligatoria, formación laboral, enseñanza superior / Adultos / Respeto a la diversidad

CONSIDERACIONES

A. El derecho a la educación como ga-rante del desarrollo de hablantes com-petentes en la lengua minorizada –1+2 lenguas (lengua minorizada)

A.1. Igualdad educativaA.2. Enseñanza conjunta vs. segregadaA.3. Modelo catalán

B. NIVELES EDUCATIVOSB.1. Preescolar B.2. Enseñanza obligatoriaB.3. Enseñanza no obligatoriaB.4. Formación profesionalB.5. Enseñanza superior: Estudio dela lengua / en la lengua

B.6. Enseñanza de adultosB.7. Necesidades educativas específicas adicionalesB.8. Lengua de signos (minorizada)

C. FORMACIÓN DEL PROFESORADOD. MATERIAL DOCENTEE. METODOLOGÍAF. INMIGRACIÓNG. CURRÍCULO

G.1. Valores culturalesG.2. Valor de la diversidad lingüística

H. FINANCIACIÓNI. OTROS

_____________________________

B. MEDIDAS (SI SE VINCULA A ALGUNA DE LAS CONSIDERACIONES,INDICA A CUÁL, SI NO SE VINCULA, DEJA EN BLANCO):

1

2

3

C. INDICADORES (RECUERDA QUE TODAS LAS MEDIDAS NECESITANUN INDICADOR, INDICA POR FAVOR, A QUÉ MEDIDA SE REFIERE):

1

2

3

txostena_es_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:26 Page102

Page 103: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

103www.protokoloa.eus

Artículo 23

1.- La educación debe contribuir a fomentarla capacidad de autoexpresión lingüística ycultural de la comunidad lingüística del ter-ritorio donde es impartida.2.- La educación debe contribuir al manteni-miento y desarrollo de la lengua hablada porla comunidad lingüística del territorio dondees impartida.3.- La educación debe estar siempre al ser-vicio de la diversidad lingüística y cultural, ylas relaciones armoniosas entre diferentescomunidades lingüísticas de todo el mundo.4.- En el marco de los principios anteriores,todo el mundo tiene derecho a aprendercualquier lengua.

Artículo 24

Toda comunidad lingüística tiene derecho adecidir cuál debe ser el grado de presenciade su lengua, como lengua vehicular y comoobjeto de estudio, en todos los niveles de laeducación dentro de su territorio: preescolar,primario, secundario, técnico y profesional,universitario y formación de adultos.

Artículo 25

Toda comunidad lingüística tiene derecho adisponer de todos los recursos humanos ymateriales necesarios para conseguir el gradodeseado de presencia de su lengua en todoslos niveles de la educación dentro de su terri-torio: enseñantes debidamente formados, mé-todos pedagógicos adecuados, manuales,financiación, locales y equipos, medios tecno-lógicos tradicionales e innovadores.

Artículo 26

Toda comunidad lingüística tiene derecho a

una educación que permita a todos sus miem-bros adquirir el pleno dominio de su propialengua, con las diversas capacidades relativasa todos los ámbitos de uso habituales, asícomo el mejor dominio posible de cualquierotra lengua que deseen conocer.

Artículo 27

Toda comunidad lingüística tiene derecho auna educación que permita a sus miembrosel conocimiento de las lenguas vinculadas ala propia tradición cultural, tales como laslenguas literarias o sagradas, usadas anti-guamente como lenguas habituales de lapropia comunidad.

Artículo 28

Toda comunidad lingüística tiene derecho auna educación que permita a sus miembrosadquirir un conocimiento profundo de su pa-trimonio cultural (historia y geografía, litera-tura y otras manifestaciones de la propiacultura), así como el máximo dominio posiblede cualquier otra cultura que deseen conocer.

Artículo 29

1.- Toda persona tiene derecho a recibir laeducación en la lengua propia del territoriodonde reside.2.- Este derecho no excluye el derecho de ac-ceso al conocimiento oral y escrito de cual-quier lengua que le sirva de herramienta decomunicación con otras comunidades lin-güísticas.

Artículo 30

La lengua y la cultura de cada comunidadlingüística deben ser objeto de estudio y deinvestigación a nivel universitario.

DECLARACIÓN UNIVERSAL DE DERECHOS LINGÜÍSTICOS

txostena_es_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:26 Page103

Page 104: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

104www.protokoloa.eus

4o ÁMBITO

ÁMBITO SOCIOECONÓMICODUDL: Artículos 47-52

A. REFORMULACIÓN: PALABRAS CLAVE Y CONSIDERACIONES:PALABRAS CLAVE

Dicotomía público/privado / Servicios de interés general / Lengua en que se presta el servicio / Actividad pro-fesional / Actividad socioeconómica / Sujetos colectivos:sindicatos, asociaciones, compañías y empresas,consumidores… / Cláusulas de penalización ligadas al uso lingüístico / Medio / Entidad particular con finan-ciación pública

CONSIDERACIONES

A. REQUISITOS PARA GARANTIZAR LOS DE-RECHOS LINGÜÍSTICOS DE CONSUMIDORES YUSUARIOS: Ley de Régimen Lingüístico.Gestión de la diversidad

B. ESPACIOSB.1. Diversidad lingüística en el espacio público (letreros, publicidad…)B.2. Ámbito laboral:No discriminación / Discriminación positivaB.3. Impacto lingüístico

C. NIVELESC.1. Grandes empresas / CorporacionesC.2. Servicios públicosC.3. Ámbitos de reciente privatizaciónC.4. Empresas de carácter social

D. TRABAJO, TRABAJADORAS/ES Y EMPLEADAS/OS

Contratación: Conocimientos lingüísticos

E. PROTECCIÓN A LAS PERSONASCONSUMIDORAS

F. PRÁCTICASF.1. Fiscalidad lingüísticaF.2. Incentivos salariales y de promociónF.3. Ventajas financierasF.4. Casos de buenas prácticas de gestiónlingüística

G. INDUSTRIA DE LA LENGUA

H. DISCURSOH.1. CooperanciaH.2. Responsabilidad socialH.3. Excelencia en la prestaciónH.4. Potenciales beneficios económicos

I. OTROS_____________________________

B. MEDIDAS (SI SE VINCULA A ALGUNA DE LAS CONSIDERACIONES,INDICA A CUÁL, SI NO SE VINCULA, DEJA EN BLANCO):

1

2

3

C. INDICADORES (RECUERDA QUE TODAS LAS MEDIDAS NECESITANUN INDICADOR, INDICA POR FAVOR, A QUÉ MEDIDA SE REFIERE):

1

2

3

txostena_es_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:26 Page104

Page 105: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

105www.protokoloa.eus

Artículo 47

1. Toda comunidad lingüística tiene derecho a es-tablecer el uso de su lengua en todas las activi-dades socioeconómicas dentro de su territorio.2. Cualquier miembro de una comunidad lin-güística tiene derecho a disponer en su lenguade todos los medios que requiere el ejercicio dela actividad profesional, como por ejemplo do-cumentos y libros de consulta, instrucciones, im-presos, formularios, y equipos, herramientas yprogramas informáticos.3. La utilización de otras lenguas en este ámbitosólo se puede exigir en la medida que lo justi-fique la naturaleza de la actividad profesionaldesarrollada. En ningún caso otra lengua llegadamás recientemente puede subordinar u ocultarel uso de la lengua propia del territorio.

Artículo 48

1. En el territorio de la propia comunidad lingüís-tica, todo el mundo tiene derecho a usar su len-gua, con plena validez jurídica, en lastransicciones económicas de todo tipo, como porejemplo la compra-venta de bienes y servicios,las operaciones bancarias, los seguros, loscontratos laborales y otros.

2. Ninguna cláusula de estos actos privadospuede excluir o limitar el uso de una lengua enel propio territorio.

3. En el territorio de la propia comunidad lingüís-tica, todo el mundo tiene derecho a disponer ensu lengua de los documentos necesarios para larealización de las operaciones mencionadas comopor ejemplo impresos, formularios, cheques,contratos, facturas, recibos, albaranes, pedidos yotros.

Artículo 49

En el territorio de la propia comunidad lingüís-tica, todo el mundo tiene derecho a usar su len-

gua en cualquier tipo de organización socioeco-nómica: laborales, sindicales, patronales, profe-sionales y gremiales.

Artículo 50

1. Toda comunidad lingüística tiene derecho auna presencia predominante de su lengua en lapublicidad, la rotulación, la señalización exteriory en el conjunto de la imagen del país.2. En el territorio de la propia comunidad lin-güística, todo el mundo tiene derecho a obteneren su lengua una información completa, tantooral como escrita, sobre los productos y serviciosque proponen los establecimientos comercialesdel territorio, como por ejemplo las instruccionesde uso, las etiquetas, los listados de ingre-dientes, la publicidad, las garantías y otros.3. Todas las indicaciones públicas referentes a laseguridad de los ciudadanos deben ser expre-sadas al menos en la lengua propia de la comu-nidad lingüística y en condiciones no inferioresa las de cualquier otra lengua.

Artículo 51

1. Todo el mundo tiene derecho a usar la lenguapropia del territorio en sus relaciones con lasempresas, establecimientos comerciales y enti-dades privadas y a ser recíprocamente atendidoy correspondido en esta lengua.2. Todo el mundo tiene derecho, como cliente,consumidor o usuario, a ser informado, oralmenteo por escrito, en la lengua propia del territorio enlos establecimientos abiertos al público.

Artículo 52

Todo el mundo tiene derecho a ejercer las acti-vidades laborales o profesionales en la lenguapropia del territorio, excepto que las funcionesinherentes al puesto de trabajo requieran el usode otros idiomas, como por ejemplo el caso delos profesores de lenguas, los traductores, losguías turísticos.

DECLARACIÓN UNIVERSAL DE DERECHOS LINGÜÍSTICOS

txostena_es_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:26 Page105

Page 106: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

106www.protokoloa.eus

5o ÁMBITO

ONOMÁSTICADUDL: Artículos 31-34.

A. REFORMULACIÓN: PALABRAS CLAVE Y CONSIDERACIONES:

PALABRAS CLAVE

Reconocimiento de la Institución Académica / Toponimia / Antroponimia / Corpus / Paisaje lingüístico / Derecho fundamental

CONSIDERACIONES

A. Derecho fundamental y derecho humano a identificar Paisaje lingüísticocomo mínimo: Primer nivel de acción parala visibilización de la lengua.

B. Reconocimiento oficial de los nombresde persona y lugar en lengua minorizada.Derecho a modificar el nombre propio (demanera gratuita)

C. ADOPCIÓN DE UNA FORMA ESTÁNDAR

D. DENOMINACIÓN GEOGRÁFICA: costa, montañas…

E. GPS, MAPAS (DIGITALES, IMPRESOS, OFICIALES)

F. NOMBRES PROPIOS EN ALFABETOS Y GRAFÍA ORIGINAL (sin recurrir a traducciones)

G. EVITAR EL USO DE DENOMINACIONESCOMPUESTAS

G.1. Uso de denominaciones compuestas:cuándo, dónde y cómo

H. COMERCIALIZACIÓN DE LOS ESPACIOS PÚBLICOS

I. INSTITUCIONES QUE DEBEN PARTICIPAR

J. OTROS: _____________________________

B. MEDIDAS (SI SE VINCULA A ALGUNA DE LAS CONSIDERACIONES,INDICA A CUÁL, SI NO SE VINCULA, DEJA EN BLANCO):

1

2

3

C. INDICADORES (RECUERDA QUE TODAS LAS MEDIDAS NECESITANUN INDICADOR, INDICA POR FAVOR, A QUÉ MEDIDA SE REFIERE):

1

2

3

txostena_es_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:26 Page106

Page 107: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

107www.protokoloa.eus

Artículo 31

Toda comunidad lingüística tiene derecho a preser-var y usar en todos los ámbitos y ocasiones su sis-tema onomástico.

Artículo 32

1.- Toda comunidad lingüística tiene derecho a haceruso de los topónimos en la lengua propia del terri-torio, en los usos orales y escritos, y en los ámbitosprivados, públicos y oficiales.

2.- Toda comunidad lingüística tiene derecho a es-tablecer, preservar y revisar la toponimia autóctona.Esta no puede ser suprimida, alterada o adaptadaarbitrariamente, como tampoco puede ser sustituidaen caso de cambios de coyunturas políticas o de otrotipo.

Artículo 33

Toda comunidad lingüística tiene derecho a autode-signarse en su lengua. Así pues, cualquier traduccióna otras lenguas debe evitar las denominacionesconfusas o despectivas.

Artículo 34

Toda persona tiene derecho al uso de su antropó-nimo en la lengua que le es propia y en todos losámbitos, y a una transcripción fonéticamente tan fielcomo sea posible a otro sistema gráfico cuando seanecesario.

DECLARACIÓN UNIVERSAL DEDERECHOS LINGÜÍSTICOS

txostena_es_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:26 Page107

Page 108: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

108www.protokoloa.eus

6o ÁMBITO

MEDIOS DE COMUNICACIÓN Y NUEVAS TECNOLOGÍASDUDL: Artículos 35-40

A. REFORMULACIÓN: PALABRAS CLAVE Y CONSIDERACIONES:

PALABRAS CLAVE

Medios públicos / Libertad de expresión / Medios de financiación pública / Equipos informáticos

CONSIDERACIONES

A. DERECHO A RECIBIR INFORMACIÓN ENLENGUA MINORIZADA

B. APROBACIÓN DE LA LEGISLACIÓNNECESARIA PARA GARANTIZAR QUE LASCORPORACIONES DE MEDIOS DECOMUNICACIÓN OFRECEN TODOS SUSPRODUCTOS EN LENGUAS MINORIZADAS

C. ÁMBITO TRANSFRONTERIZO / INTRAESTATAL:Seguimiento necesario para garantizar larecepción transfronteriza o intraestatal deradio, TV… en lengua minorizada (compartida)

D. ÁMBITO TECNOLÓGICO DE LA DIFUSIÓNLIGADO AL TERRITORIO DE LA LENGUA

E. MEDIOS PÚBLICOS

F. GARANTIZAR LA DIFUSIÓN DE RADIO Y TVPRIVADAS EN LENGUA MINORIZADA

F.1. Porcentaje suficiente en lengua minorizadaF.2. Licencias

G. TECNOLOGÍA PARA MEJORAR LA DIVERSIDADLINGÜÍSTICA, NO PARA LIMITARLA

G.1. Potencial de las nuevas tecnologíasG.2. Nuevos accesos a contenidos multimedia

H. HABLANTES DE LENGUA MINORIZADA OBLI-GADOS A USAR LA LENGUA MAYORITARIA

I. CONTENIDOS:DIFUSIÓN Y PRÁCTICA DE LADIVERSIDAD LINGÜÍSTICA, TENDENCIA A LASOBREMONOLINGUALIZACIÓN (TAMBIÉN EN LAFICCIÓN). Garantizar la presencia de lenguasminoritarias/minorizadas y de sus representantesen los programas

J. JUVENTUD, MEDIOS Y NUEVAS TECNOLOGÍAS

K. OTROS_____________________________

B. MEDIDAS (SI SE VINCULA A ALGUNA DE LAS CONSIDERACIONES,INDICA A CUÁL, SI NO SE VINCULA, DEJA EN BLANCO):

1

2

3

C. INDICADORES (RECUERDA QUE TODAS LAS MEDIDAS NECESITANUN INDICADOR, INDICA POR FAVOR, A QUÉ MEDIDA SE REFIERE):

1

2

3

txostena_es_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:26 Page108

Page 109: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

109www.protokoloa.eus

Artículo 35Toda comunidad lingüística tiene derecho a decidir cuál debe ser el gradode presencia de su lengua en los medios de comunicación de su territo-rio, tanto en los locales y tradicionales como en los de mayor ámbito dedifusión y de tecnología más avanzada, independientemente del sistemade difusión o transmisión utilizado.

Artículo 36Toda comunidad lingüística tiene derecho a disponer de todos los medioshumanos y materiales necesarios para asegurar el grado deseado depresencia de su lengua y de autoexpresión cultural en los medios de co-municación de su territorio: personal debidamente formado, financiación,locales y equipos, medios tecnológicos tradicionales e innovadores.

Artículo 37Toda comunidad lingüística tiene derecho a recibir, a través de los mediosde comunicación, un conocimiento profundo de su patrimonio cultural(historia y geografía, literatura y otras manifestaciones de la propia cul-tura), así como el máximo grado de información posible de cualquier otracultura que deseen conocer sus miembros.

Artículo 38Todas las lenguas y las culturas de las comunidades lingüísticas debenrecibir un trato equitativo y no discriminatorio en los contenidos de losmedios de comunicación de todo el mundo.

Artículo 39Las comunidades descritas en el Artículo 1, párrafos 3 y 4 de esta Decla-ración, así como los grupos mencionados en el párrafo 5 del mismo ar-tículo, tienen derecho a una representación equitativa de su lengua enlos medios de comunicación del territorio donde se han establecido o sedesplazan. El ejercicio de este derecho debe estar en armonía con elejercicio de los derechos propios de los otros grupos o comunidades delterritorio.

Artículo 40Toda comunidad lingüística tiene derecho a disponer, en el campo infor-mático, de equipos adaptados a su sistema lingüístico y herramientas yproductos en su lengua, para aprovechar plenamente el potencial queofrecen estas tecnologías para la autoexpresión, la educación, la comu-nicación, la edición, la traducción y, en general, el tratamiento de la in-formación y la difusión cultural.

DECLARACIÓN UNIVERSAL DE DERECHOS LINGÜÍSTICOS

txostena_es_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:26 Page109

Page 110: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

110www.protokoloa.eus

7o ÁMBITO

CULTURADUDL: Artículos 41-46

A. REFORMULACIÓN: PALABRAS CLAVE Y CONSIDERACIONES:

PALABRAS CLAVE

CONSIDERACIONES

A. EL DERECHO AL ACCESO A LA CULTURA YLOS DERECHOS CULTURALES INCLUYEN LOSDERECHOS LINGÜÍSTICOS.RECONOCIMIENTO DELAS FORMAS CULTURALES

B. RELACIÓN ENTRE CULTURA Y LENGUA:LALENGUA COMO ADN DE LA CULTURA

C. RECONOCIMIENTO DE LAS FORMAS CULTU-RALES ESPECÍFICAS DE LA LENGUA

D. DERECHO A ACCEDER A LOS ESPACIOS SO-CIALES

D.1. Creación de entornos sociales (no comomuseo etnográfico)

E. VISIBILIDAD DE LAS CULTURAS MINORIZADAS

F. PERSPECTIVA LINGÜÍSTICA EN TODOACTO CULTURAL

G. OFERTA CULTURAL ATRACTIVA

H. ASPECTOS ECONÓMICOSH.1. InnovaciónH.2. Fiscalidad lingüísticaH.3. Ventajas financierasH.4. Inversiones obligatorias

G. INTERNACIONALIZACIÓN DE EXPERIENCIAS

H. JUVENTUD Y CULTURA: NO INFANTILIZACIÓN

I. OTROS:_____________________________

B. MEDIDAS (SI SE VINCULA A ALGUNA DE LAS CONSIDERACIONES,INDICA A CUÁL, SI NO SE VINCULA, DEJA EN BLANCO):

1

2

3

C. INDICADORES (RECUERDA QUE TODAS LAS MEDIDAS NECESITANUN INDICADOR, INDICA POR FAVOR, A QUÉ MEDIDA SE REFIERE):

1

2

3

txostena_es_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:26 Page110

Page 111: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

111www.protokoloa.eus

Artículo 41

1.- Toda comunidad lingüística tiene derecho a usar su lengua y amantenerla y potenciarla en todas las expresiones culturales.

2.- El ejercicio de este derecho debe poder desplegarse plena-mente sin que el espacio de ninguna comunidad sea ocupado demanera hegemónica por una cultura ajena.

Artículo 42

Toda comunidad lingüística tiene derecho a desarrollarse plena-mente en el propio ámbito cultural.

Artículo 43

Toda comunidad lingüística tiene derecho a acceder a las obrasproducidas en su lengua.

Artículo 44

Toda comunidad lingüística tiene derecho a acceder a las progra-maciones interculturales, a través de la difusión de una informa-ción suficiente, y que se apoyen las actividades de aprendizajepara extranjeros o de traducción, doblaje, post-sincronización ysubtitulado.

Artículo 45

Toda comunidad lingüística tiene derecho a que la lengua propiadel territorio figure en un sitio prioritario en las manifestacionesy servicios culturales tales como bibliotecas, videotecas, cines, tea-tros, museos, archivos, folklore, industrias culturales, y todas lasdemás expresiones que deriven de la realidad cultural

Artículo 46

Toda comunidad lingüística tiene derecho a la preservación de supatrimonio lingüístico y cultural, incluidas las manifestaciones ma-teriales como por ejemplo los fondos documentales, herencia ar-tística, arquitectónica y monumental, y presencia epigráfica de sulengua.

DECLARACIÓN UNIVERSAL DEDERECHOS LINGÜÍSTICOS

txostena_es_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:26 Page111

Page 112: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

112www.protokoloa.eus

Factores de Evaluación de la Vitalidadde las Lenguas (UNESCO)

FACTOR 1. Transmisión intergeneracional de la lengua

GRADO DE VITALIDAD

5 No corre peligro La lengua es utilizada por todos los grupos de edad, incluidosniñas y niños.

4 Vulnerable La lengua es utilizada por algunos niñas y niños en todos losámbitos, y por todos los niños en ámbitos restringidos.

3 Claramenteen peligro

La lengua es utilizada sobre todo por la generación parentalpara arriba.

2 Seriamenteen peligro

La lengua es utilizada sobre todo por la generación de losabuelos y abuelas para arriba.

1 En situacióncrítica

La lengua es utilizada por muy pocos hablantes, fundamental-mente de la generación de los bisabuelos y bisabuelas.

0 Extinta Ya no quedan hablantes.

FACTOR 3. Proporción de hablantes en el conjunto de la población

FACTOR 2. Número absoluto de hablantes

GRADO DE VITALIDAD

5 No corre peligro Todos hablan la lengua.

4 Vulnerable Casi todos hablan la lengua.

3 Claramenteen peligro

La mayoría habla la lengua.

2 Seriamenteen peligro

Una minoría habla la lengua.

1 En situacióncrítica

Muy pocos hablan la lengua.

0 Extinta Nadie habla la lengua.

txostena_es_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:26 Page112

Page 113: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

113www.protokoloa.eus

FACTOR 4. Cambios en los ámbitos de utilización de la lengua

GRADO DE VITALIDAD

5 Uso universal La lengua se utiliza en todos los ámbitos y para todas lasfunciones.

4 Paridadplurilingüe

Se pueden emplear dos o más lenguas en la mayoría de losámbitos sociales y para la mayoría de las funciones.

3 Ámbitosdecrecientes

La lengua se utiliza en el ámbito doméstico y para muchasfunciones, pero la lengua dominante empieza a penetrarincluso en el ambiente familiar.

2 Ámbitos limitadoso Formales

La lengua se utiliza en ámbitos sociales limitados y paravarias funciones.

1 Ámbitos muylimitados

La lengua se utiliza sólo en un número muy restringido deámbitos y para muy pocas funciones.

0 Extinta La lengua no se utiliza en ningún ámbito para ninguna función.

FACTOR 5. Respuesta a los nuevos ámbitos y medios de comunicación

GRADO DE VITALIDAD

5 Dinámica La lengua se utiliza en todos los nuevos ámbitos.

4 Robusta/activa La lengua se utiliza en la mayoría de los nuevos ámbitos.

3 Pasiva La lengua se utiliza en muchos nuevos ámbitos.

2 Comprometida La lengua se utiliza en algunos nuevos ámbitos.

1 Mínima La lengua se utiliza sólo en unos pocos nuevos ámbitos.

0 Inactiva La lengua no se utiliza en ningún nuevo ámbito.

txostena_es_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:26 Page113

Page 114: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

114www.protokoloa.eus

FACTOR 6. Disponibilidad de materiales para el aprendizajey la enseñanza de la lengua

GRADO DE VITALIDAD

5 Existen una ortografía establecida y una tradición de lectura y escritura, con gramá-ticas, diccionarios, textos, literatura y medios de comunicación diarios. La lengua es-crita se utiliza en la administración y en la educación.

4 Existen materiales escritos, y en la escuela los niños aprenden a leer y escribir en lalengua. La lengua escrita no se utiliza en la administración.

3 Existen materiales escritos y los niños pueden conocer la lengua escrita en la es-cuela. No se promueve la alfabetización mediante medios impresos.

2 Existen materiales escritos, pero es posible que sólo sean útiles para algunosmiembros de la comunidad; para otros pueden tener un valor simbólico. El aprendi-zaje de la lectura y la escritura en la lengua no forma parte de los programas esco-lares.

1 La comunidad conoce una ortografía práctica y se escriben algunos materiales.

0 La comunidad no posee ninguna ortografía.

FACTOR 7. Actitudes y políticas de los gobiernos y las institucioneshacia las lenguas, incluidos su estatus de oficialidad y uso

GRADO DE VITALIDAD

5 Apoyo igualitario Todas las lenguas son protegidas.

4 Apoyo diferenciado

Las lenguas minoritarias son protegidas fundamentalmentecomo lenguas de ámbito privado. El uso de la lengua es prestigioso.

3 Asimilación pasiva No existe una política explícita para las lenguas minoritarias; enel ámbito público prevalece la lengua dominante.

2 Asimilación activa El gobierno alienta la asimilación a la lengua dominante. Laslenguas minoritarias no gozan de protección.

1 Asimilaciónforzosa

La lengua dominante es la única lengua oficial, mientras quelas lenguas no dominantes no son reconocidas ni protegidas.

0 Prohibición Las lenguas minoritarias están prohibidas.

txostena_es_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:26 Page114

Page 115: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

115www.protokoloa.eus

FACTOR 8. Actitudes de los miembros de la comunidad hacia su propia lengua

GRADO DE VITALIDAD

5 Todos los miembros conceden valor a su lengua y desean que se promueva.

4 La mayoría de los miembros apoyan el mantenimiento de la lengua.

3 Muchos miembros apoyan el mantenimiento de la lengua; otros son indiferentes opueden incluso apoyar su pérdida.

2 Algunos miembros apoyan el mantenimiento de la lengua; otros son indiferentes opueden incluso apoyar su pérdida.

1 Sólo unos pocos miembros apoyan el mantenimiento de la lengua; otros son indife-rentes o pueden incluso apoyar su pérdida.

0 A nadie le preocupa que se pierda la lengua; todos prefieren emplear una lenguadominante.

FACTOR 9. Tipo y calidad de la documentación

GRADO DE VITALIDAD

5 Excelente Existen gramáticas y diccionarios completos, textos extensos yun flujo constante de materiales lingüísticos. Hay abundantesregistros anotados de audio y vídeo de alta calidad.

4 Buena Existen una buena gramática y cierto número de gramáticasaceptables, diccionarios, textos, literatura y medios de comunicación cotidianos; hay suficientes registros anotados de audio y vídeo de alta calidad.

3 Pasable Puede haber una gramática aceptable o un número suficientede gramáticas, diccionarios y textos, pero no medios de comunicación cotidianos; pueden existir registros de audio yvídeo de calidad variable o diverso grado de anotación.

2 Fragmentaria Hay algunos esbozos de gramática, listas de palabras y textosde utilidad para una investigación lingüística limitada, pero sinsuficiente cobertura. Pueden existir registros de audio y vídeode calidad variable, con o sin anotación.

1 Insuficiente Existen sólo unos pocos esbozos de gramática, breves listas depalabras y textos fragmentarios. No hay registros de audio yvídeo, o los que hay son de calidad inutilizable o carecen totalmente de anotación.

0 Indocumentada No existe ningún material.

txostena_es_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:26 Page115

Page 116: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

116www.protokoloa.eus

txostena_es_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:26 Page116

Page 117: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

117www.protokoloa.eus

III. PASOS PREVISTOS

PASOS Y CRONOGRAMA PARALA ELABORACIÓN DEL PROTOCOLOHe aquí, de manera resumida, los pasos previstos para la elaboración del Protocolo:

Las fechas pueden variar, ya que las fases a desarrollar con los agentes sociales en relacióna sus aportaciones y adhesión al Protocolo se prolongarán durante todo el proceso.Asimismo, durante el transcurso del mismo se realizarán presentaciones en instituciones yorganizaciones que se muestren interesadas en el mismo, así como con personas que puedanser consideradas de interés.

TAREA PLAZO

1. Constitución del Comité Organizador, determinación delas referencias y definición de la estructura básica del Protocolo

31-03-2015/ 31-07-2015

2. Constitución del Comité Científico y definición de las grandes lineas 30-09-2015 / 15-1-2015

3. Reunión del Comité Científico: definición de los ámbitos 1 y 2 de Diciembre de 2015

4. Recepción de las aportaciones de los agentes sociales 20 -02-2016/30-06-2016

5. Puesta en común de las aportaciones por parte del Comité Organizador Junio de 2016

6. Reunión del Comité Científico: Análisis de las aportacionese incorporación de las últimas enmiendas

Septiembre de 2016

7. Comité Organizador: Aprobación de la versión final Octubre de 2016

8. Recogida de adhesiones de los Agentes Sociales 09-2016 / 11-2016

9. PRESENTACIÓN DEL PROTOCOLO Diciembre de 2016

txostena_es_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:26 Page117

Page 118: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

txostena_es_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:26 Page118

Page 119: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

GUID

E

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:36 Page119

Page 120: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

120www.protokoloa.eus

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:36 Page120

Page 121: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

121www.protokoloa.eus

I. SUR LE PROTOCOLE 123

1. OBJECTIFS DU PROJET 1232. POURQUOI UN PROTOCOLE? 1243. PARTENAIRES ET TRAVAIL ENTREPRIS 1254. STRUCTURE DU PROTOCOLE 1295. LES RÉFÉRENCES 1306. COMMENT UTILISER CE GUIDE? 130

II. LES FICHES 133

INSTRUCTIONS POUR COMPLETER LES FICHES 1341. PRINCIPES GÉNÉRAUX, DISCRIMINATION, DROITS 1362. ADMINISTRATION PUBLIQUE 1383. ENSEIGNEMENT 1404. SOCIO-ÉCONOMIQUE 1425. ONOMASTIQUE 1446. MÉDIAS ET NOUVELLES TECHNOLOGIES 1467. CULTURE 1488. DEGRÉ DE VITALITÉ ET FACTEURS DE L’UNESCO 150

II. PROCHAINES ETAPES 155

INDEX

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:36 Page121

Page 122: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

122www.protokoloa.eus

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:36 Page122

Page 123: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

123www.protokoloa.eus

I. SUR LE PROTOCOLE

1.OBJECTIFSDU PROJETIl est évident que les droits linguistiques fontpartie des droits humains fondamentaux. Carsi les langues servent à communiquer, on nepeut réduire une réalité linguistique à sa seuledimension communicative, puisqu’une languene peut être considérée indépendamment desa culture. En niant le lien qui unit langue etculture, c’est la dignité des locuteurs et des ci-toyens que l’on bafoue. C’est pourquoi nousconsidérons la revendication de la diversité lin-guistique comme une contribution à la dé-fense de tous les droits des personnes.

C’est la raison pour laquelle la dynamique quenous souhaitons lancer devrait constituer unoutil, une aide au bien-être social, au vivre en-semble et à la paix. En effet, l’évolution de pra-tiques démocratiques envers les communautéslinguistiques apportera la garantie du respect del’ensemble des conditions humaines.

A travers l’Europe, les communautés linguis-

tiques se sont organisées de manière à pou-voir vivre dans leurs propres langues. Les or-ganismes sociaux qui oeuvrent, dansdifférents domaines, en faveur du dévelop-pement des langues minorisées, se comptentpar centaines. Le projet présenté ici souhaiterassembler ces organisations, afin que la so-ciété civile européenne récupère le leader-ship de la mise en oeuvre de la propositionde développement de la diversité linguis-tique.

Le projet consiste à rassembler les acteurs so-ciaux, organismes et experts autour d’un pro-cessus commun, en vue d’élaborer un

Présentation duPojet en mars2015 à Donostia -Saint Sébastien

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:36 Page123

Page 124: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

124www.protokoloa.eus

protocole garantissant l’égalité des langueset d’en présenter les conclusions lors d’unSommet international.

Le Protocole pour la Garantie des Droits Lin-guistiques (PGDL) sera le fruit d’un proces-sus de consensus développé pendantplusieurs années par différentes commis-sions de travail et associera les approchesscientifique, académique et sociale. Il consti-tuera un outil pour renverser la situationdes langues minorisées et construire uneEurope fondée sur l’égalité des communau-tés linguistiques. Par conséquent, le proto-cole, fruit de ce projet, sera présenté auxinstances et forums internationaux, qui pour-ront s’appuyer sur ce cadre pour réglementerleur engagement en faveur de la diversitédes langues.

Le projet vise quatre objectifs principaux:

1. Revendiquer que garantir ladiversité linguistique et assurerle déveleppement des languessont une base fondamentalepour le vivre ensemble et pour lapaix2. La création d’un outil efficacepour l’égalité des langues et pourle développement des langues ensituation d’infériorité.3. La reconnaissance des com-munautés linguistiques commeacteurs du processus et la reven-dication de la place de la sociétécivile comme garante de sa ges-tion juste.4. La désignation de Donostia,Capitale Européenne de la Cul-ture, comme jalon de ce proces-sus.

Nous prévoyons ainsi développer les 5 prin-cipes majeurs suivants: Cohabitation et paix,diversité, égalité, droits et condition.

2.POURQUOIUN PROTOCOLE?Selon l’usage commun, le terme de “protocole”désigne une déclaration guère plus formellequ’un traité ou une convention. Il existe doncde nombreux types de protocoles.

Prenons par exemple le protocole de signa-ture, outil subsidiaire d’un traité rédigé parles parties. Ou le protocole d’amendement,qui expose les modifications apportées à untraité adopté antérieurement. Le protocolefacultatif, lui, accole à un traité des droits etdes devoirs. Enfin, le protocole complémen-taire liste les dispositions qui complètent untraité adopté antérieurement.

Quant à notre protocole, il sera un Protocolefondé sur un traité, c’est-à-dire un outil quiliste les impératifs permettant d’atteindrel’objectif d’un traité ou d’une conventionadoptés au préalable.

Quoi qu’il en soit, sachant que le Protocole aurapour fondement la Déclaration Universelle desDroits Linguistiques (DUDL) adoptée en 1996, ilpourra également, le cas échéant, le compléter.En effet, la société ayant évolué en l’espace devingt ans, des éléments devenus aujourd’huitout à fait courants n’avaient pas été prévus àl’époque de la Déclaration.

De même, pour définir le PGDL, nous avons tenucompte d’autres protocoles en vigueur au-jourd’hui, notamment dans le domaine de l’en-vironnement, puisque c’est dans ce domaineque les protocoles se rapprochent le plus dunôtre, car ils ont vocation à recueillir des me-sures concrètes. D’autre part, il nous a paru in-téressant d’évaluer la façon dont ils recueillent,une fois le Protocole approuvé, les étapes sui-

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:36 Page124

Page 125: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

125www.protokoloa.eus

vantes et la monitorisation des mesures. Surl’ensemble de ces critères, le Protocole de Mon -tréal relatif à des Substances qui appauvrissentla Couche d’Ozone nous a semblé le plus apteà nous aider à atteindre nos objectifs ; nousnous en servirons donc comme axe principal.

3.PARTENAIRES ETTRAVAIL ENTREPRISLes promoteurs du projet sont Kontseilua etla fondation DSS2016. Ils en ont eu l’initiativeet seront chargés d’assurer le suivi de son bondéveloppement.

KONTSEILUA. LE CONSEIL DES ORGANISMES SOCIAUX DE LALANGUE BASQUE

KONTSEILUA rassemble 40 acteurs principauxoeuvrant en faveur de la langue basque. L’objectifcentral de KONTSEILUA est de renforcer le pro-cessus de normalisation de la langue basque et ila pour mission de réinstaller la langue basque auniveau personnel, social et officiel. Il constitue ladélégation la plus large du mouvement social enfaveur de la langue basque et travaille sur troissecteurs principaux : il travaille avec les acteurslocaux et encou rage les engagements personnelsde façon novatrice ; un niveau institutionnel, il col-labore avec les administrations pour mettre enoeuvre des politiques linguistiques appropriées.Au niveau international, KONTSEILUA travaille surdeux axes principaux : d’une part, il met en placedes collaborations durables avec des organismessimilaires, et d’autre part, il informe les institutionsde la situation de la langue basque, notammentau Conseil Européen ou à l’Organisation des Na-tions Unies. KONTSEILUA est reconnu d’intérêtpublic et son activité est considérée comme prio-ritaire.

FONDATION DONOSTIA/SAN SEBASTIÁN 2016

La Capitale Européenne de la Culture est une ini-tiative de l’Union Européenne, dans le but de pro-mouvoir le rapprochement et les échanges entrevilles européennes. Elle s’articule autour de trois ob-jectifs prin cipaux : mise en exergue de la richesse,de la diversité et des caractéristiques communesdes cultures européennes, favorisation de laconnaissance mutuelle des citoyens européens, etencouragement de l’identification en tant quemembres de la même communauté européenne.

La désignation comme capitale européenne de laculture 2016 constitue une occasion exception-nelle de miser sur la culture et le dialogue ; la villea décidé de se saisir de cette opportunité pourconstruire un mieux vivre ensemble par la cultureet le dialogue. En outre, elle oeuvrera pour le ren-forcement des relations avec les autres pays eu-ropéens et pour l’innovation culturelle.

Le projet a une influence particulière dans les do-maines touchant au rapprochement des citoyens :il encourage la connaissance et l’utilisation de latechnologie, met en avant l’importance de la mé-diation dans les processus de création, soutient ladiversité des langues, facilite l’attribution du pouvoiret la par ticipation des citoyens et renforce l’espritcritique. La Fondation DSS2016 administre l’ensem-ble du projet.

Pour élaborer le Protocole, Kontseilua etDSS2016EU ont désigné un Comité Organisateur,chargé de diriger l’ensemble du processus. Il estcomposé de six organismes internationalementconnus et reconnus, sélectionnés pour donnerleur point de vue tout au long du processus.

Il est composé d’organisations non gouver-nementales ou de réseaux internationauxd’organismes sociaux oeuvrant pour la pro-motion des droits de l’homme, des droits lin-guistiques, de la diversité lin guistique et deslangues minorisées, et assurera directementle suivi du projet.

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:36 Page125

Page 126: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

126www.protokoloa.eus

ELEN – RESEAU EUROPEEN POUR L’EGA-LITE DES LANGUES

ELEN est un groupement européen d’opéra-teurs sociaux non gouvernementaux qui oeuvrepour la promotion, la protection et le renouveaudes langues minorisées et des droits linguis-tiques. Il représente 42 communautés linguis-tiques provenant de vingt-et-un étatseuropéens. Créé en 2010, il remplace l’ancienEBLUL (European Bureau for Lesser Used Lan-guages – Bureau Européen pour les Languesmoins répandues). Il dispose d’un statutconsultatif auprès de l’Organisation des NationsUnies.

LINGUAPAX – INTERNATIONAL

Linguapax International est une organisationnon gouvernementale vouée à la reconnaissance et à la protection de la diversité linguis-tique dans le monde. Créée par l’UNESCO en1987, elle est aujourd’hui indépendante. PourLINGUAPAX, les langues reflètent la diversité cul-turelle de l’humanité, d’où l’importance de lesprotéger, pour contribuer à la compréhen sionmutuelle internationale. Pour ce faire, LINGUA-PAX coordonne et présente à la société une re-cherche sociolinguistique.

De même, elle offre des conseils pour l’élabora-tion de processus idéologiques, législatifs et po-litiques ou de programmes pour la récupérationmenés par des communautés linguistiques. LIN-GUAPAX décerne chaque année un prix in -ternational aux représentants des acteurssociaux ou linguistes pour leur travail en faveurde la diversité linguistique ou l’éducation pluri-lingue.

LINGUAPAX a conseillé plusieurs gouverne-ments sur leur politique et leur planificationlin guistiques ; citons entre autres la Chine, leBrésil, le Paraguay ou la Bolivie. De même, elle

a participé à des projets liés à la récupérationdes langues au Nigeria, en Afrique du Sud, auSénégal, en Tanzanie etc.

ECMI – ENTRE EUROPÉEN POUR LESQUESTIONS DE MINORITÉS

ECMI dirige des recherches sur la pratique et lapolitique, diffuse des informations et des do-cuments et propose un service de conseil surles questions de majorités et minorités. Ilconseille les Gouverne ments et organismesinter-gouvernementaux européens, ainsi queles groupements de minorités. Il collabore avecla communauté institutionnelle, les médias etle public en général, mettant à disposition desinformations ponctuelles et des recherches.

Créée en 1996, l’institution indépendante etpluridis ciplinaire collabore activement avecd’autres instances académiques et Organisa-tions Non Gouverne mentales impliquées dansla résolution des conflits et les relations inter-ethniques.

CIEMEN

CIEMEN est un organisme issu de la société civilecatalane qui cherche à faire connaître et à pro -mouvoir la réalité nationale catalane à travers lemonde, mais aussi à diffuser la connaissance surles peuples et les nations sans état et défendreleurs droits linguistiques.

Il a été à l’origine de différentes actions pour la dé-fense des droits linguistiques et de l’utilisa tion so-ciale de la langue. CIEMEN oeuvre principalementdans trois domaines : la promotion de la connais-sance, la reconnaissance des droits de toutes lesnations et minorités ethniques et la solidarité.

Enfin, CIEMEN fut chargé du secrétariat techniquede la Déclaration Universelle des Droits Linguis-tiques..

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:36 Page126

Page 127: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

127www.protokoloa.eus

PEN INTERNATIONAL – COMITE DETRADUCTION ET DES DROITS LINGUISTIQUES

Cette association d’écrivains du monde entier apour objet de renforcer les liens et la collabo rationdes écrivains des quatre coins du globe, quel quesoit leur sensibilité politique ou autre. L’associa-tion lutte pour la liberté d’expression.

En plus d’offrir des moyens pour la traductionde la littérature des langues minoritaires dansd’autres langues, elle promeut aussi les traduc-tions entre langues minoritaires. Elle oeuvreéga lement pour la défense des langues sansétat et a participé à la promotion de la Déclara-tion Universelle des Droits Linguistiques, demême qu’à celle du Manifeste de Girona sur lesdroits linguistiques.

PEN International est composée de 144 centressitués dans plus de 100 pays et dispose d’un sta-tut consultatif auprès de l’Organisation des Na-tions Unies.

UNPO - ORGANISATION DES NATIONS ETDES PEUPLES NON REPRÉSENTÉS

C’est une organisation internationale, composée demembres des peuples autochtones, des minoritéset des territoires non souverains ou occupés, créedans le but de promouvoir leurs droits humains etculturels et de préserver l’environnement, tout enparticipant à la résolution pacifique des conflits lesaffectant. Si les membres de UNPO sont animés pardes objectifs différents, une même condition lesrassemble : l’absence de représentation satisfai-sante au niveau international.

C’est pourquoi UNPO fournit à ses membres unforum international pour les aider à de venir desparticipants et contributeurs effectifs au sein dela communauté internationale. Nous vivons eneffet dans un monde de plus en plus interdépen-dant, il devient donc de plus en plus importantque ceux dont les droits sont reniés puissent faireentendre leur situation.

Présentation du Comité Scientifique en décembre 2015, à Donostia - Saint Sébastien

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:36 Page127

Page 128: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

128www.protokoloa.eus

Le siège de UNPO se trouve à Bruxelles, ce qui luivaut un lien étroit avec l’Union Euro péenne et fa-cilite la collaboration avec les institutions euro-péennes et les groupements politiques duParlement Européen. Il constitue donc un média-teur consultatif actif.

Ces six organismes se sont réunis pour la pre-mière fois le 31 mars 2014, puis une deuxièmefois les 13 et 14 juillet. Ces deux réunions leuront permis de déterminer différents aspects duprocessus : références sur lesquelles se fonderale Protocole, composition de la CommissionScientifique, squelette du Protocole, précisionssur les domaines couverts par le Protocole.

C’est donc le Comité Organisateur qui dirigeraet orientera l’ensemble du processus

Parallèlement, un Comité Scientifique a été créépour façonner le Protocole. Elle est composéede 17 experts, intellectuels et chercheurs, expé-rimentés dans différents domaines et travaillantdans différents secteurs. Ce Comité sera char-gée de garantir la prise en compte de tous lespoints de vue dans le Protocole.

Le rôle premier du Comité Scientifique serad’apporter des contributions qualitatives auProtocole. En effet, un document de ce niveaudoit comprendre une approche scientifique, c’estpourquoi nous tenons à disposer de l’aide etdes conseils d’experts de référence.

Nous tenons à affirmer le travail de la sociétécivile organisée autour des communautés lin-guistiques d’Europe. La volonté d’aller vers unevie plus démocratique a ravivé la revendicationet l’énergie vitale de la société civile, et c’est celaqui a permis d’agir sur la sensibilité des ci-toyens.

Les acteurs sociaux auront donc une impor-tance fondamentale dans l’élaboration de ceProtocole. Nous voulons créer un outil partagépar les organismes et opérateurs qui portent lavoix de millions de citoyens européens. S’il estévident que nos réalités de départ sont bien dif-férentes, nous, acteurs sociaux œuvrant pour lanormalisation des langues, avons tous un ob-jectif commun. Ce processus nous permettrad’apprendre des autres.

COMITÉ SCIENTIFIQUE

ACTEURS SOCIAUX

PROMOUVOIR

ORGANISER

CONSEILLER

PROPOSER

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:36 Page128

Page 129: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

129www.protokoloa.eus

4.STRUCTURE DUPROTOCOLELe Protocole sera le fruit d’un processus deconsensus développé pendant plusieurs annéespar différentes commissions de travail et asso-ciera les approches scientifique, académique etsociale. Il constituera un outil pour renverser lasituation des langues minorisées et construireune Europe fondée sur l’égalité des communau-tés linguistiques. Par conséquent, le protocole,fruit de ce projet, sera présenté aux instances etforums internationaux, qui pourront s’appuyersur ce cadre pour réglementer leur engagementen faveur de la diversité des langues.

Le 31 Mars 2015 le Comité Organisateur approuva la structure du Protocole pour la Ga-rantie des Droits Linguistiques:

1- Explication des motifs:1.1. Situation de la diversité linguistique enEurope 1.2. Situation des langues vernaculaires enEurope1.3. Engagement des acteurs sociaux dansle processus de récupération linguistique1.4. Mettre en relief le besoin d’un Protocole.

2- Objectifs2.1. Quels sont les objectifs du Protocole?2.2. Qu’est-ce que le Protocole? Que doit-il contenir? 2.3. Quelles sont les valeurs que doit vehi-culer le Protocole ?2.4. Quelle est la contribution que fait leProtocole? 2.5. Comment pourra-t-on utiliser le Pro-tocole?

3- Les références3.1.Lien entre le Protocole et les documentsde référence.

3.2.Présentation des documents qui servi-ront de référence majeure dans l’élabora-tion du Protocole et justification du choixde ceux-ci:

• Déclaration Universelle des DroitsLinguistiques (1996)• Rapport de l’UNESCO de 2003

4- Concrétion des grandes lignesLes bases des grandes lignes seront leDUDL et le Rapport de l’UNESCO 2003. Lepremier précise ce qu’il faut garantir dupoint de vue des droits. Le second propo-sera des objectifs concrets dans la récu-pération des langues en difficulté. Laméthode pour compléter les grandes lignesest précisée au point 6 du présent guide.

5- Stratégie future5.1. Quel parcours pour le Protocole?5.2. Définition de la voie à adopter pour ar-river aux instances décisives au niveau in-ternational.5.3.Quelle structure mettre en place pourgarantir le cheminement futur du Protocole?

D’autres décisions prises lors de la réunion duComité Organisateur :

• Utiliser le terme «société civile» au lieu de«Société», lorsque cela s’avère nécessaire.• Utiliser les termes “Communauté Linguis-tique” et “groupe linguistique” dans le mêmesens que l’utilise la Déclaration Universelledes Droits Linguistiques.• Insérer l’idée d’avantage économique lié àla diversité linguistique.

Le Comité Organisateur approuva de n’utiliser quedes termes et concepts précis et nombrables au lieude termes vagues tels que promouvoir ou encou-rager. Il serait convenable de créer une échelle devaleur des termes.

Finalement le Comité Organisateur décida qu’il fau-dra créer un mécanisme de monitoring afin d’éva-luer que les objectifs fixé pour le Protocoles’accomplissent.

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:36 Page129

Page 130: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

130www.protokoloa.eus

5.LES RÉFÉRENCESEn mars 2015, le Comité Organisateur a dé-fini les références pour l’élaboration du Pro-tocole. Comme nous l’avons rappelé àplusieurs reprises, le Protocole aura pourboussole la Déclaration Universelle desDroits Linguistiques (1996). Nous voulonstoutefois souligner que pour définir les indi-cateurs d’évaluation, nous nous appuieronségalement sur le Rapport Vitalité et Dispa-rition des Langues de l’UNESCO (2003).

En plus de ces deux documents, le Protocolepour la Garantie des Droits Linguistiquesprendra pour référence les traités ou docu-ments suivants :

ORGANISATION DES NATIONS UNIES- Déclaration Universelle des Droits deL’Homme (1948)- Pacte international relatif aux droits civilset politiques (1966)- Pacte international relatif aux droits éco-nomiques, sociaux et culturels (1966)- Proclamation de Téhéran (1968)- Déclaration des Droits de l’enfant (1959) - Déclaration des droits des personnes ap-partenant à des minorités nationales ou eth-niques, religieuses et linguistiques. (1992)- Déclaration et Programme d’action deVienne. (1993)- Déclaration des Nations Unies sur les droitsdes peuples autochtones (2007)

CONSEIL DE L’EUROPE - Convention de sauvegarde des Droits del’Homme et des Libertés fondamentales(1950)- Charte européenne des langues régionalesou minoritaires (1992)- Convention-cadre pour la protection desminorités nationales (1994)

UNESCO- Déclaration universelle de l’UNESCO sur ladiversité culturelle (2001)- Convention sur la protection et la promo-tion de la diversité des expressions cultu-relles (2005)

OSCE - ORGANISATION POUR LA SÉCURITÉET LA COOPÉRATION EN EUROPE- Recommandations de La Haye Concernantles Droits des Minorités Nationales A l’Edu-cation (1996) - Recommandations d’Oslo concernant les droitslinguistiques des minorités nationales (1998)- Recommandations de Lund sur la Partici-pation Effective des Minorités Nationales àla Vie Publique. (1999)

UNION EUROPÉENNE• - Charte des droits fondamentaux de l'Unioneuropéenne• Traité de Lisbonne• Rapport sur les langues européennes me-nacées de disparition et la diversité linguis-tique au sein de l’Union européenne (2013)

PEN INTERNATIONAL• Manifeste de Girona sur les Droits Linguis-tiques

NPLD - RÉSEAU POUR LA PROMOTION DELA DIVERSITÉ LINGUISTIQUE • Feuille de Route pour la Diversité Linguistique

6.COMMENTUTILISERCE GUIDE?Le cœur de ce Protocole résidera sans aucundoute sur son bouquet de mesure. Nouschercherons à définir des mesures perti-

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:36 Page130

Page 131: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

131www.protokoloa.eus

nentes pour l’ensemble de l’Europe. Commenous l’avons dit, le but principal de cet exer-cice est l’application pratique de la Déclara-tion Universelle des Droits Linguistiques(DUDL) approuvée en 1996.

C’est pourquoi, à l’écriture de ce guide, nousavons décidé de conserver tels quels les do-maines recueillis dans la DUDL. Nous avonsdonc identifié sept domaines de travail  :PRINCIPES FONDAMENTAUX, ADMINISTRA-TION PUBLIQUE, EDUCATION, ONOMASTIQUE,MEDIAS ET NOUVELLES TECHNOLOGIES,CULTURE et DOMAINE SOCIOECONOMIQUE.

D’autre part, bien que chaque domaine pré-sente des spécificités, nous proposons desuivre pour tous le même schéma, que voustrouverez dans les fiches ci-après. Cela n’im-plique évidemment pas que tous les do-maines aient la même importance ni lamême profondeur

L es fiches sontorganisées comme suit:(Modèle pour compléter les fiches p.16-17)

IDENTIFICATION DU DOMAINE ETARTICLES CORRESPONDANTS

Le domaine abordé est précisé en haut dechaque fiche, avec les articles de la Déclara-tion Universelle des Droits Linguistiques au-quel il correspond. Au bas de chaque fiche,les articles correspondants sont recueillisdans leur intégralité, pour faciliter le travail

A. REFORMULATION : MOTS CLES ETCONSIDERATIONS

Tout en nous fondant sur les droits listésdans la Déclaration Universelle des DroitsLinguistiques, le premier exercice consisteraà identifier dans le texte de la Déclaration les

mots clés concernant les droits qui nous in-téressent.

Par ailleurs, et comme nous l’avons dit, vingtannées ont passé depuis l’adoption de la Dé-claration, il faudra donc probablement ajou-ter quelques éléments qui n’y avaient pasété recueillis. Nous voulons toutefois qu’unechose soit claire : l’objectif du Protocole n’estpas de créer de nouveaux droits subjectifs,mais bien d’adapter des droits présents dansla déclaration. Par exemple, dans le deuxièmedomaine, qui concerne l’administration, nousdevrons ajouter l’administration on line, etdonc, définir des mesures précises qui y cor-respondront.

De même, le Comité Scientifique a identifiéles considérations à prendre en compte afinde pouvoir proposer des mesures les plusconcrétes possible.

Dans ce livret, nous avons recueilli des motsclés et considérations pour chaque domaine;toutefois, si vous repérez des éléments mal re-cueillis, ou un mot clé fondamental manquant,nous vous demandons de les identifier et deles ajouter, afin que chacun des domaines surlesquels nous travaillerons soit le plus completpossible.

B. MESURES

De même, il sera essentiel d’identifier dessous-domaines pour chacun des domaines,car le niveau de précision des mesures quenous définirions en dépendra. Par exemple,dans le domaine de l’éducation, nous de-vrons considérer l’enseignement obligatoire,la formation professionnelle, la formationpour adultes, l’enseignement supérieur, etc.Quant au domaine de l’administration, nousdevrons par exemple prévoir un bouquet demesures spécifique pour la justice, car d’au-tres droits fondamentaux que les droits lin-guistiques devront être pris en compte, tels

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:36 Page131

Page 132: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

132www.protokoloa.eus

que le droit à une protection juridictionnelleeffective ou les droits de la défense. Le exer-cice consistera donc à identifier des sous-domaines spécifiques pour chacun desdomaines.

Une fois les sous-domaines identifiés, nousserons prêts à aborder le cœur du travail.Cela nous permettra de préciser les étapesà franchir pour garantir les droits reconnuspar la Déclaration Universelle.

Sur ce point, plus nous serons précis, plus leProtocole sera efficace. Nous devons garderen tête que nous voulons créer un outil pra-tique, nous devons donc définir les mesuresle plus précisément possible. Nous savonsque la situation des langues minorisées esttrès diverse, mais cela ne doit pas nous in-quiéter. L’une des caractéristiques d’un pro-tocole réside dans son applicationprogressive.

Enfin, et pour pouvoir aborder correctementl’étape suivante, il convient d’éviter les verbesqui donnent lieu à des difficultés d’évalua-tion, comme « promouvoir », « encourager »,etc. Nous utiliserons ces verbes pour définirl’esprit et la vocation du Protocole.

C. INDICATEURS

Sachant que le Protocole se veut un outilpratique et efficace, il nous semble indispen-

sable de développer spécifiquement l’aspectdes indicateurs. Cette partie a deux objectifsprincipaux. D’une part, la réalisation des ob-jectifs fixés pour toutes les mesures propo-sées dans la partie précédente. En effet, dansla définition des mesures, le risque peut êtred’écrire une déclaration d’intentions plutôtque des éléments précis. C’est pourquoichaque mesure proposée aura son indica-teur d’évaluation, ce qui permettra que l’éva-luation de la réalisation des mesures soitfondée sur des éléments objectifs. D’autrepart, nous rappelons que les indicateursd’évaluation peuvent être de trois types : di-chotomiques (auxquels on répond par oui oupar non), quantitatifs et qualitatifs.

Nous proposons donc ici d’accoler à chaquemesure proposée un indicateur d’évaluation.

En résumé, voici la séried’exercices que nous proposonspour construire le Protocole :

1. Définition des mots clés et les considé-rations pour chacun des domaines

2. Définition des mesures garantissant lesdroits reconnus par la Déclaration

3. Adjonction d’un indicateur d’évaluationà chaque mesure proposée

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:36 Page132

Page 133: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

133www.protokoloa.eus

II. LES FICHES

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:36 Page133

Page 134: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

134www.protokoloa.eus

1er DOMAINE

PRINCIPES GÉNÉRAUX, DISCRIMINATION, DROITSDUDL: Art. 1, 2, 5, 7 et 10 .

A. REFORMULATION: MOTS CLES ET CONSIDERATIONS

MOTS CLES

Sujets de droits : communauté, groupe, individu / Egalité linguistique / Mesures objectives etproportionnelles / Politique linguistique / Non-discrimination / Politiques publiques positives

CONSIDERATIONS

A.MISE EN RELATION DES DROITSLINGUISTIQUES ET DES DROITS DEL’HOMME AU SENS LARGE

A.1. Droits fonctionnels de lacommunauté au-dessus desdroits étatiquesA.2.Reconnaissance des droitscomme mesure corrective de ladiscrimination

B. EGALITEB.1. Théorisation du principed’égalité :Définition de l’égalitécomme moyen pour la promo-tion des droits

C. PRINCIPES DE

NON-DISCRIMINATION

D. MESURES POSITIVESD.1. Mesures positives spéci-fiquesD.2. Reconnaissance de la né-cessité d’appliquer des mesurescorrectives, complémentaires etspécifiques pour atteindrel’égalité linguistiqueD.3. Obligations liées à la ga-rantie des droits linguistiques

E. AUTOIDENTIFICATION DU GROUPE

F. PREVENTION DES DROITS LINGUISTIQUES

G. TRIBUNAUX EFFICACES POUR FAIRE FACE

B. MESURES (SI LA MESURE EST LIEE A UNE CONSIDERATION, ECRIRE A LAQUELLE ELLE CORRESPOND, SINON NE RIEN ECRIRE):

1

2

3

C. INDICATEURS (CHAQUE MESURE DOIT ETRE ACCOMPAGNE D’AU MOINS UN INDICATEUR. NOTER A QUEL MESURE CORRESPOND L’INDICATEUR):

1

2

3

134www.protokoloa.eus

Descriptiondu domaine

CONSIDERA-TIONS: Ajouter uneou plusieursconsidérationssi vous estimezcela nécessaire

MESURES:Préciser les mesures pour garantir les droits stipulés dans la Déclaration. Si elle correspond à une Considération,noter à laquelle.

INDICATEURS: Préciser un ou plusieurs indica-teurs et noter à quelle mesure il correspond.

INSTRUCTIONS POUR COMPLETER LES FICHES

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:36 Page134

Page 135: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

135www.protokoloa.eus

Article 1

1.- La présente Déclaration entend par commu-nauté linguistique toute société humaine qui, ins-tallée historiquement dans un espace territorialdéterminé, reconnu ou non, s'identifie en tant quepeuple et a développé une langue communecomme moyen de communication naturel et decohésion culturelle entre ses membres. L'expres-sion langue propre à un territoire désigne l'idiomede la communauté historiquement établie sur cemême territoire..2.- La présente Déclaration part du principe queles droits linguistiques sont à la fois individuels etcollectifs et adopte comme référence de la pléni-tude des droits linguistiques le cas d'une commu-nauté linguistique historique dans son espaceterritorial, entendu non seulement comme l'airegéographique où habite cette communauté maisaussi comme un espace social et fonctionnel in-dispensable pour le plein développement de lalangue. De cette prémisse découle la progressionou le continuum des droits des groupes linguis-tiques visés à l'alinéa 5 de ce même article et despersonnes vivant hors du territoire de leur com-munauté.

Article 2

1.- La présente Déclaration considère que, lorsqueplusieurs communautés ou groupes linguistiquespartagent un même territoire, les droits formulésdans la présente Déclaration doivent être exercéssur la base du respect mutuel et être protégés pardes garanties démocratiques maximales.2.- Afin d'établir un équilibre sociolinguistique sa-tisfaisant, c'est-à-dire de définir l'articulation ap-propriée entre les droits respectifs de cescommunautés ou groupes linguistiques et despersonnes qui les composent, il est nécessaire deprendre en compte des facteurs autres que leursantécédents historiques sur le territoire considéréet leur volonté démocratiquement exprimée. Parmices facteurs, dont la prise en compte peut com-porter un traitement compensatoire visant à per-mettre un rééquilibrage, figurent le caractère forcédes migrations qui ont conduit à la cohabitation

des différentes communautés ou groupes et leurdegré de précarité politique, socio-économique etculturelle.

Article 5

La présente Déclaration part du principe que lesdroits de toutes les communautés linguistiquessont égaux et indépendants du statut juridique oupolitique de leur langue en tant que langue offi-cielle, régionale ou minoritaire; les expressions«langue régionale» et «langue minoritaire» nesont pas utilisées dans la présente Déclaration caril y est fréquemment recouru pour restreindre lesdroits d'une communauté linguistique, même si lareconnaissance d'une langue comme langue mi-noritaire ou régionale peut parfois faciliter l'exer-cice de certains droits..

Article 7

1.- Toutes les langues sont l'expression d'une iden-tité collective et d'une manière distincte de perce-voir et de décrire la réalité ; de ce fait, elles doiventpouvoir bénéficier des conditions requises pourleur plein développement dans tous les domaines.2.- Toute langue est une réalité constituée collec-tivement et c'est au sein d'une communautéqu'elle est mise à la disposition des membres decelle-ci en tant qu'instrument de cohésion, d'iden-tification, de communication et d'expression créa-tive.

Article 10

1.- Toutes les communautés linguistiques sontégales en droit..2.- La présente Déclaration considère que toutediscrimination à l'encontre d'une communauté lin-guistique fondée sur des critères tels que sondegré de souveraineté politique, sa situation so-ciale, économique ou autre ou sur le niveau de co-dification, d'actualisation ou de modernisation qu'aatteint sa langue est inadmissible.3.- En application du principe d'égalité, toutes lesmesures nécessaires pour que cette égalité soit ef-fective devront être prises.

DECLARATION UNIVERSELLE DES DROITS LINGUISTIQUES

135www.protokoloa.eus

Articles dela DUDL

NOTE:Afin de faciliter le travail, il est possible de faire les contributions à travers lesite web www.protokoloa.eus

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:36 Page135

Page 136: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

136www.protokoloa.eus

1er DOMAINE

PRINCIPES GÉNÉRAUX, DISCRIMINATION, DROITSDUDL: Art. 1, 2, 5, 7 et 10 .

A. REFORMULATION: MOTS CLES ET CONSIDERATIONS

MOTS CLES

Sujets de droits : communauté, groupe, individu / Egalité linguistique / Mesures objectives etproportionnelles / Politique linguistique / Non-discrimination / Politiques publiques positives

CONSIDERATIONS

A.MISE EN RELATION DES DROITSLINGUISTIQUES ET DES DROITS HUMAINS AU SENS LARGE

A.1. Droits fonctionnels de la commu-nauté au-dessus des droits étatiquesA.2.Reconnaissance des droitscomme mesure corrective de la dis-crimination

B. EGALITEB.1. Théorisation du principe d’éga-lité :Définition de l’égalité commemoyen pour la promotion des droits

C. PRINCIPES DE NON-DISCRIMINATION

D. MESURES POSITIVESD.1. Mesures positives spécifiquesD.2. Reconnaissance de la nécessitéd’appliquer des mesures correctives,complémentaires et spécifiques pouratteindre l’égalité linguistiqueD.3. Obligations liées à la garantiedes droits linguistiques

E. AUTOIDENTIFICATION DU GROUPE

F. TRIBUNAUX EFFICACES POUR FAIRE FACEA L’ATTEINTE DES DROITS RECONNUS

G. ESPACES LINGUISTIQUES VITAUX

H. AUTRES_____________________________

B. MESURES (SI LA MESURE EST LIEE A UNE CONSIDERATION, ECRIRE A LAQUELLE ELLE CORRESPOND, SINON NE RIEN ECRIRE):

1

2

3

C. INDICATEURS (CHAQUE MESURE DOIT ETRE ACCOMPAGNE D’AU MOINS UN INDICATEUR. NOTER A QUELLE MESURE CORRESPOND L’INDICATEUR):

1

2

3

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:36 Page136

Page 137: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

137www.protokoloa.eus

Article 1

1.- La présente Déclaration entend par commu-nauté linguistique toute société humaine qui, ins-tallée historiquement dans un espace territorialdéterminé, reconnu ou non, s'identifie en tant quepeuple et a développé une langue communecomme moyen de communication naturel et decohésion culturelle entre ses membres. L'expres-sion langue propre à un territoire désigne l'idiomede la communauté historiquement établie sur cemême territoire..2.- La présente Déclaration part du principe queles droits linguistiques sont à la fois individuels etcollectifs et adopte comme référence de la pléni-tude des droits linguistiques le cas d'une commu-nauté linguistique historique dans son espaceterritorial, entendu non seulement comme l'airegéographique où habite cette communauté maisaussi comme un espace social et fonctionnel in-dispensable pour le plein développement de lalangue. De cette prémisse découle la progressionou le continuum des droits des groupes linguis-tiques visés à l'alinéa 5 de ce même article et despersonnes vivant hors du territoire de leur com-munauté.

Article 2

1.- La présente Déclaration considère que, lorsqueplusieurs communautés ou groupes linguistiquespartagent un même territoire, les droits formulésdans la présente Déclaration doivent être exercéssur la base du respect mutuel et être protégés pardes garanties démocratiques maximales.2.- Afin d'établir un équilibre sociolinguistique sa-tisfaisant, c'est-à-dire de définir l'articulation ap-propriée entre les droits respectifs de cescommunautés ou groupes linguistiques et despersonnes qui les composent, il est nécessaire deprendre en compte des facteurs autres que leursantécédents historiques sur le territoire considéréet leur volonté démocratiquement exprimée. Parmices facteurs, dont la prise en compte peut com-porter un traitement compensatoire visant à per-mettre un rééquilibrage, figurent le caractère forcédes migrations qui ont conduit à la cohabitation

des différentes communautés ou groupes et leurdegré de précarité politique, socio-économique etculturelle.

Article 5

La présente Déclaration part du principe que lesdroits de toutes les communautés linguistiquessont égaux et indépendants du statut juridique oupolitique de leur langue en tant que langue offi-cielle, régionale ou minoritaire; les expressions«langue régionale» et «langue minoritaire» nesont pas utilisées dans la présente Déclaration caril y est fréquemment recouru pour restreindre lesdroits d'une communauté linguistique, même si lareconnaissance d'une langue comme langue mi-noritaire ou régionale peut parfois faciliter l'exer-cice de certains droits..

Article 7

1.- Toutes les langues sont l'expression d'une iden-tité collective et d'une manière distincte de perce-voir et de décrire la réalité ; de ce fait, elles doiventpouvoir bénéficier des conditions requises pourleur plein développement dans tous les domaines.2.- Toute langue est une réalité constituée collec-tivement et c'est au sein d'une communautéqu'elle est mise à la disposition des membres decelle-ci en tant qu'instrument de cohésion, d'iden-tification, de communication et d'expression créa-tive.

Article 10

1.- Toutes les communautés linguistiques sontégales en droit..2.- La présente Déclaration considère que toutediscrimination à l'encontre d'une communauté lin-guistique fondée sur des critères tels que sondegré de souveraineté politique, sa situation so-ciale, économique ou autre ou sur le niveau de co-dification, d'actualisation ou de modernisation qu'aatteint sa langue est inadmissible.3.- En application du principe d'égalité, toutes lesmesures nécessaires pour que cette égalité soit ef-fective devront être prises.

DECLARATION UNIVERSELLE DES DROITS LINGUISTIQUES

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:36 Page137

Page 138: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

138www.protokoloa.eus

2nd DOMAINE

ADMINISTRATION PUBLIQUE ET ORGANISMES OFFICIELSDUDL: Articles 15-22.

A. REFORMULATION: MOTS CLES ET CONSIDERATIONS

MOTS CLES

Usage universel / Officialité / Reconnaissances légales / Droit à utiliser la langue dans tous do-maines et pour toutes fonctions / Valeur légale / attitude proactive / Relations au sein d’une ad-ministration / Relations entre administrations / Système judiciaire et tribunaux : tutelle judiciaireeffective / Droits linguistiques : actifs et passifs / Administration en ligne/ Compétence linguis-tique des employés de la fonction publique

CONSIDERATIONS

A. RECONNAISSANCE LEGALE A.1. Droits des communautés linguis-tiquesA.2. Droits des minorités (individuelles etcollectives)A.3. Aspect linguistique des droits fonda-mentaux

B. LIEN CLE :DROIT A UTILISER LALANGUE MATERNELLE / MINORISEE ATOUS LES NIVEAUX DE TOUTES LES AD-MINISTRATIONS

C. OFFICIALITE DE LA LANGUE

D. OBLIGATIONS ET DEVOIRS DES ADMI-NISTRATIONS PUBLIQUES

E. FONCTIONNAIRES ET EMPLOYES DELA FONCTION PUBLIQUE

E.1. Politique de recrutementE.2. Compétence linguistiqueE.3. Formation linguistique

F. REPRESENTATION DANS LE DOMAINEPUBLIC, REPRESENTANTS

G. IDENTIFICATION DES PRIORITES :Système sanitairePoliceSecteur publicSystème judiciaire

H. AUTRES_____________________________

B. MESURES (SI LA MESURE EST LIEE A UNE CONSIDERATION, ECRIRE A LAQUELLE ELLE CORRESPOND, SINON NE RIEN ECRIRE):

1

2

3

C. INDICATEURS (CHAQUE MESURE DOIT ETRE ACCOMPAGNE D’AU MOINS UN INDICATEUR. NOTER A QUELLE MESURE CORRESPOND L’INDICATEUR):

1

2

3

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:36 Page138

Page 139: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

139www.protokoloa.eus

Article 15

1.- Toute communauté linguistique a droit à ceque sa langue soit utilisée en tant que langue of-ficielle sur son propre territoire.

2.- Toute communauté linguistique a droit à ceque les actes juridiques et administratifs, les do-cuments publics et privés et les inscriptions surles registres publics réalisés dans la langue duterritoire soient considérés comme valables et ef-fectifs et que personne ne puisse en prétexter laméconnaissance.

Article 16

Tout membre d'une communauté linguistique a ledroit d'utiliser sa propre langue dans ses rapportsavec les pouvoirs publics et de se voir répondre danscette langue. Ce droit s'applique également dans lesrelations avec les Administrations centrales, territo-riales, locales ou supra-territoriales compétentes surle territoire dont cette langue est propre.

Article 17

1.- Toute communauté linguistique a le droitd'avoir à sa disposition et d'obtenir dans salangue tout document officiel utile sur le territoiredont cette langue est propre, que ces documentssoient sur support papier, sur support magné-tique ou sur tout autre support.

2.- Tout formulaire, modèle ou autre document ad-ministratif émis sur support papier, sur support ma-gnétique ou sur tout autre support par les pouvoirspublics doit être rédigé et mis à la disposition dupublic dans toutes les langues des territoires cou-verts par les services chargés de le délivrer.

Article 18

1.- Toute communauté linguistique a le droitd'exiger que les lois et autres dispositions juri-diques qui la concernent soient publiées dans lalangue propre à son territoire.

2.- Les pouvoirs publics qui ont plus d'une langueterritorialement historique dans leurs domainesd'action doivent publier toutes les lois et dispo-sitions de caractère général dans ces langues, in-dépendamment du fait que leurs locuteurscomprennent d'autres langues.

Article 19

1.- Les Assemblées de représentants doiventadopter comme officielles la langue ou leslangues qui sont historiquement parlées sur leterritoire qu'elles représentent.

2.- Ce droit concerne également les langues descommunautés dispersées visées à l'article 1, pa-ragraphe 4.

Article 20

1.- Toute personne a le droit d'utiliser oralementet par écrit, dans les Tribunaux de Justice, lalangue historiquement parlée sur le territoire oùceux-ci sont situés. Les Tribunaux doivent utiliserla langue propre à ce territoire dans leurs actionsinternes. Si le système juridique de l'État imposaitque la procédure se poursuive hors du territoired'origine du justiciable, la langue d'origine devraitnéanmoins être maintenue.2.- Dans tous les cas, chaque personne a le droitd'être jugée dans une langue qu'elle puisse com-prendre et parler ou d'obtenir gratuitement l'as-sistance d'un interprète.

Article 21

Toute communauté linguistique est en droit d'exigerque les inscriptions sur les registres publics soienteffectuées dans la langue propre au territoire.

Article 22

Toute communauté linguistique est en droit d'exi-ger que tout acte notarial ou officiel émis par unofficier public soit rédigé dans la langue propre auterritoire qui est du ressort de cet officier publi.

DECLARATION UNIVERSELLE DES DROITS LINGUISTIQUES

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:36 Page139

Page 140: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

140www.protokoloa.eus

3ème DOMAINE

ENSEIGNEMENTDUDL: Articles 23-30.

A. REFORMULATION: MOTS CLES ET CONSIDERATIONS

MOTS CLES

Cohésion sociale / Concept fondamental du processus de récupération de la langue / Non-discri-mination / Critères démocratiques / Egalité :compétence partagée par tous les élèves / Compé-tence linguistique de l’ensemble des citoyens / Politiques publiques fondamentales / Niveauxd’éducation : enseignement obligatoire, formation professionnelle, enseignement supérieur /Adultes / Respect de la diversité

CONSIDERATIONS

A. Le droit à l’éducation comme ga-rante du développement de locuteurscompétents en langues minorisées–1+2 langues (langue minorisée)

A.1. Egalité éducativeA.2. Enseignement conjoint vs. séparéA.3. Modèle catalan

B. NIVEAUX D’ÉDUCATIONB.1. MaternelleB.2. Enseignement obligatoireB.3. Enseignement non-obligatoireB.4. Formation professionnelleB.5. Enseignement supérieur :Etudede la langue / dans la langue

B.6. Enseignement pour adultesB.7. Besoins éducatifs spécifiquescomplémentairesB.8. Langue des signes (minorisée)

C. FORMATION DES PROFESSEURSD.MATERIEL PEDAGOGIQUEE. METHODOLOGIEF. IMMIGRATIONG. PROGRAMME

G.1. Valeurs culturellesG.2. Valeur de la diversite linguistique

H. FINANCEMENTI. AUTRES

_____________________________

B. MESURES (SI LA MESURE EST LIEE A UNE CONSIDERATION, ECRIRE A LAQUELLE ELLE CORRESPOND, SINON NE RIEN ECRIRE):

1

2

3

C. INDICATEURS (CHAQUE MESURE DOIT ETRE ACCOMPAGNE D’AU MOINS UN INDICATEUR. NOTER A QUELLE MESURE CORRESPOND L’INDICATEUR):

1

2

3

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:36 Page140

Page 141: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

141www.protokoloa.eus

Article 231.- L'enseignement doit contribuer à favori-ser la capacité de libre expression linguis-tique et culturelle de la communautélinguistique du territoire sur lequel il est dis-pensé.

2.- L'enseignement doit contribuer au main-tien et au développement de la langue par-lée par la communauté linguistique duterritoire sur lequel il est dispensé.

3.- L'enseignement doit toujours être au ser-vice de la diversité linguistique et culturelleet favoriser l'établissement de relations har-monieuses entre les différentes communau-tés linguistiques du monde entier.

4.- Compte tenu de ce qui précède, chacuna le droit d'apprendre la langue de sonchoix.

Article 24Toute communauté linguistique a le droit dedécider quel doit être le degré de présencede sa langue, en tant que langue véhiculaireet objet d'étude, et cela à tous les niveauxde l'enseignement au sein de son territoire :préscolaire, primaire, secondaire, techniqueet professionnel, universitaire et formationdes adultes.

Article 25Toute communauté linguistique a le droit dedisposer de toutes les ressources humaineset matérielles nécessaires pour parvenir audegré souhaité de présence de sa langue àtous les niveaux de l'enseignement au seinde son territoire : enseignants dûment for-més, méthodes pédagogiques appropriées,manuels, financement, locaux et équipe-ments, moyens techniques traditionnels ettechnologie de pointe.

Article 26Toute communauté linguistique a droit à unenseignement qui permette à tous ses mem-bres d'acquérir une maîtrise totale de leurpropre langue de façon à pouvoir l'utiliserdans tout champ d'activités, ainsi que lameilleure maîtrise possible de toute autrelangue qu'ils souhaitent apprendre.

Article 27Toute communauté linguistique a droit à unenseignement qui permette à ses membresd'acquérir une connaissance des languesliées à leurs propres traditions culturelles,comme les langues littéraires ou sacrées, an-ciennement langues habituelles de sa com-munauté.

Article 28Toute communauté linguistique a droit à unenseignement qui permette à ses membresd'acquérir une connaissance approfondie deleur patrimoine culturel (histoire et géogra-phie, littérature, etc.) ainsi que la plus grandemaîtrise possible de toute autre culture qu'ilssouhaitent connaître.

Article 291.- Toute personne a le droit de recevoir l'en-seignement dans la langue propre au terri-toire où elle réside.

2.- Ce droit n'exclut pas le droit d'accès à laconnaissance orale et écrite de toute autrelangue qui lui serve d'outil de communica-tion avec d'autres communautés linguis-tiques.

Article 30La langue et la culture de chaque commu-nauté linguistique doivent être l'objetd'études et de recherches au niveau univer-sitaire

DECLARATION UNIVERSELLE DES DROITS LINGUISTIQUES

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:36 Page141

Page 142: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

142www.protokoloa.eus

4ème DOMAINE

DOMAINE SOCIO-ECONOMIQUEDUDL: Articles 47-52

A. REFORMULATION: MOTS CLES ET CONSIDERATIONSMOTS CLES

Dichotomie public-privé / Services d’intérêt général / Langue de prestation de service / Activité professionnelle /Activité socioéconomique / Sujets collectifs :syndicats, associations, compagnies et entreprises, consomma-teurs… / Clauses de pénalité liées à l’usage linguistique / Moyens/ Entité privée à financement public

CONSIDERATIONS

A. Conditions requises pour la garantie desdroits linguistiques des consommateurs etusagers :Loi sur la langue.Gestion de la diversité

B. ESPACESB.1. Diversité linguistique dans l’espace public (signalétique, publicité…)B.2. Domaine professionnel :Non-discrimi-nation / Discrimination positiveB.3. Impact linguistique

C. NIVEAUXC.1. Grandes entreprises / Corporations C.2. Services publicsC.3. Domaines récemment privatisésC.4. Entreprises à caractère social

D. TRAVAIL / TRAVAILLEURSEmbauche : compétences linguistiques

E. PROTECTION DES CONSOMMATEURS

F. PRATIQUESF.1. Fiscalité linguistiqueF.2. Encouragements sur les salaires et promotionsF.3. Avantages financiersF.4. Casde bonnes pratiques de gestion linguistique

G. INDUSTRIE DE LA LANGUE

H. DISCOURSH.1. CooperanceH.2. Responsabilité socialeH.3. Excellence de la prestationH.4. Bénéfices socioéconomiquespotentiels

I. AUTRES_____________________________

B. MESURES (SI LA MESURE EST LIEE A UNE CONSIDERATION, ECRIRE A LAQUELLE ELLE CORRESPOND, SINON NE RIEN ECRIRE):

1

2

3

C. INDICATEURS (CHAQUE MESURE DOIT ETRE ACCOMPAGNE D’AU MOINS UN INDICATEUR. NOTER A QUELLE MESURE CORRESPOND L’INDICATEUR):

1

2

3

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:36 Page142

Page 143: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

143www.protokoloa.eus

Article 47

1. Toute communauté linguistique a le droit d'éta-blir l'usage de sa langue dans toutes les activitéssocio-économiques au sein de son territoire.2. Tout membre d'une communauté linguistiquea le droit de disposer dans sa langue de tous lesmoyens que requiert l'exercice de son activitéprofessionnelle, tels les documents et ouvragesde référence, les modes d'emploi, les imprimésde toutes sortes ou encore le matériel et les lo-giciels et produits informatiques.3. Tout membre d'une communauté linguistiquea le droit de disposer dans sa langue de tous lesmoyens que requiert l'exercice de son activitéprofessionnelle, tels les documents et ouvragesde référence, les modes d'emploi, les imprimésde toutes sortes ou encore le matériel et les lo-giciels et produits informatiques.

Article 48

1. Tout membre d'une communauté linguistiquea le droit de disposer dans sa langue de tous lesmoyens que requiert l'exercice de son activitéprofessionnelle, tels les documents et ouvragesde référence, les modes d'emploi, les imprimésde toutes sortes ou encore le matériel et les lo-giciels et produits informatiques.2. Aucune clause de ces actes privés ne peut ex-clure ou limiter l'utilisation d'une langue sur sonpropre territoire.3. Sur le territoire de sa communauté linguistique,toute personne est en droit de disposer dans salangue des documents nécessaires à la réalisa-tion des opérations mentionnées ci-dessus, telsles imprimés, les chèques, les contrats, les fac-tures, les bordereaux, les commandes et autres.

Article 49

Sur le territoire de sa communauté linguis-tique, toute personne est en droit d'utiliser salangue dans n'importe quel type d'organisa-tions socio-économiques, tels les syndicats

ouvriers ou patronaux et les associations ouordres professionnels.

Article 50

1. Toute communauté linguistique a le droit d'exi-ger une présence prédominante de sa languedans la publicité, sur les enseignes commerciales,dans la signalétique et, d'une façon générale,dans l'image du pays.2. Sur le territoire de sa communauté linguistique,toute personne est en droit de bénéficier dans salangue d'une information complète, aussi bienorale qu'écrite, sur les produits et les services queproposent les établissements commerciaux, ceciconcernant tant les modes d'emploi que les éti-quettes, les listes d'ingrédients, la publicité, lesgaranties et autres3. Toutes les indications publiques concernant lasécurité des personnes doivent être expriméesdans la langue propre au territoire concerné dansdes conditions non inférieures à celles de touteautre langue

Article 51

1. Toute personne a le droit d'utiliser la languepropre au territoire dans ses relations avec lesentreprises, les établissements commerciaux etles organismes privés et d'exiger qu'il lui soit ré-pondu dans cette langue.2. Toute personne a le droit, comme client,consommateur ou usager, d'exiger d'être infor-mée oralement ou par écrit dans la langue propreau territoire dans les établissements ouverts aupublic

Article 52

Toute personne a le droit d'exercer ses activitésprofessionnelles dans la langue propre au terri-toire, sauf si les fonctions inhérentes à l'emploirequièrent l'utilisation d'autres langues, commec'est le cas des professeurs de langues, des tra-ducteurs ou des guides

DECLARATION UNIVERSELLE DES DROITS LINGUISTIQUES

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:36 Page143

Page 144: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

144www.protokoloa.eus

5ème DOMAINE

ONOMASTIQUEDUDL: Articles 31-34.

A. REFORMULATION: MOTS CLES ET CONSIDERATIONS

MOTS CLES

Reconnaissance del’Institution Académique/ Toponymie / Anthroponymie / Corpus / Paysage linguistique /Droit fondamental

CONSIDERATIONS

A. Droit fondamental et droit de l’homme àidentifier. Paysage linguistique commecondition minimale :Premier niveau d’actionpour la visibilité de la langue.

B. Reconnaissance officielle des noms depersonnes et de lieux en langues minorisées.Droit de modifier son propre nom (gratuite-ment)

C. ADOPTION D’UN STANDARD.

D. NOMS GEOGRAPHIQUES : littoral, montagnes…

E. GPS, CARTES (NUMERIQUES, IMPRIMEES,OFFICIELLES)

F. NOMS DE PERSONNES DANS L’ALPHABET/ GRA-PHIE ORIGINAUX (non fondés sur la traduction)

G. EVITER L’USAGE DE NOMS COMPOSESG.1. Usage des noms composés :quand, où etcomment

H. COMMERCIALISATION DES ESPACES PUBLICS

I. INSTITUTIONS DEVANT PARTICIPER

J. AUTRES : _____________________________

B. MESURES (SI LA MESURE EST LIEE A UNE CONSIDERATION, ECRIRE A LAQUELLE ELLE CORRESPOND, SINON NE RIEN ECRIRE):

1

2

3

C. INDICATEURS (CHAQUE MESURE DOIT ETRE ACCOMPAGNE D’AU MOINS UN INDICATEUR. NOTER A QUELLE MESURE CORRESPOND L’INDICATEUR):

1

2

3

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:37 Page144

Page 145: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

145www.protokoloa.eus

Article 31

Toute communauté linguistique a le droit de préser-ver et d'utiliser dans tous les domaines et en touteoccasion son système onomastique.

Article 32

1.- Toute communauté linguistique a le droit de faireusage des toponymes dans la langue propre au ter-ritoire concerné, et ceci tant verbalement que parécrit et dans tous les domaines, qu'ils soient privés,publics ou officiels

2.- Toute communauté linguistique a le droit d'éta-blir, de préserver et de réviser la toponymie autoch-tone. Celle-ci ne peut être ni supprimée, altérée ouadaptée arbitrairement, ni remplacée en cas dechangement de conjoncture politique ou autre.

Article 33

Toute communauté linguistique a le droit de se dé-signer dans sa langue. En conséquence, toute tra-duction dans d'autres langues doit éviter desdénominations confuses ou péjoratives.

Article 34

Toute personne a le droit d'utiliser son anthropo-nyme dans la langue qui lui est propre dans tous lesdomaines et a droit à une transcription phonétiqueaussi fidèle que possible dans un autre systèmegraphique quand cela s'avère nécessaire.

DECLARATION UNIVERSELLE DES DROITS LINGUISTIQUES

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:37 Page145

Page 146: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

146www.protokoloa.eus

6ème DOMAINE

MEDIAS ET NOUVELLES TECHNOLOGIESDUDL: Articles 35-40

A. REFORMULATION: MOTS CLES ET CONSIDERATIONS

MOTS CLES

Médias publics / Liberté d’expression / Médias percevant des financements publics/ Equipement informatique

CONSIDERATIONS

A. DROIT A RECEVOIR DES INFORMATIONSDANS LA LANGUE MINORISEE

B. APPROBATION DES LOIS GARANTISSANT QUELES SOCIETES DE MEDIAS OFFRENT TOUSLEURS SERVICES EN LANGUES MINORISEES

C. TRANSFRONTALIER / INTRA-ETATIQUE: Suivinécessaire pour garantir la réception des radios,TV etc. en langue minorisée (partagée), dans letransfrontalier comme au sein de l’état

D. CORRESPONDANCE DE LA COUVERTURETECHNOLOGIQUE DE DIFFUSION ET DU TERRITOIRE DE LA LANGUE

E. MEDIAS PUBLICS

F. GARANTIE DE LA DIFFUSION DE RADIOS ETDE TV PRIVEES EN LANGUE MINORISEE

F.1. Proportion satisfaisante en langue minoriséeF.2. Licences

G. TECHNOLOGIE AU SERVICE DU DEVELOPPEMENT DE LA DIVERSITE LINGUISTIQUE, NON LIMITANTE

G.1. Potentiel des nouvelles technologiesG.2. Nouveaux accès aux contenus multimédias

H. LOCUTEURS DE LANGUES MINORISEESCONTRAINTS D’UTILISER UNE LANGUE MAJORITAIRE

I. CONTENUS :DIFFUSION ET PRATIQUE DE LADIVERSITE LINGUISTIQUE, TENDANCE AU MONOLINGUISME EXCESSIF (MEME DANS LAFICTION). Garantir la présence de langues minoritaires/minorisées et de leurs représentants dans les programmes

J. JEUNESSE, MEDIAS ET NOUVELLES TECHNOLOGIES

K. AUTRES_____________________________

B. MESURES (SI LA MESURE EST LIEE A UNE CONSIDERATION, ECRIRE A LAQUELLE ELLE CORRESPOND, SINON NE RIEN ECRIRE):

1

2

3

C. INDICATEURS (CHAQUE MESURE DOIT ETRE ACCOMPAGNE D’AU MOINS UN INDICATEUR. NOTER A QUELLE MESURE CORRESPOND L’INDICATEUR):

1

2

3

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:37 Page146

Page 147: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

147www.protokoloa.eus

Article 35Toute communauté linguistique a le droit de décider quel doit être ledegré de présence de sa langue dans les médias de son territoire, et ceciqu'il s'agisse de médias locaux et traditionnels ou de médias d'une plusgrande portée et recourant à une technologie plus avancée, indépen-damment du système de distribution ou du mode de transmission uti-lisé.

Article 36Toute communauté linguistique a le droit de disposer de tous les moyenshumains et matériels nécessaires pour assurer le degré souhaité de pré-sence de sa langue et de libre expression culturelle dans les médias deson territoire : personnel dûment formé, financement, locaux et équipe-ments, moyens techniques traditionnels et technologie de pointe.

Article 37Toute communauté linguistique a le droit de recevoir à travers les médiasune connaissance approfondie de son patrimoine culturel (histoire etgéographie, littérature etc.), ainsi que le plus haut degré d'informationpossible sur toute autre culture que désirent connaître ses membres.

Article 38Les langues et les cultures de toutes les communautés linguistiques doi-vent recevoir un traitement équitable et non discriminatoire de la partdes médias du monde entier.

Article 39Les communautés visées à l'article 1, paragraphes 3 et 4, de la présenteDéclaration, tout comme les groupes évoqués dans le paragraphe 5 dumême article, ont droit à une représentation équitable de leur languedans les médias du territoire où elles sont établies ou se déplacent.L'exercice de ce droit se doit d'être en harmonie avec l'exercice des droitsdes autres groupes ou communautés linguistiques du territoire.

Article 40Toute communauté linguistique a le droit de disposer d'équipements in-formatiques adaptés à son système linguistique ainsi que d'outils et deproduits informatiques dans sa langue, afin de profiter pleinement dupotentiel qu'offrent ces technologies pour la libre expression, l'éducation,la communication, l'édition, la traduction et, en général, le traitement del'information et la diffusion culturelle.

DECLARATION UNIVERSELLE DES DROITS LINGUISTIQUES

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:37 Page147

Page 148: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

148www.protokoloa.eus

7ème DOMAINE

CULTUREDUDL: Articles 41-46

A. REFORMULATION: MOTS CLES ET CONSIDERATIONS

MOTS CLES

CONSIDERATIONS

A. LE DROIT A L’ACCES A LA CULTURE, LESDROITS CULTURELS, COMPRENNENT LESDROITS LINGUISTIQUES.RECONNAISSANCE DESMOYENS D’EXPRESSION CULTURELS

B. LIENS ENTRE CULTURE ET LANGUE : LALANGUE COMME ADN DE LA CULTURE

C. RECONNAISSANCE DES MOYENS D’EXPRES-SION CULTURELS PROPRES A LA LANGUE

D. DROIT A ACCEDER AUX ESPACES SOCIAUXD.1. Création d’environnements sociaux(diffé-rents des musées ethnographiques)

E. VISIBILITE DES CULTURES MINORISEES

F. POINT DE VUE LINGUISTIQUE DANS TOUS LESEVENEMENTS CULTURELS

G. OFFRE CULTURELLE ATTRACTIVE

H. ASPECTS ECONOMIQUESH.1. InnovationH.2. Fiscalité linguistiqueH.3. Avantages financiersH.4. Investissements obligatoires

G. INTERNATIONALISATION DES EXPERIENCES

H. JEUNESSE ET CULTURE : NON-INFANTILISATION

I. AUTRES:_____________________________

B. MESURES (SI LA MESURE EST LIEE A UNE CONSIDERATION, ECRIRE A LAQUELLE ELLE CORRESPOND, SINON NE RIEN ECRIRE):

1

2

3

C. INDICATEURS (CHAQUE MESURE DOIT ETRE ACCOMPAGNE D’AU MOINS UN INDICATEUR. NOTER A QUELLE MESURE CORRESPOND L’INDICATEUR):

1

2

3

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:37 Page148

Page 149: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

149www.protokoloa.eus

Article 41

1.- Toute communauté linguistique a le droit d'utiliser sa langue, de lamaintenir et de la renforcer dans tous les modes d'expression cultu-relle.

2.- L'exercice de ce droit doit pouvoir se développer pleinement sansque l'espace de la communauté concernée soit occupé d'une façonhégémonique par une culture étrangère.

Article 42

Toute communauté linguistique a le droit de se développer pleinementdans son propre domaine culturel.

Article 43

Toute communauté linguistique a le droit d'accéder aux oeuvres pro-duites dans sa langue.

Article 44

Toute communauté linguistique a le droit d'accéder aux programmesinterculturels, moyennant la diffusion d'une information suffisante etun soutien aux activités d'apprentissage de la langue pour les étran-gers ou à celles de traduction, de doublage, de postsynchronisationet de sous-titrage.

Article 45

Toute communauté linguistique a le droit d'exiger que la langue pro-pre au territoire occupe une place prioritaire dans les manifestationset les services culturels (bibliothèques, vidéothèques, cinémas, théâ-tres, musées, archives, folklore, industries culturelles et toutes les au-tres expressions de la vie culturelle).

Article 46

Toute communauté linguistique a le droit de préserver son patrimoinelinguistique et culturel, y compris dans ses manifestations matériellescomme les archives, les oeuvres et ouvrages d'art, les réalisations ar-chitecturales et bâtiments historiques ou les épigraphes dan sa langue

DECLARATION UNIVERSELLE DES DROITS LINGUISTIQUES

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:37 Page149

Page 150: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

150www.protokoloa.eus

Facteurs qui permettent de mesurer le degré devitalité ou d’érosion linguistique (UNESCO)

FACTEUR 1 : Transmission de la langue d’une génération à l’autre

DEGRÉ DE VITALITÉ

5 Sûre La langue est en usage dans toutes les tranches d’âge, y compris chez les enfants.

4 Précaire La langue est parlée par quelques enfants dans tous les do-maines et par tous les enfants dans des domaines restreints.

3 En danger La langue est surtout utilisée par la génération des parents et leurs ascendants.

2 Sérieusement endanger

La langue est surtout utilisée par la génération des grands-parents et leurs ascendants.

1 Moribond La langue est connue d’un très petit nombre de locuteurs de la génération des arrière-grands-parents.

0 Morte Il ne reste plus aucun locuteur.

FACTEUR 3 : Taux de locuteurs sur l’ensemble de la population

FACTEUR 2 : Nombre absolu de locuteurs

DEGRÉ DE VITALITÉ

5 No corre peligro Tout le monde parle la langue.

4 Précaire Presque tout le monde parle la langue.

3 En danger La langue est parlée par la majorité de la population.

2 Sérieusement en danger

La langue est parlée par une minorité.

1 Moribond Un très petit nombre de personnes parlent la langue.

0 Morte Plus personne ne parle la langue.

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:37 Page150

Page 151: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

151www.protokoloa.eus

FACTEUR 4 : Utilisation de la langue dans les différents domainespublics et privés

DEGRÉ DE VITALITÉ

5 Usage universel La langue est utilisée dans tous les domaines et pour toutes lesfonctions

4 Parité multilingue Deux ou plusieurs langues peuvent être utilisées dans la plu-part des domaines sociaux et des fonctions ; la langue ances-trale est rarement employée dans le domaine public

3 Domaines en dé-clin

La langue ancestrale est utilisée en famille et investie de nom-breuses fonctions, mais la langue dominante commence à pé-nétrer dans le domaine familial

2 Domaines limités La langue se pratique dans des domaines sociaux limités etpour plusieurs fonctions.

1 Domaines extrê-mement limités

La langue est réservée à des domaines très restreints et trèspeu de fonctions

0 Morte L’usage de la langue a disparu dans tous les domaines

FACTEUR 5 : Réaction face aux nouveaux domaines et médias

DEGRÉ DE VITALITÉ

5 Dynamique La langue est utilisée dans tous les nouveaux domaines.

4 Solide/active La langue est utilisée dans presque tous les nouveaux domaines.

3 Réceptive La langue est utilisée dans beaucoup de nouveaux domaines.

2 Adaptable La langue est utilisée dans quelques nouveaux domaines.

1 Minimale La langue n’est utilisée que dans quelques nouveaux domaines.

0 Inactive La langue n’est utilisée dans aucun nouveau domaine.

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:37 Page151

Page 152: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

152www.protokoloa.eus

FACTEUR 6 : Matériels d’apprentissage et d’enseignement des langues

NIVEAU

5 Il existe une solide tradition de l’orthographe, de la lecture et de l’écriture, aussibien dans le domaine de la fiction, le réel et les médias de tous les jours. La langueest utilisée dans l’administration et l’éducation.

4 Il y a des matériels écrits et, à l’école, les enfants apprennent à lire et écrire dans lalangue. La pratique écrite de la langue n’entre pas dans le domaine administratif.

3 Il y a des matériels écrits et les enfants peuvent être exposés aux pratiques écritesà l’école. Il n’y a pas de presse écrite qui pourrait encourager l’alphabétisation.

2 Il y a des matériels écrits, mais ils ne servent qu’à quelques membres de la commu-nauté ; pour les autres, ils ont éventuellement une valeur symbolique. L’apprentis-sage de l’écriture et la lecture dans la langue ne figure pas au programme scolaire.

1 La communauté connaît les règles d’orthographe et quelques matériels sont encours de fabrication.

0 La communauté ne possède aucune orthographe.

FACTEUR 7 : Attitudes et politiques linguistiques au niveau du gouvernement et des institutions – usage et statut officiels

DEGRÉ DE SOUTIEN

5 Soutien égalitaire Toutes les langues sont protégées

4 Soutiendifférencié

Les langues minoritaires sont essentiellement protégées dansle domaine privé. L’usage de la langue dominée est prestigieux

3 Assimilation passive

Il n’existe aucune politique explicite concernant les langues minoritaires ; l’usage de la langue dominante prévaut dans le domaine public

2 Assimilation active

Le gouvernement encourage l’assimilation à la langue dominante. Les langues minoritaires ne bénéficient d’aucune protection

1 Assimilation for-cée

Seule la langue dominante a un statut officiel, les autresidiomes n’étant ni reconnus, ni protégés.

0 Interdiction L’usage des langues minoritaires est interdit

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:37 Page152

Page 153: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

153www.protokoloa.eus

FACTEUR 8 : Attitude des membres de la communauté vis-à-vis de leur propre langue

NIVEAU

5 L’ensemble de la communauté est attaché à sa langue et souhaite en voir la promotion.

4 La majorité du groupe est favorable au maintien de la langue

3 Une grande partie de la communauté est favorable au maintien de la langue, beau-coup d’autres y sont indifférents, voire prêts au transfert linguistique.

2 Quelques-uns sont favorables au maintien de la langue, d’autres sont indifférentsou favorables au transfert.

1 Seul un petit nombre est favorable au maintien de la langue ; la majorité du groupeest indifférente ou favorable au transfert.

0 Personne ne se sent concerné par la disparition de la langue, tous préfèrent em-ployer la langue dominante

FACTEUR 9 : Type et qualité de la documentation

NIVEAU

5 Excellente Il y a des grammaires et des dictionnaires complets, des textes inté-graux et une diffusion permanente de matériels linguistiques. Il existede nombreux documents audiovisuels annotés d’excellente qualité.

4 Bonne Il existe au moins une bonne grammaire, quelques dictionnaires,des textes, une littérature et une presse quotidienne ; les docu-ments audiovisuels annotés sont convenables et de bonne qualité.

3 Assez bonne On peut trouver une bonne grammaire, quelques dictionnaires etdes textes, mais pas de presse quotidienne ; il existe des docu-ments audiovisuels, mais leur qualité ou leur niveau d’annotationest variable

2 Fragmentaire Il y a quelques règles grammaticales, un lexique et des textes utilesdans le cadre d’une recherche linguistique limitée, mais leur cou-verture est insuffisante. Il peut y avoir des enregistrementsson/image de qualité variable, avec ou sans aucune annotation.

1 Insuffisante Il n’existe que quelques règles grammaticales, un vocabulaire res-treint et des textes fragmentaires. Les documents audiovisuels sontinexistants, inexploitables ou totalement dépourvus d’annotations.

0 Inexistante Il n’existe aucun support.

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:37 Page153

Page 154: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

154www.protokoloa.eus

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:37 Page154

Page 155: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

155www.protokoloa.eus

III. PROCHAINES ETAPES

ETAPES ET CHRONOGRAMME DEL’ELABORATION DU PROTOCOLEVoici, schématiquement, les étapes d’élaboration prévues pour le Protocole :

A noter que les dates ne sont pas figées. Les deux chantiers qui concerneront les opérateurssociaux –contributions et appropriation- seront développés de façon permanente.

Dans le même temps, au cours du processus d’élaboration, le protocole pourra être présentéà des organismes ou individus qui présenteraient un intérêt particulier.

TAREA DELAI

1. Composition du Comité Organisateur, identification des références et définition de la structure générale du Protocole

31-03-2015/ 31-07-2015

2. Composition de la Commission Scientifique et émission des grandes lignes 30-09-2015 / 15-11-2015

3. Réunion de la Commission Scientifique : précisions des différents domaines du Protocole

1 et 2 décembre 2015

4. Recueil des contributions des acteurs sociaux 20-02-2016/ 30-06-2016

5. Mise en commun des contributions par le Comité Organisateur Juin 2016

6. Réunion de la Commission Scientifique : analyse des contributionset dernières corrections

Septembre 2016

7. Comité Organisateur : Approbation de la version finale Octobre 2016

8. Adhésion des acteurs sociaux 09-2016 / 11-2016

9. PRESENTATION DU PROTOCOLE Décembre 2016

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:37 Page155

Page 156: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

156www.protokoloa.eus

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:37 Page156

Page 157: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

157www.protokoloa.eus

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:37 Page157

Page 158: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:50 Page158

Page 159: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena

txostena_fr_160.qxp_Mise en page 1 04/03/2016 15:50 Page159

Page 160: Mise en page 1 - Protokoloaprotokoloa.eus/en/wp-content/uploads/2016/03/guidebook_160p.pdf · beraz, horien babesa bakearen eta nazioar-teko elkar ulertzearen aldeko oinarrizko ekarpena